JUST NU: PM Nilsson avgår

2023 01 26

PM Nilsson lämnar sitt jobb som statssekreterare efter avslöjandet om att han ålfiskat utan tillstånd.

– Jag har beslutat att lämna jobbet som statssekreterare hos statsministern. Ålfisket för 1,5 år sedan och turerna runt det har jag tidigare bett om ursäkt för och böter är betalda.

– Jag förstår hur olämpligt det var att fiska ål utan tillstånd och att inte säga som det var till myndigheterna, uppger han på sin Facebooksida.

Utreds för brott

Tidigare under veckan kom uppgifter om att Nilsson utreds för brott mot artskyddsförordningen, uppger SVT.

Detta efter att han tjuvfiskade ål 2021.

– Jag förstår också det olämpliga i att statssekreterarrollen är inblandad i den här typen av historier. Sverige är i ett utsatt läge. Jag har nu i media läst att jag också är anmäld för brott mot artskyddsförordningen, en viktig lagstiftning som ska beivra handel med skyddade arter.

– Jag själv vet inte vad anmälan handlar om eller ens om det är jag som är föremål för utredningen - den informationen får jag inte av polisen, förklarar han.

Dömdes till böter

Nilsson har dömts till böter efter avslöjandet och en förundersökning drivs nu av polisens nationella operativa avdelning.

Utredningen handlar om tjuvfisket, men även om att Nilsson ska ha sålt ål.

– Anmälan diskuteras nu i media och i partipolitiska inlägg. Sammantaget gör situationen att jag har svårt att kunna göra ett bra jobb, menar Nilsson.

Magdalena Andersson (S) uttalade sig

Till följd av avslöjandet gick den tidigare statsministern ut och kommenterade händelsen, uppger SVT.

– Att PM Nilsson är kvar på sin tjänst är inte det bästa för Sverige, sade hon.

Tjuvfisket skedde i Blekinge skärgård år 2021.

Tackar för sin tid

Sedan händelsen har Nilsson fått stor kritik för händelsen.

Nu tackar han för sin tid som statssekreterare.

– Jag vill tacka Ulf Kristersson för hans förtroende, hans varma ledarskap och glada humör. Han har en fantastisk stab som var rolig att jobba med. Jag har lärt mig väldigt mycket på en visserligen alltför kort men mycket intensiv tid, framhåller han.

ANALYS

Att PM Nilsson lämnar sin post efter mindre än tre månader efter beskedet att han rekryterats som en av statsministerns närmaste män är ett slag mot statsministern personligen.

Det är även uppseendeväckande med tanke på den gemensamma bedömning statsministern och PM Nilsson gjorde när de bedömde att åltjuvfisket inte hindrade hans roll som statssekreterare.

Det var en bedömning som gjordes inte bara en gång – utan två gånger.

Dels efter att han berättade för Ulf Kristersson när han fick tjänsten.

Dels nu i början av veckan när statsministern klargjorde att han hade fortsatt förtroende för PM Nilsson.

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen