Plötsligt besked om räntan – riksbankschefen säger nej

2025 02 04

Den 29 januari sänkte Riksbanken styrräntan från 2.50 till 2.25 procent.

Beskedet innebär att styrräntan har sänkts med sammanlagt 1,75 procentenheter sedan i maj 2024.

Men nu är det slut på sänkningarna.

Det fastslår riksbankschef Eric Thedéen.

– Min bedömning är att styrräntan i och med dagens beslut förmodligen har sänkts tillräckligt mycket. En uppgång i den ekonomiska aktiviteten mot slutet av 2024 ger stöd till den bedömningen och till de prognoser vi publicerade i december, säger han enligt protokollet från Riksbankens senaste penningpolitiska möte.

Vidare förutspår Thedéen att Sveriges ekonomi kommer återhämta sig under 2025 ”utan betydande risk för att inflationen ska avvika från målet”.

– I detta läge bedömer jag att det är klokt att inte ha alltför bråttom, det vill säga ha ett visst mått av tålamod, med ytterligare eventuella förändringar av styrräntan.

Öppnar för höjning och sänkning

Förste vice riksbankschef Anna Breman bedömer att Riksbankens prognos för styrräntan står sig i stora drag.

Hon betonar dock att läget kan förändras snabbt, bland annat på grund av osäkerheter i omvärlden som kan påverka Sveriges utrikeshandel.

– Det är viktigt att ha beredskap både för att kunna sänka och höja styrräntan om utsikterna ändras. Min bedömning är dock att sannolikheten för att nästa steg blir en ytterligare räntesänkning är större än att nästa steg blir en höjning, säger Breman.

”Insatserna är höga”

Riksbanken har tidigare framhållit att flera faktorer kan påverka den ekonomiska utvecklingen och därmed även styrräntan framöver.

Den ekonomiska politiken i USA och Europa och den geopolitiska osäkerheten väcker störst oro, men det finns också risker kopplade till återhämtningen i svensk ekonomi och kronans växelkurs.

– Återhämtningen i Sverige är också beroende av tillväxtutsikterna hos våra viktigaste handelspartners, där utvecklingen i euroområdet är en källa till betydande oro. Osäkerheten om utformningen av USA:s handels- och säkerhetspolitik är som bekant också stor, och insatserna är höga, säger Eric Thedéen och tillägger:

– Dessa omständigheter leder dessutom till stora rörelser i räntor och valutakurser, som även påverkar Sverige. Skulle slutsatsen bli att USA växer snabbare med tilltagande inflationsrisker och stigande långa räntor som följd så kommer det även påverka riskbilden i Sverige.

Foto: Johanna Hanno Riksbanken resp M Lis

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning

2026 10 14

Högersidan går starkt framåt.

Väljarstödet för Tidöpartierna har ökat kraftigt jämfört med valresultatet.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

M, KD, L och SD samlar 52,2 procent i undersökningen. Det är en ökning med hela 3,4 procentenheter jämfört med valresultatet.

Samtidigt backar den rödgröna sidan.

S, MP, V och C får 46,3 procent i mätningen, vilket är en minskning med 3,3 procentenheter jämfört med valet.

Därmed är avståndet mellan Tidöpartierna och de rödgröna 5,9 procentenheter.

Största skillnaderna

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet står för det största tappen på den rödgröna sidan.

Väljarstödet för S minskar med 2,1 procentenheter jämfört med valresultatet – från 28,0 till 25,9 procent. V tappar 1,2 procentenheter och får 7,2 procent i mätningen.

Moderaterna står samtidigt för den största ökningen av samtliga partier. M får 23,9 procent i mätning, vilket är en uppgång på 4,0 procentenheter jämfört med valresultatet.

– Det är en extrem ökning på kort tid och sannolikt en direkt fortsättning på den uppgång som inleddes sent i valrörelsen, efter Kristerssons starka insatser i slutdebatterna i kombination med att Åkesson underpresterade och att Andersson gjorde en svag insats, framhåller Novus ordförande Torbjörn Sjöström i ett uttalande.

– Nu skiljer det bara 2 procentenheter mellan M och S. Det är den minsta skillnaden mellan partierna sedan augusti 2016, alltså för tio år sedan, då Stefan Löfven ledde S och Anna Kinberg Batra ledde M, tillägger han.

