JUST NU: Polisen agerar gällande bevakning

2023 02 04

Polisen har tagit ett nytt beslut för att bevaka områden i Stockholmsregionen.

Kamerabevakning med hjälp av drönare kommer införas i flera områden i Stockholmsregionen under helgen.

Syftet med beslutet är att enklare kunna hitta och gripa personer som begår brott, uppger polisen i ett pressmeddelande.

Bevakningen rör ett antal områden i delar av huvudstaden där det varit grova våldsbrott under den senaste tiden.

– Syftet är att minska brottsligheten och öka tryggheten i dessa områden. Genom att kamerabevaka från luften kommer vi kunna övervaka platser på ett mer dynamiskt sätt utifrån underrättelser och analyser av brottsligheten, säger Hanna Paradis, kommenderingschef för den särskilda händelse som hanterar den senaste tidens grova våldsbrott.

Obemannade flygfarkoster

För att öka bevakningen av berörda områden kommer polisen ta hjälp av UAS, vilket står för “unmanned aerial system”, polisens system för obemannade flygfarkoster.

Ett stort antal fasta kameror är redan på plats, men polisen utökar nu sin bevakning på grund av våldsdåden som skakat Stockholm.

– Vi kommer dessutom kunna lokalisera och identifiera gärningspersoner som begår brott och även bidra till förundersökningar i syfte att nå ökad lagföring, säger Hanna Paradis.

Har rätt

Polisen har rätt att använda sig av kamerabevakning där allmänheten har tillträde om det finns risk för allvarlig brottslighet.

Rätten finns även att använda filmmaterial som exempelvis bevismaterial i en rättegång.

Beslutet gäller från och med klockan 15 på lördagen till klockan 06 på måndag.

Grova våldsbrott

Såväl skjutningar som sprängningar har skapat oro i Stockholmsområdet under den senaste tiden.

Förra veckan skedde två explosioner nordväst om Stockholm, varav båda tog plats i trappuppgångar i flerfamiljshus, uppger SVT.

En man i 25-årsåldern har anhållits misstänkt för ett av dåden, och polisen undersöker kopplingar mellan de båda sprängningarna

– Det är för tidigt att koppla samman de här två detonationerna men vi måste titta på det, samt eventuella kopplingar till andra grova brott, säger Towe Hägg, polisens presstalesperson i Stockholm.

Foto: M. Jakubowski

Text: Redaktionen

JUST NU: Svenskt stridsflyg i luften vid rysk attack

2025 06 10

Under natten mot måndagen utförde Ryssland en av sina största luftattacker mot Ukraina.

Enligt det ukrainska flygvapnet avfyrades 479 drönare och 20 robotar mot Ukraina. Det största luftanfallet hittills under kriget, rapporterar Kyiv Independent.

Den massiva attacken fick Polen att skicka upp stridsflyg för att bevaka sitt luftrum.

Nu meddelar Nato att det polska flygvapnet fick hjälp av Sverige.

Enligt försvarsalliansen beordrades svenskt stridsflyg upp i luften i samband med den ryska attacken.

– Det var två Jas-Gripen hemmahörande på F 17 i Kallinge som lyfte tillsammans med flyg från det polska flygvapnet, rapporterar P4 Blekinge.

Stationerade i Polen

Sverige har sex stridsflygplan stationerade i Polen.

Den svenska styrkan deltar i Natos förstärkta luftrumsövervakning och incidentberedskap, enhanced NATO Air Policing. 

– Vi har en lång erfarenhet av att upprätthålla och säkerställa Sveriges territoriella integritet med vår incidentberedskap. Det som är nytt är att vi nu genomför samma flyguppdrag från Polen och inom ramen för Natos förstärkta luftrumsövervakning av det allierade luftrummet, säger Jörgen Axelsson, flygvapnets operationschef, i ett uttalande.

Försvarsminister Pål Jonson (M) har också uttalat sig om de svenska stridsflygplanens uppdrag.

– Det är första gången som svenska stridsflygplan deltar i luftrumsövervakningen från en annan allierads territorium. Det är också första gången som svenska stridsflyg deltar utomlands i Natos förstärkta luftrumsövervakning under Natos ledning.

LÄS MER OM SÄKERHETSLÄGET HÄR:

Brutal attack av Ryssland – “något helt utöver det vanliga"

FÖRSVARSMAKTEN: Så kan Ryssland attackera Sverige

UPPGIFTER: Massiv eskalering – ”ska krossa Ukraina”

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Planerar jättebro till Sverige – 317 miljarder kronor

2025 06 10

I början av 2024 meddelade Finland att de första stegen har tagits för att bygga en bro mellan Sverige och Finland.

Den finska staten annonserade att man utreder möjligheten att bygga ”Kvarkenbron” mellan Vasa och Umeå.

Finländarna uppgav att man redan öronmärkt stora pengar till projektet.

–  Vi har bokat upp 200 000 euro från vårt planeringsprogram för att kunna göra en förstudie. Den kommer att bestå av flera olika delar och vi kommer att använda oss av konsulter, sa Tapio Ojanen biträdande direktör på finska Trafikledsverket, till Svenska Yle.

Här är prislappen

Nu är förstudien klar.

Enligt den finska rapporten är det tekniskt möjligt att bygga bron och den preliminära prislappen beräknas till 5–29 miljarder euro beroende på hur bygget genomförs. Den högsta summan motsvarar cirka 317 miljarder kronor och utgår från att bron trafikeras av både järnvägs- och biltrafik.

– Enligt prognosen skulle cirka 2 000–3 000 fordon använda den fasta förbindelsen per dag i persontrafiken och 500–600 fordon i godstrafiken. Trafikmängderna motsvarar till sin storleksklass de typiska trafikmängderna i förbindelserna mellan landskapscentrumen i Finland, framhåller Trafikledsverket i förstudien.

Vidare skriver myndigheten att restiden mellan Vasa och Umeå skulle förkortas avsevärt och att bron skulle fylla en särskild stor funktion för fritidsresor, militära transporter och energiöverföring.

LÄS MER: Tung varning om rysk ekonomi – inifrån Ryssland | Ekonomibladet

Sex förslag

Här är samtliga genomförbara lösningar, enligt studien:

  • Landsväg (94 kilometer, varav 30 km på fastlandet, 18 km på vägbankar och 46 km på broar). Kostnadskalkyl 4,9–8,4 miljarder euro.

  • Landsväg delvis i tunnel (94 kilometer, varav 30 km på fastlandet, 18 km på vägbankar, 39 km på broar och 7 km i tunnel). Kostnadskalkyl 6,2–10,5 miljarder euro.

  • Järnväg (114 km, varav 53 km på fastlandet, 14 km på vägbankar och 47 km på broar). Kostnadskalkyl 5,5–9,3 miljarder euro.

  • Järnväg delvis i tunnel (114 km, varav 53 km på fastlandet, 7 km på vägbankar, 39 km på broar och 15 km i tunnel). Kostnadskalkyl 10,3–17,5 miljarder euro.

  • Järnväg i sin helhet i tunnel (105 km, varav 2 km på fastlandet och 103 km i tunnel). Kostnadskalkyl 17–28,9 miljarder euro.

  • Kombination av landsväg och järnväg (114 kilometer, varav 53 km på fastlandet, 7 km på vägbankar, 39 km på broar och 15 km i tunnel). Kostnadskalkyl 16,7–28,3 miljarder euro.

LÄS MER: Ica-butik slår larm – “Blir bara värre och värre” | Ekonomibladet

Exempelbild: Chuttersnap

Text: Redaktionen