Polis överfallen – förd till sjukhus

2023 08 21

Händelsen inträffade i samband med att polisen kontrollerade en man i 25-årsåldern.

I samband med kontrollen blev 25-åringen våldsam.

–  Vi kontrollerar honom och då blir han stökig och våldsam. När man försöker få kontroll över honom blir en polis knäad i ansiktet, säger Jens Andersson, presstalesperson polisen, till Aftonbladet.

Kollegorna agerade

Efter våldsincidenten omhändertogs mannen snabbt av poliserna på plats.

Han är misstänkt för våld mot tjänsteman.

Förd till sjukhus

Den skadade polisen har förts till sjukhus.

– Hon förs till sjukhus av sina kollegor, säger Jens Andersson till GP.

Kommenterar skadeläget

Skadeläget ska inte vara allvarligt.

– Mannen säkras och grips, misstänkt för våld mot tjänsteman. Den skadade polisen körs till sjukhus av kollegor. Skadorna beskrivs som lindriga, framhåller Göteborgspolisen i ett uttalande.

Skärper straffet

Regeringen utreder om straffet för våld mot tjänsteman ska skärpas.

En utredare har fått i uppdrag att lämna författningsförslag som innebär att straffet för våld eller hot mot tjänsteman skärps och att ett nytt brott som tar sikte på förolämpningar mot tjänstemän införs.

Det beslutades vid ett regeringssammanträde den 2 februari.

Uppdraget ska redovisas senast den 1 januari 2024.

I dag är straffskalan för våld eller hot mot tjänsteman böter eller fängelse i högst två år.

Fler kan omfattas av skyddet

Regeringen vill även se över om fler yrkesgrupper ska få mot­svarande förstärkta straff­rättsliga skydd som poliser har i dag genom straff­bestäm­melserna om våld eller hot samt förgripelse mot tjänste­man. 

Det handlar om  hälso- och sjukvårds­personal, social­tjänst­personal, räddnings­tjänst­personal och utbildnings­personal inom skol­väsendet och högskolan.

– Medarbetare i socialtjänsten ska kunna utföra sitt viktiga arbete utan att vara rädda för hot eller våld. Med den här skärpningen ger vi medarbetarna bättre möjligheter att fokusera på sitt arbete med att stödja och skydda barn, sa socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) i samband med att utredningen tillsattes.

– Utbildningspersonal inom skolväsendet och högskolan ska inte behöva stå ut med hat och hot. De har kontakter med många människor och det är kontakter som de inte kan välja bort utan är centrala delar i yrket, kommenterade skolminister Mats Person (L).

Arkivfoto: Polisen Göteborg City

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen