JUST NU: PM Nilsson avgår

2023 01 26

PM Nilsson lämnar sitt jobb som statssekreterare efter avslöjandet om att han ålfiskat utan tillstånd.

– Jag har beslutat att lämna jobbet som statssekreterare hos statsministern. Ålfisket för 1,5 år sedan och turerna runt det har jag tidigare bett om ursäkt för och böter är betalda.

– Jag förstår hur olämpligt det var att fiska ål utan tillstånd och att inte säga som det var till myndigheterna, uppger han på sin Facebooksida.

Utreds för brott

Tidigare under veckan kom uppgifter om att Nilsson utreds för brott mot artskyddsförordningen, uppger SVT.

Detta efter att han tjuvfiskade ål 2021.

– Jag förstår också det olämpliga i att statssekreterarrollen är inblandad i den här typen av historier. Sverige är i ett utsatt läge. Jag har nu i media läst att jag också är anmäld för brott mot artskyddsförordningen, en viktig lagstiftning som ska beivra handel med skyddade arter.

– Jag själv vet inte vad anmälan handlar om eller ens om det är jag som är föremål för utredningen - den informationen får jag inte av polisen, förklarar han.

Dömdes till böter

Nilsson har dömts till böter efter avslöjandet och en förundersökning drivs nu av polisens nationella operativa avdelning.

Utredningen handlar om tjuvfisket, men även om att Nilsson ska ha sålt ål.

– Anmälan diskuteras nu i media och i partipolitiska inlägg. Sammantaget gör situationen att jag har svårt att kunna göra ett bra jobb, menar Nilsson.

Magdalena Andersson (S) uttalade sig

Till följd av avslöjandet gick den tidigare statsministern ut och kommenterade händelsen, uppger SVT.

– Att PM Nilsson är kvar på sin tjänst är inte det bästa för Sverige, sade hon.

Tjuvfisket skedde i Blekinge skärgård år 2021.

Tackar för sin tid

Sedan händelsen har Nilsson fått stor kritik för händelsen.

Nu tackar han för sin tid som statssekreterare.

– Jag vill tacka Ulf Kristersson för hans förtroende, hans varma ledarskap och glada humör. Han har en fantastisk stab som var rolig att jobba med. Jag har lärt mig väldigt mycket på en visserligen alltför kort men mycket intensiv tid, framhåller han.

ANALYS

Att PM Nilsson lämnar sin post efter mindre än tre månader efter beskedet att han rekryterats som en av statsministerns närmaste män är ett slag mot statsministern personligen.

Det är även uppseendeväckande med tanke på den gemensamma bedömning statsministern och PM Nilsson gjorde när de bedömde att åltjuvfisket inte hindrade hans roll som statssekreterare.

Det var en bedömning som gjordes inte bara en gång – utan två gånger.

Dels efter att han berättade för Ulf Kristersson när han fick tjänsten.

Dels nu i början av veckan när statsministern klargjorde att han hade fortsatt förtroende för PM Nilsson.

Text: Redaktionen


Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras. 

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke. 

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen