Plötsligt besked om räntan – riksbankschefen säger nej

2025 02 04

Den 29 januari sänkte Riksbanken styrräntan från 2.50 till 2.25 procent.

Beskedet innebär att styrräntan har sänkts med sammanlagt 1,75 procentenheter sedan i maj 2024.

Men nu är det slut på sänkningarna.

Det fastslår riksbankschef Eric Thedéen.

– Min bedömning är att styrräntan i och med dagens beslut förmodligen har sänkts tillräckligt mycket. En uppgång i den ekonomiska aktiviteten mot slutet av 2024 ger stöd till den bedömningen och till de prognoser vi publicerade i december, säger han enligt protokollet från Riksbankens senaste penningpolitiska möte.

Vidare förutspår Thedéen att Sveriges ekonomi kommer återhämta sig under 2025 ”utan betydande risk för att inflationen ska avvika från målet”.

– I detta läge bedömer jag att det är klokt att inte ha alltför bråttom, det vill säga ha ett visst mått av tålamod, med ytterligare eventuella förändringar av styrräntan.

Öppnar för höjning och sänkning

Förste vice riksbankschef Anna Breman bedömer att Riksbankens prognos för styrräntan står sig i stora drag.

Hon betonar dock att läget kan förändras snabbt, bland annat på grund av osäkerheter i omvärlden som kan påverka Sveriges utrikeshandel.

– Det är viktigt att ha beredskap både för att kunna sänka och höja styrräntan om utsikterna ändras. Min bedömning är dock att sannolikheten för att nästa steg blir en ytterligare räntesänkning är större än att nästa steg blir en höjning, säger Breman.

”Insatserna är höga”

Riksbanken har tidigare framhållit att flera faktorer kan påverka den ekonomiska utvecklingen och därmed även styrräntan framöver.

Den ekonomiska politiken i USA och Europa och den geopolitiska osäkerheten väcker störst oro, men det finns också risker kopplade till återhämtningen i svensk ekonomi och kronans växelkurs.

– Återhämtningen i Sverige är också beroende av tillväxtutsikterna hos våra viktigaste handelspartners, där utvecklingen i euroområdet är en källa till betydande oro. Osäkerheten om utformningen av USA:s handels- och säkerhetspolitik är som bekant också stor, och insatserna är höga, säger Eric Thedéen och tillägger:

– Dessa omständigheter leder dessutom till stora rörelser i räntor och valutakurser, som även påverkar Sverige. Skulle slutsatsen bli att USA växer snabbare med tilltagande inflationsrisker och stigande långa räntor som följd så kommer det även påverka riskbilden i Sverige.

Foto: Johanna Hanno Riksbanken resp M Lis

Text: Redaktionen

Över 1 miljon svenskar kan få stöd – ny lag från 1 juli

2026 06 01

En svensk lag skärps från och med 1 juli.

I Sverige är det många som vårdar en närstående.

– Drygt 1,3 miljoner personer i vuxen ålder – nästan var femte svensk – vårdar, hjälper eller stödjer regelbundet en närstående som är långvarigt fysiskt eller psykiskt sjuk, är äldre eller har en funktionsnedsättning, uppger Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Ny lag

Den 1 juli skärps socialtjänstlagen, rapporterar Senioren.

Även om många kommuner redan idag på olika sätt erbjuder stöd till de som vårdar en anhörig, så blir det nu krav att kommuner ska erbjuda en stödkontakt.

Det ska göra stödet mer individanpassat och personligt. Kontakten ska kunna ge planeringsstöd och vägledning gällande omvårdnaden.

LÄS OCKSÅ: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Omsorgskontakt ska finnas

I samband med lagändringen tillkommer också ett nytt krav som kommer alla som bor i särskilt boende för äldre till dels.

Då ska en fast omsorgskontakt erbjudas, uppger tidningen.

Inom hemtjänsten har ett sådant krav funnits sedan tidigare, men från och med den 1 juli gäller det således även på särskilt boende.

På samma sätt som med stödkontakten ska omsorgskontakten kunna ge enskild vägledning och samordning kring insatser och omsorg.

Över 80 000

Över 80 000 personer i Sverige bor på särskilt boende för äldre, enligt en kartläggning från Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård.

Det är vanligt att de boende har flera allvarliga kroniska sjukdomar eller en kognitiv eller fysisk funktionsnedsättning.

– Den kommunala vården omfattar allt fler äldre med sammansatta, komplexa vårdbehov och idag har närmare 90 procent av äldre personer som bor på särskilt boende för äldre behov av hälso- och sjukvård, uppger aktörerna bakom arbetet, som drivs i ett samarbete mellan Sveriges regioner, myndigheter, professionen och patientföreningar.

– Utvecklingen går mot att alltmer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser utförs där, vilket ställer krav på tillgänglighet till vård, personalresurser och kompetens men även mer samordnade insatser från flera utförare.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: V. Gariev

Text: Redaktionen

Hundratals drönare drar in – total förvirring i Ryssland

2026 05 31

Ukraina har gång på gång slagit till långt bakom den ryska fronten.

Med drönarattacker som sträcker sig hundratals mil in i Ryssland är stora delar av befolkningen i riskzonen att drabbas. Det gäller även huvudstaden Moskva, som flera gånger utsatts för attacker.

Nu avslöjar Ukraina en taktik som de använder vid sina långdistansattacker mot ryskt territorium.

I samband med de planerade attackerna skickar de upp hundratals drönare i luften, för att förvirra det ryska luftförsvaret, rapporterar Kyiv Post.

– Det här är lockbeten, säger en befälhavare för den ukrainska underrättelsetjänsten HUR, enligt tidningen.

– Vi har skickat hundratals av dem. Vissa är tomma, andra bär en stridsladdning som är liten, men tillräcklig för att förstöra luftförsvarssystemen.

Radarsystemen klarar inte av det

Tack vare den ukrainska strategin klarar de ryska luftförsvaren och radarsystemen inte av att hantera anfallen, och avgöra vilka drönare som innehåller sprängämnen, uppger Kyiv Post.

– Endast en liten procentandel av de uppskjutna drönarna är utrustade med tunga sprängladdningar, medan en parallell våg av lockbeten samtidigt skickas upp för att överbelasta de ryska radarsystemen, framhåller tidningen.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Avslöjar sig

Att skicka in en stor mängd drönare utan sprängladdningar fyller flera syften.

Det ryska försvaret slösar onödig ammunition på att skjuta ner ofarliga ukrainska drönare, men det finns ytterligare en fördel för Ukraina.

– De avslöjar de exakta geografiska koordinaterna för sina radar- och luftförsvarsenheter. De beväpnade drönarna kan sedan slå till mot de exponerade positionerna, uppger tidningen.

Användes i natt

Den ukrainska strategin användes bland annat under natten mot söndag.

Då träffades ett oljeraffinaderi i Saratov med en stor brand som följd.

Och avledningsmanövern används i allt större utsträckning när Ukraina slår mot mål djupt inne i Ryssland.

– Denna kalkylerade användning av högteknologiska lockbeten utgör den taktiska grunden för Ukrainas utökade djupattacker, rapporterar tidningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin vill bli odödlig – tar till extrem metod

Foto: N Ermilov

Text: Redaktionen