JUST NU: Polisen agerar gällande bevakning

2023 02 04

Polisen har tagit ett nytt beslut för att bevaka områden i Stockholmsregionen.

Kamerabevakning med hjälp av drönare kommer införas i flera områden i Stockholmsregionen under helgen.

Syftet med beslutet är att enklare kunna hitta och gripa personer som begår brott, uppger polisen i ett pressmeddelande.

Bevakningen rör ett antal områden i delar av huvudstaden där det varit grova våldsbrott under den senaste tiden.

– Syftet är att minska brottsligheten och öka tryggheten i dessa områden. Genom att kamerabevaka från luften kommer vi kunna övervaka platser på ett mer dynamiskt sätt utifrån underrättelser och analyser av brottsligheten, säger Hanna Paradis, kommenderingschef för den särskilda händelse som hanterar den senaste tidens grova våldsbrott.

Obemannade flygfarkoster

För att öka bevakningen av berörda områden kommer polisen ta hjälp av UAS, vilket står för “unmanned aerial system”, polisens system för obemannade flygfarkoster.

Ett stort antal fasta kameror är redan på plats, men polisen utökar nu sin bevakning på grund av våldsdåden som skakat Stockholm.

– Vi kommer dessutom kunna lokalisera och identifiera gärningspersoner som begår brott och även bidra till förundersökningar i syfte att nå ökad lagföring, säger Hanna Paradis.

Har rätt

Polisen har rätt att använda sig av kamerabevakning där allmänheten har tillträde om det finns risk för allvarlig brottslighet.

Rätten finns även att använda filmmaterial som exempelvis bevismaterial i en rättegång.

Beslutet gäller från och med klockan 15 på lördagen till klockan 06 på måndag.

Grova våldsbrott

Såväl skjutningar som sprängningar har skapat oro i Stockholmsområdet under den senaste tiden.

Förra veckan skedde två explosioner nordväst om Stockholm, varav båda tog plats i trappuppgångar i flerfamiljshus, uppger SVT.

En man i 25-årsåldern har anhållits misstänkt för ett av dåden, och polisen undersöker kopplingar mellan de båda sprängningarna

– Det är för tidigt att koppla samman de här två detonationerna men vi måste titta på det, samt eventuella kopplingar till andra grova brott, säger Towe Hägg, polisens presstalesperson i Stockholm.

Foto: M. Jakubowski

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen