Plötsligt besked om räntan – riksbankschefen säger nej

2025 02 04

Den 29 januari sänkte Riksbanken styrräntan från 2.50 till 2.25 procent.

Beskedet innebär att styrräntan har sänkts med sammanlagt 1,75 procentenheter sedan i maj 2024.

Men nu är det slut på sänkningarna.

Det fastslår riksbankschef Eric Thedéen.

– Min bedömning är att styrräntan i och med dagens beslut förmodligen har sänkts tillräckligt mycket. En uppgång i den ekonomiska aktiviteten mot slutet av 2024 ger stöd till den bedömningen och till de prognoser vi publicerade i december, säger han enligt protokollet från Riksbankens senaste penningpolitiska möte.

Vidare förutspår Thedéen att Sveriges ekonomi kommer återhämta sig under 2025 ”utan betydande risk för att inflationen ska avvika från målet”.

– I detta läge bedömer jag att det är klokt att inte ha alltför bråttom, det vill säga ha ett visst mått av tålamod, med ytterligare eventuella förändringar av styrräntan.

Öppnar för höjning och sänkning

Förste vice riksbankschef Anna Breman bedömer att Riksbankens prognos för styrräntan står sig i stora drag.

Hon betonar dock att läget kan förändras snabbt, bland annat på grund av osäkerheter i omvärlden som kan påverka Sveriges utrikeshandel.

– Det är viktigt att ha beredskap både för att kunna sänka och höja styrräntan om utsikterna ändras. Min bedömning är dock att sannolikheten för att nästa steg blir en ytterligare räntesänkning är större än att nästa steg blir en höjning, säger Breman.

”Insatserna är höga”

Riksbanken har tidigare framhållit att flera faktorer kan påverka den ekonomiska utvecklingen och därmed även styrräntan framöver.

Den ekonomiska politiken i USA och Europa och den geopolitiska osäkerheten väcker störst oro, men det finns också risker kopplade till återhämtningen i svensk ekonomi och kronans växelkurs.

– Återhämtningen i Sverige är också beroende av tillväxtutsikterna hos våra viktigaste handelspartners, där utvecklingen i euroområdet är en källa till betydande oro. Osäkerheten om utformningen av USA:s handels- och säkerhetspolitik är som bekant också stor, och insatserna är höga, säger Eric Thedéen och tillägger:

– Dessa omständigheter leder dessutom till stora rörelser i räntor och valutakurser, som även påverkar Sverige. Skulle slutsatsen bli att USA växer snabbare med tilltagande inflationsrisker och stigande långa räntor som följd så kommer det även påverka riskbilden i Sverige.

Foto: Johanna Hanno Riksbanken resp M Lis

Text: Redaktionen

Smocka mot bilister – dieseln byts ut på alla svenska mackar

2026 10 03

Dieselbilister får ett nytt bakslag.

För bara en vecka sedan kom beskedet att dieselpriset väntas stiga kraftigt.

Nu kommer ännu en smäll för svenska dieselbilister.

Nu byts dieseln ut

Det är dags för den årliga övergången från sommar- till vinterdiesel på svenska bensinstationer.

Vinterdieseln är anpassad för att klara lägre temperaturer och har andra köldegenskaper än den diesel som säljs under varmare delar av året.

Enligt Viktor Gunnarsson, drivmedelsexpert på branschorganisationen Drivkraft Sverige, är vinterdieseln också lite dyrare att producera.

Detta för att man måste uppfylla goda köldegenskaper hos dieseln vintertid, uppger han för Carup.

Läs också: Evakueringsplan tas fram – oron växer i Norge

Blir ännu dyrare

Det innebär att dieseln kan bli ännu dyrare. För dieselbilister, som redan möter stigande priser vid pumpen, kommer beskedet som ytterligare en kalldusch.

Samtidigt finns det en varning till den som vill lagra diesel hemma eller tankar sällan. Det är viktigt att inte spara sommardiesel och sedan använda den under vintern, eftersom den inte är anpassad för låga temperaturer och kan få sämre köldegenskaper.

Perioden för vinterdiesel skiljer sig åt i landet. I södra och norra Norrland infördes vinterdiesel redan från den 16 september, medan övriga landet går över till vinterkvalitet från den 16 oktober.

Kraftigt dyrare diesel

Nyheten kommer bara dagar efter uppgifter om att dieselpriset väntas stiga kraftigt.

Energiekonomen Claes Hemberg har pekat på utvecklingen på den europeiska dieselmarknaden, där störningar i transporterna och en pressad tillgång på diesel kan bidra till högre priser även i Sverige.

Hemberg bedömer att utvecklingen kan fortsätta att pressa priserna.

– Med andra ord kan vi räkna med fortsatt dyra och ännu dyrare dieselpriser även i Sverige under hela 2027, skriver han i en krönika hos Transportnytt.

Sverige har visserligen ett bättre utgångsläge än många andra europeiska länder eftersom norsk olja används i den svenska produktionen av bensin och diesel.

Dessutom påverkas dieselpriset av förändringar i de tillfälliga skattesänkningarna.

En tillfällig skattesänkning som gällt under perioden 1 maj–30 september har nu löpt ut. Regeringen har samtidigt beslutat om ytterligare en tillfällig sänkning som gäller till och med sista november.

– Det uppstår en perfekt storm i slutet av det här året och dieselpriset kan då bli 35 kronor litern, säger Handelsbankens makroekonom Martin Nilsson i EFN:s podcast Dominoeffekten.

Läs också: USA ber Ukraina om hjälp

Foto: OKQ8 Scandinavia

Text: redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland vill ockupera nytt land – större än Ukraina

2026 10 03

Vladimir Putin kommer inte att nöja sig med Ukraina, lyder en oroväckande bedömning.

Fyra och ett halvt år har gått sedan Ryssland inledde den fullskaliga invasionen av sitt grannland.

Men Ukraina uppges inte räcka för Moskva.

Putin har flera länder på sin lista, larmar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Högst står Kazakstan, ett annat grannland till Ryssland. Dessutom världens nionde största land sett till ytan.

– Det handlar alltså utan tvekan om att återställa Sovjetunionens eller Rysslands inflytande och lyfta det till samma nivå som under Sovjetunionens tidigare inflytande. Det handlar alltså om ockupationen av Kazakstan, säger Zelenskyj på Helsinki Security Forum, där han medverkar på distans, enligt Iltalehti.

– Han har kastat en fullständig skugga över Belarus, men jag är säker på att han vill ha tillbaka allt. Därför berör dessa utmaningar och effekter de baltiska länderna och de länder som han [Putin] delar en gemensam gräns med

Merz: "Ett enormt hot"

Det är inte första gången som Ukraina varnar för att Putin är ute efter att återskapa Sovjetunionen. Redan 2014 efter ockupationen av Krym försökte den ukrainska regeringen larma om Putins övertygelse.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har uttryckt liknande bedömningar. För mindre än ett år sedan sade han att Putin är ute efter en “fundamental gränsändring i Europa” och att återställa Sovjetunionen.

– Det utgör ett enormt hot, inklusive ett militärt, mot länder som en gång var en del av detta imperium, sade Merz till Deutsche Welle då.

– Putin kommer inte att sluta. Och om Ukraina faller, kommer han inte att sluta.

Läs mer: Ryskt stridsflygplan har skjutit ner egna styrkor

Uppmanade Putin

Kazakstan har idag en nära men inte okomplicerad relation till Ryssland. Länderna har ett ekonomiskt och säkerhetsmässigt partnerskap.

Samtidigt har den kazakstanska presidenten Kassym-Jomart Tokayev personligen uppmanat Putin att frysa kriget i Ukraina och sätta sig vid förhandlingsbordet.

– Ingen vet hur man ska lösa den här situationen eftersom båda sidor har sina egna ståndpunkter. Det är synd, unga människor dör, sade han i ett möte med den ryska ledaren i somras, enligt Euronews.

Andra läser: Många får samma mejl just nu – radera direkt

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen