JUST NU: PM Nilsson avgår

2023 01 26

PM Nilsson lämnar sitt jobb som statssekreterare efter avslöjandet om att han ålfiskat utan tillstånd.

– Jag har beslutat att lämna jobbet som statssekreterare hos statsministern. Ålfisket för 1,5 år sedan och turerna runt det har jag tidigare bett om ursäkt för och böter är betalda.

– Jag förstår hur olämpligt det var att fiska ål utan tillstånd och att inte säga som det var till myndigheterna, uppger han på sin Facebooksida.

Utreds för brott

Tidigare under veckan kom uppgifter om att Nilsson utreds för brott mot artskyddsförordningen, uppger SVT.

Detta efter att han tjuvfiskade ål 2021.

– Jag förstår också det olämpliga i att statssekreterarrollen är inblandad i den här typen av historier. Sverige är i ett utsatt läge. Jag har nu i media läst att jag också är anmäld för brott mot artskyddsförordningen, en viktig lagstiftning som ska beivra handel med skyddade arter.

– Jag själv vet inte vad anmälan handlar om eller ens om det är jag som är föremål för utredningen - den informationen får jag inte av polisen, förklarar han.

Dömdes till böter

Nilsson har dömts till böter efter avslöjandet och en förundersökning drivs nu av polisens nationella operativa avdelning.

Utredningen handlar om tjuvfisket, men även om att Nilsson ska ha sålt ål.

– Anmälan diskuteras nu i media och i partipolitiska inlägg. Sammantaget gör situationen att jag har svårt att kunna göra ett bra jobb, menar Nilsson.

Magdalena Andersson (S) uttalade sig

Till följd av avslöjandet gick den tidigare statsministern ut och kommenterade händelsen, uppger SVT.

– Att PM Nilsson är kvar på sin tjänst är inte det bästa för Sverige, sade hon.

Tjuvfisket skedde i Blekinge skärgård år 2021.

Tackar för sin tid

Sedan händelsen har Nilsson fått stor kritik för händelsen.

Nu tackar han för sin tid som statssekreterare.

– Jag vill tacka Ulf Kristersson för hans förtroende, hans varma ledarskap och glada humör. Han har en fantastisk stab som var rolig att jobba med. Jag har lärt mig väldigt mycket på en visserligen alltför kort men mycket intensiv tid, framhåller han.

ANALYS

Att PM Nilsson lämnar sin post efter mindre än tre månader efter beskedet att han rekryterats som en av statsministerns närmaste män är ett slag mot statsministern personligen.

Det är även uppseendeväckande med tanke på den gemensamma bedömning statsministern och PM Nilsson gjorde när de bedömde att åltjuvfisket inte hindrade hans roll som statssekreterare.

Det var en bedömning som gjordes inte bara en gång – utan två gånger.

Dels efter att han berättade för Ulf Kristersson när han fick tjänsten.

Dels nu i början av veckan när statsministern klargjorde att han hade fortsatt förtroende för PM Nilsson.

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen