JUST NU: PM Nilsson avgår

2023 01 26

PM Nilsson lämnar sitt jobb som statssekreterare efter avslöjandet om att han ålfiskat utan tillstånd.

– Jag har beslutat att lämna jobbet som statssekreterare hos statsministern. Ålfisket för 1,5 år sedan och turerna runt det har jag tidigare bett om ursäkt för och böter är betalda.

– Jag förstår hur olämpligt det var att fiska ål utan tillstånd och att inte säga som det var till myndigheterna, uppger han på sin Facebooksida.

Utreds för brott

Tidigare under veckan kom uppgifter om att Nilsson utreds för brott mot artskyddsförordningen, uppger SVT.

Detta efter att han tjuvfiskade ål 2021.

– Jag förstår också det olämpliga i att statssekreterarrollen är inblandad i den här typen av historier. Sverige är i ett utsatt läge. Jag har nu i media läst att jag också är anmäld för brott mot artskyddsförordningen, en viktig lagstiftning som ska beivra handel med skyddade arter.

– Jag själv vet inte vad anmälan handlar om eller ens om det är jag som är föremål för utredningen - den informationen får jag inte av polisen, förklarar han.

Dömdes till böter

Nilsson har dömts till böter efter avslöjandet och en förundersökning drivs nu av polisens nationella operativa avdelning.

Utredningen handlar om tjuvfisket, men även om att Nilsson ska ha sålt ål.

– Anmälan diskuteras nu i media och i partipolitiska inlägg. Sammantaget gör situationen att jag har svårt att kunna göra ett bra jobb, menar Nilsson.

Magdalena Andersson (S) uttalade sig

Till följd av avslöjandet gick den tidigare statsministern ut och kommenterade händelsen, uppger SVT.

– Att PM Nilsson är kvar på sin tjänst är inte det bästa för Sverige, sade hon.

Tjuvfisket skedde i Blekinge skärgård år 2021.

Tackar för sin tid

Sedan händelsen har Nilsson fått stor kritik för händelsen.

Nu tackar han för sin tid som statssekreterare.

– Jag vill tacka Ulf Kristersson för hans förtroende, hans varma ledarskap och glada humör. Han har en fantastisk stab som var rolig att jobba med. Jag har lärt mig väldigt mycket på en visserligen alltför kort men mycket intensiv tid, framhåller han.

ANALYS

Att PM Nilsson lämnar sin post efter mindre än tre månader efter beskedet att han rekryterats som en av statsministerns närmaste män är ett slag mot statsministern personligen.

Det är även uppseendeväckande med tanke på den gemensamma bedömning statsministern och PM Nilsson gjorde när de bedömde att åltjuvfisket inte hindrade hans roll som statssekreterare.

Det var en bedömning som gjordes inte bara en gång – utan två gånger.

Dels efter att han berättade för Ulf Kristersson när han fick tjänsten.

Dels nu i början av veckan när statsministern klargjorde att han hade fortsatt förtroende för PM Nilsson.

Text: Redaktionen


26 okt 2026

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

  • 1999: Tjeckien, Ungern och Polen
  • 2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
  • 2009: Albanien och Kroatien
  • 2017: Montenegro
  • 2020: Nordmakedonien
  • 2023: Finland
  • 2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


25 oktober 2026

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2026 10 25

Nya kontantregler är på gång i hela EU.

Debatten om kontanternas roll i samhället går fortsatt varm. Vissa menar att digitaliseringens framfart har gjort kontanterna överflödiga, medan andra anser att de har en nödvändig roll i samhället – inte minst vid kris eller krig.

Nya kontantregler som ska minska penningtvätt kommer att införas i hela EU redan nästa år.

Nya regler

EU:s nya penningtvättsförordning träder i kraft i juli nästa år.

Det kommer då att införas ett maxbelopp för betalningar med kontanter inom hela EU på 10 000 euro – motsvarande lite drygt 111 000 kronor.

Sedan tidigare finns inget sådant maxbelopp i Sverige.

Kan vara lägre

Regelverket möjliggör dock att enskilda EU-länder kan införa ett eget maxbelopp, så länge det är lägre än 10 000 euro.

Frankrike och Spanien har exempelvis ett maxbelopp på 1 000 euro.

Riksbanken vill att Sverige ska införa ett maxbelopp som är betydligt lägre än de motsvarande 111 000 kronor som ska råda i hela EU.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Riksbankens förslag

Riksbanken har rekommenderat regeringen och riksdagen att införa en högsta beloppsgräns vid kontantköp i handeln på 10 000 kronor.

– Riksbanken bedömer att en beloppsgräns för kontanta köp i handeln skulle göra det svårare att använda kontanter i kriminella syften, som penningtvätt och skatteundandragande, och att omsätta vinsterna från brott i varor, menas det.

– Samtidigt är beloppet en lämplig nivå för att personer som vill och behöver använda kontanter ska kunna fortsätta göra det. 

Påminner svenskarna

Riksbanken passar samtidigt på att rekommendera allmänheten att ha tillgång till flera olika betalsätt för att kunna betala om ett av dem inte fungerar. 

– Hushåll bör, i den mån det är möjligt, ha kort från olika kortnätverk, tillgång till en betaltjänst via mobiltelefon (exempelvis Swish), ha fysiska kort och pinkoder tillgängliga samt ha kontanter hemma i blandade valörer. 

– Som riktmärke bör hushåll ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen, men även ett lägre belopp kan stärka beredskapen. 

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen