JUST NU: Polisen agerar gällande bevakning

2023 02 04

Polisen har tagit ett nytt beslut för att bevaka områden i Stockholmsregionen.

Kamerabevakning med hjälp av drönare kommer införas i flera områden i Stockholmsregionen under helgen.

Syftet med beslutet är att enklare kunna hitta och gripa personer som begår brott, uppger polisen i ett pressmeddelande.

Bevakningen rör ett antal områden i delar av huvudstaden där det varit grova våldsbrott under den senaste tiden.

– Syftet är att minska brottsligheten och öka tryggheten i dessa områden. Genom att kamerabevaka från luften kommer vi kunna övervaka platser på ett mer dynamiskt sätt utifrån underrättelser och analyser av brottsligheten, säger Hanna Paradis, kommenderingschef för den särskilda händelse som hanterar den senaste tidens grova våldsbrott.

Obemannade flygfarkoster

För att öka bevakningen av berörda områden kommer polisen ta hjälp av UAS, vilket står för “unmanned aerial system”, polisens system för obemannade flygfarkoster.

Ett stort antal fasta kameror är redan på plats, men polisen utökar nu sin bevakning på grund av våldsdåden som skakat Stockholm.

– Vi kommer dessutom kunna lokalisera och identifiera gärningspersoner som begår brott och även bidra till förundersökningar i syfte att nå ökad lagföring, säger Hanna Paradis.

Har rätt

Polisen har rätt att använda sig av kamerabevakning där allmänheten har tillträde om det finns risk för allvarlig brottslighet.

Rätten finns även att använda filmmaterial som exempelvis bevismaterial i en rättegång.

Beslutet gäller från och med klockan 15 på lördagen till klockan 06 på måndag.

Grova våldsbrott

Såväl skjutningar som sprängningar har skapat oro i Stockholmsområdet under den senaste tiden.

Förra veckan skedde två explosioner nordväst om Stockholm, varav båda tog plats i trappuppgångar i flerfamiljshus, uppger SVT.

En man i 25-årsåldern har anhållits misstänkt för ett av dåden, och polisen undersöker kopplingar mellan de båda sprängningarna

– Det är för tidigt att koppla samman de här två detonationerna men vi måste titta på det, samt eventuella kopplingar till andra grova brott, säger Towe Hägg, polisens presstalesperson i Stockholm.

Foto: M. Jakubowski

Text: Redaktionen

Brev går ut till hundratusentals hushåll – måste svara inom två veckor

2026 01 09

Omkring 111 000 svenska medborgare kan vänta sig ett brev i postlådan den kommande tiden.

Utskicket innehåller mönstringsunderlag till unga svenskar som är födda 2008.

Och att svara är ett krav, då det är en del av totalförsvarsplikten.

– Det är viktigt att alla som omfattas av totalförsvarsplikten förstår vad den innebär och varför den finns. Mönstringsunderlaget kan vara den första kontakten med totalförsvaret och är en central del i vårt urval, säger Peter Göthe, generaldirektör för Plikt- och prövningsverket, i ett uttalande.

Består av 40 frågor

Underlaget består av runt 40 frågor.

Det tar endast omkring en kvart att fylla i.

– Svaren bygger på egen bedömning och rör bland annat hälsa, studier, fysik och personliga förutsättningar, uppger Plikt- och prövningsverket.

– Från det att brevet har kommit har man två veckor på sig att logga in och lämna sina svar. Får man brevet hemskickat till sig är man skyldig att svara på det och man är även skyldig att svara sanningsenligt.

När svaren har sammanställts kommer runt 30 000 svenskar att kallas till mönstring.

Det beskedet kommer i mars.

En nyhet för året

För kullen som är födda 2008 har en nyhet tillkommit.

De kan också skrivas in till grundutbildning med civilplikt, med inriktning räddningsperson och räddningsgruppledare.

– Totalförsvaret behöver kompetens både inom det militära och det civila försvaret. Genom att civilplikten återinförs stärker vi samhällets beredskap ytterligare, säger Peter Göthe.

LÄS OCKSÅ: Historisk nyhet från Clas Ohlson – kunder väller in

Mönstring och utbildning

För de som kallas kommer mönstringen äga rum mellan maj 2026 och april 2027.

Omkring 10 000 utbildningsplatser ska tillsättas.

Grundutbildningen genomförs efter gymnasiestudier.

De första ur årskullen 2008 rycker således in sommaren 2027.

– Att bidra till totalförsvaret handlar om att ta ansvar för samhället, för oss alla som bor här och för Sveriges framtid. Oavsett roll är varje insats betydelsefull, säger Peter Göthe.

LÄS OCKSÅ: Oväntat besked – nu tar Sverige fart på riktigt

Foto: V. Gariev

Text: Redaktionen

Trumps besked – om att tillfångata Putin

2026 01 10

Skulle Trump kunna göra med Putin som han gjorde med Maduro?

USA:s attack mot Venezuela och tillfångatagande av diktatorn Nicolás Maduro överraskade en hel värld.

Den spektakulära aktionen fick bland annat Volodymyr Zelenskyj att väcka frågan om USA skulle kunna göra likadant mot Putin.

”Är väldigt besviken”

Efter tillfångatagandet av Maduro sade Ukrainas president Zelenskyj att USA ”vet vad de ska göra härnäst” när det gäller att ”fånga diktatorer”.

Att USA skulle kunna tillfångata Vladimir Putin framstår förvisso som osannolikt.

Men vad säger egentligen Donald Trump om förslaget?

En reporter från Fox News har frågat Trump om han någonsin skulle beordra Putins tillfångatagande.

– Jag tror inte att det kommer att vara nödvändigt. Jag har alltid haft en bra relation med honom [Putin], säger Donald Trump, som dock inte säger att det är uteslutet.

Samtidigt understryker han att han inte är nöjd med utvecklingen i Ukraina.

– Jag är väldigt besviken. Jag har avslutat åtta krig; Jag trodde det här skulle vara mitt i fältet eller kanske ett av de lättare, berättar den amerikanska presidenten.

LÄS OCKSÅ: Total "blackout" efter attack - hundratusentals ryssar strandsatta

”Skulle riskera krig med Ryssland”

Han konstaterar också att det fortsatta krigandet har lett till många dödsfall.

– Den senaste månaden har de förlorat 31 000 personer, många av dem ryska soldater, och den ryska ekonomin går dåligt, säger Donald Trump, enligt tidningen.

Den amerikanska presidenten har ofta anklagats för att vara för välvilligt inställd till Putin.

Zelenskyjs förslag om att den ryska diktatorn borde tillfångatas åtföljdes dock av ett skratt – även Ukrainas president tycks se en sådan åtgärd som fullständigt osannolik.

En sådan aktion skulle medföra enorma risker, säger Robert Y. Shapiro, professor i statsvetenskap vid Columbia University.

– Att försöka fånga Putin skulle vara för farligt och riskera krig med Ryssland. Militära ledare skulle säkert ifrågasätta detta. Bra eller dåligt spelar mindre roll än viljan och förmågan att nå överenskommelser och minimera fientlighet, säger han till tidningen.

LÄS OCKSÅ: USA gör en kovändning - "Ryssland kan få allt de behöver från oss"

Text: Redaktionen