07 april 26

Plötslig vändning för svenska kronan

2026 03 07

Oroligheterna i Mellanöstern har lett till att den svenska kronan tappar mark.

Under det senaste året har den svenska kronan gått starkt mot den amerikanska dollarn.

Kronan har även stärkts gentemot euron under en tid.

Men i samband med oroligheterna i Mellanöstern har kronan plötsligt vänt nedåt gentemot dollarn igen.

Kronan tappar

Den 27 januari kostade en amerikansk dollar 8,77 kronor, enligt data från Marketwatch.

Idag kostar en dollar 9,22 kronor.

Det innebär att den svenska kronan har tappat över fem procent mot dollarn på drygt en månad.

Därför stärks dollarn

Sedan USA och Israel i lördags började attackera Iran har dollarn stärkts efter en längre nedgång.

Innan det var dollarn rejält ifrågasatt.

– Avdollarisering var ett stort samtalsämne under förra året och kanske till och med en del av året dessförinnan, säger Elisabeth Colleran, chef för teamet för statsobligationer i tillväxtmarknader på Loomis Sayles i Boston.

– Alla tittade åt andra håll. Folk frågar sig nu: Är den amerikanska dollarn verkligen en värdebevarare?

Läs mer: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Allt annat ner

Men i och med oroligheterna stärks nu dollarn.

– Men den här veckan ser vi att när vi har ökad volatilitet och ökad risk, så stiger dollarn definitivt, och alla valutor, inklusive euron, trycks ner, säger Colleran till CNBC.

“Dollarlikviditeten är kung”

Bas van Geffen, senior makrostrateg på Rabobank, säger att investerare nu tycks använda den amerikanska dollarn som en slags trygg hamn i de geopolitiska osäkerheterna.

– Det verkar finnas liten eller ingen möjlighet att undkomma. Traditionella säkra tillflyktsorter, såsom guld, spelar inte sin vanliga roll. Med tanke på den kraftiga uppgången i DXY-indexet verkar dollarlikviditet vara kung, säger van Geffen.

Läs mer: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


Telenor går ut med viktigt meddelande till kunder

2026 04 12

Telenor varnar sina kunder för omfattande bedrägerier.

Bedrägerivågen fortsätter att skörda offer i Sverige.

Det är en av de största inkomstkällorna för kriminella – och vissa har förlorat stora pengar till bedragarna.

Nu går Telekomjätten Telenor ut med ett viktigt meddelande till sina kunder om att det just nu förekommer en ökning av bluff-mejl som skickas ut.

Bluff-mejl cirkulerar

Bluff-mejl cirkulerar just nu som ser ut att komma från Telenor.

I mejlet påstås att en faktura har betalats två gånger och att mottagaren då kan begära återbetalning genom att klicka på en länk.

Det står även att om mottagaren inte begär återbetalningen inom 12 timmar så går mottagaren miste om återbetalningen.

Men det rör sig om bedrägeri – och den som får denna typ av mejl bör radera det direkt.

Så kan det se ut

Så här kan bluffmejlet se ut enligt Säkerhetskollen:

– Vi informerar dig om att din senaste faktura betalades två gånger av misstag. Vi inbjuder dig att begära en återbetalning genom att klicka på länken nedan, står det.

– Om detta inte löses inom de närmaste 12 timmarna kommer ingen återbetalning vara tillgänglig.

Den som klickar på länken kommer inte fram till Telenor, utan till bedragaren som då får chansen att inleda sitt bedrägeri.

Läs mer: Messenger-användare varnas – kan luras på pengar

Så kan du känna igen

Telenor har tips till kunder som vill undvika att drabbas av bedrägerierna.

– De försöker ofta få dig att agera snabbt. Kanske med en uppmaning om att klicka på länkar, skriver telekomjätten.

Klicka inte på länkarna

Säkerhetskollen skickar med följande uppmaningar:

- Undvik att klicka på länkar från misstänkta avsändare. Är du osäker, ta kontakt med företaget via företagets officiella hemsida.

- Avstå från att lämna ut känsliga uppgifter, såsom personuppgifter och koder, och avstå från att signera med BankID.

Den som har drabbats uppmanas att omgående ta kontakt med banken och polisen.

Läs mer: Bästa bilen i världen har utsetts

Foto: Pexels resp Telenor

Text: Redaktionen


”Vi är redo att dö” – skickar meddelande till Trump

2026 04 12

Kubanerna är redo att dö för sitt land.

Det säger Kubas president Miguel Díaz-Canel på söndagen.

Venezuela och Iran har som bekant redan fått möta USA:s militär.

Donald Trump har utfärdat diverse hot mot Kuba – och nu slår landets president tillbaka mot sin amerikanska motsvarighet.

“Redo att dö”

Donald Trump har tidigare varnat för att “Kuba kommer snart” i vaga hot om vad han kan tänkas fokusera på efter kriget med Iran.

Kubas president Miguel Díaz-Canel säger nu att kubanerna är redo att dö för sitt land, rapporterar NBC News.

– Om det händer kommer det att bli strider, och det kommer att bli en kamp, och vi kommer att försvara oss, och om vi måste dö så dör vi, för som vår nationalsång säger: ”Att dö för fosterlandet är att leva”, säger han.

“Så irrationellt”

Men presidenten menar att det inte finns någon anledning för USA att attackera Kuba.

– Innan man fattar ett sådant irrationellt beslut finns det en logik, det vill säga dialogens logik; att föra diskussioner, debattera och försöka nå överenskommelser som leder oss bort från konfrontation, säger han.

Läs mer: Stor explosion i Ryssland

Senaste nytt

Under helgen har USA:s vicepresident JD Vance berättat att förhandlingarna med Iran inte lett till önskat resultat.

Iran vill enligt Vance inte ge upp sitt kärnvapenprogram.

Om fortsatta förhandlingar ska hållas är oklart – men helgens förhandlingar har inte lett till något avtal mellan länderna.

Inför blockad

Efter beskedet har Donald Trump meddelat att en blockad kring Hormuz-sundet är att vänta.

– Så, så ligger det till; mötet gick bra, man var överens om de flesta punkter, men den enda punkten som verkligen betydde något, KÄRNVAPEN, var man inte överens om, skriver Trump på Truth Social.

– Med omedelbar verkan kommer USA:s flotta, den främsta i världen, att påbörja processen med att BLOCKERA alla skepp som försöker ta sig in i, eller lämna, Hormuzsundet.

Läs mer: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp PRA

Text: Redaktionen