Utdragen regeringsprocess

Tappet för den rödgröna sidan kommer samtidigt som regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Centerpartiets och Vänsterpartiets håller fast vid sina röda linjer, vilket fått samtalen att stagnera på den rödgröna sidan.

I tisdags medgav Magdalena Andersson (S) att hon i nuläget saknar förutsättningar att bilda en regering.

S-ledaren väntas därför inte få tillräckligt stöd i torsdagens statsministeromröstning.

– Vid mitt möte med Magdalena Andersson meddelade hon att hon för närvarande inte ser det som meningsfullt att fortsätta sondera. Jag har därefter lagt fram Magdalena Andersson för riksdagen som mitt förslag till statsminister för en socialdemokratisk enpartiregering, säger talman Andreas Norlén i ett uttalande.

Läs också: Nu vänder det – Swedbank: Bästa sedan 2022

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 14 oktober jämfört med valresultatet.

Vänsterpartiet 7,2 -1,2

Socialdemokraterna 25,9 -2,1

Miljöpartiet 6,5 +0,4

Centerpartiet 6,7 -0,3

Liberalerna 3,9 -1,4

Moderaterna 23,9 +4,0

Kristdemokraterna 6,4 +0,2

Sverigedemokraterna 18,0 +0,5

S+V+MP+C 46,3 -3,3

M+KD+SD+L 52,2 +3,4

Foto: Socialdemokraterna resp Kristian Pohl Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Magdalena Andersson ger nytt besked om V

2026 10 14

Magdalena Andersson (S) har upprepade gånger framhållit att Vänsterpartiet har ”en lång resa kvar” innan de kan sitta i regeringen.

– Det finns ju fler extrema krafter i Sverige, vi har ju sett en del inom Vänsterpartiet som har stått på deras listor som står för saker jag aldrig skulle låta mig styras av. Nu är det bra att Vänsterpartiet har rensat ut dem, men de har ju en lång resa kvar innan de är regeringsdugliga, har Andersson sagt till SVT.

Nu ger S-ledaren ett nytt besked om Vänsterpartiet.

I en intervju med TV4 tycks Andersson öppna för att Vänsterpartiet kan ingå i en S-ledd regering.

Hon betonar dock att V behöver "vidta åtgärder" för att kunna sitta i en sådan regering.

– Det finns åtgärder som Vänsterpartiet behöver vidta för att kunna sitta i en regering, säger Andersson till kanalen.

Vilka åtgärder som V behöver vidta specificerar inte S-ledaren.

Samtidigt understryker Andersson att hon gärna samarbetar med V.

– Vänsterpartiet är ett parti som vi gärna samarbetar med, men för att sitta i regering finns det åtgärder som de behöver vidta.

Irriterat mellan S och V

I tisdagens aktuellt hävdade Thomas Bodström, tidigare socialdemokratisk justitieminister, att Vänsterpartiets krav på ministerposter i grunden handlar om partiledaren Nooshi Dadgostars och vice partiledaren Ida Gabrielsson personliga ambitioner.

– Det går inte att frigöra sig från tanken att det här egentligen är Nooshi och Ida Gabrielsson som vill bli ministrar, sade Bodström.

Ida Gabrielsson slår tillbaka direkt.

– När man trodde att man sett alla pampfasoner S har att erbjuda då kommer Bodström och överträffar allt! skriver hon på X.

– Just i V handlar kravet på ”ministerposter” om att jag och Nooshi vill ha dessa för egen vinning menar han. Det har Bodström tagit reda på, eftersom vi två har så tråkigt i riksdagen, säger han i Aktuellt. Hur vi lyckats få med hela partiet på det välgörenhetsprojektet förtäljer inte historien, fortsätter Gabrielsson.

Läs också: USA vill flytta trupper i Europa

”Inte så trovärdigt”

Vidare skriver Gabrielsson att Vänsterpartiets regeringskrav handlar om att få politiskt inflytande och möjlighet att genomföra reformer som partiet gick till val på.

– Kan inte nån tipsa dessa forna S-toppar om att det inte är så trovärdigt när man själv representerar S, och dessutom har haft ministerpost, att påstå att andra bara är ute efter posterna? frågar sig Gabrielsson.

Andra läser: 1177 går ut med varning till användare

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Agnes Stuber Vänsterpartiet

Text: Redaktionen