Polisen larmad till Drottningholms Slott – Två misstänkta påträffade

2022 01 07

Polisen har larmats till statschef Kung Carl XVI Gustaf och Drottning Silvias permanenta hem Drottningholms Slott.

Två misstänkta personer har påträffats på ett område där det är förbjudet för allmänheten att vistas.

Polisen på plats

Polisen har hunnit fram till slottet och arbetar med att klarlägga situationen.

– Vi har just nu en patrull på plats som hämtar in information och försöker ta reda på vad som har hänt, säger Towe Hägg, presstalesperson på Polisregion Stockholm, till SVT.

Två kvinnor

Polisen har kunnat konstatera vilka de två personerna är.

– Två kvinnor i 20-årsåldern, uppger polisen.

Skyddsvakter slog larm

Det var vakter som först såg de två misstänkta kvinnorna.

– Skyddsvakt kontaktade polisen efter att [denne] uppmärksammat personer inne på en del av området som obehöriga inte har tillträde till, rapporterar polisen.

Kungliga högvakten ingrep

Kungen och Drottningen håller sig för närvarande isolerade på slottet då de båda smittats av coronaviruset och har testat positivt för covid-19. Hovet bekräftar för Aftonbladet att två personer överträtt tillträdesförbudet och att de omhändertagits av högvakten.

Brott mot skyddslagen

Det är oklart vad de båda kvinnorna hade för syfte men de misstänks nu för brott mot skyddslagen.

– Jag vet inte några detaljer om hur de tagit sig in eller om de anträffades inomhus eller utomhus, säger polisens presstalesperson Towe Hägg vid Polisregion Stockholm, till tidningen.

Kungafamiljen flyttade in 1981

Drottningholms Slott är Kung Carl XVI Gustafs och Drottning Silvias permanenta bostad. Kungafamiljen flyttade in på slottet 1981. Rummen i slottets södra del är reserverade för Kungaparet. Dock är slottet och parken till största delen öppen för besökare året om, enligt webbsidan De Kungliga Slotten.

På UNESCO:s världsarvslista

Drottningholms slott finns upptaget på UNESCO:s världsarvslista. Det är Sveriges bäst bevarade kungliga slott och uppfördes på 1600-talet i Sverige och är representativt för all europeisk kunglig arkitektur från den tiden.

Vårdas för all framtid

Drottningholm, som också är statligt byggnadsminne, omfattar slottet, slottsteatern, Kina slott, slottsparken, området Kanton och en del av förstaden Malmen. Att området är ett världsarv innebär att det ska garanteras skydd och vård för all framtid, enligt De Kungliga Slotten.

Foto: Victor Ericsson, Kungl. Hovstaterna

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Ska sänka skatten på pension: Här är beloppet

2026 06 23

Moderaterna lovar att sänka skatten för pensionärer efter en eventuell valseger i höst.

Partiet lovar att pension som tjänats in genom arbete ska beskattas lägre genom ett nytt skatteavdrag.

Utöver det föreslås personer som fortsätter arbeta efter pensionsåldern att få en extra skattesänkning.

Månadsbeloppet

Nu kommenterar SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson förslagen.

Hon välkomnar beskedet, men framhåller att förslagen inte är tillräckligt omfattande.

Enligt Eriksson kommer skattesänkningarna sannolikt ge någon hundralapp mer i plånboken för flertalet pensionärer, rapporterar Senioren.

– Men förslaget höjer inga pensioner och löser inte bristerna i pensionssystemet. Med andra ord är det tyvärr en fortsättning på lappa-laga-lösningar när det gäller pensionerna, vilket har varit ett problem under en längre tid och under olika regeringar, säger pensionsexperten till tidningen.

– Det är förvisso positivt att problemet med att det inte lönar sig att ha arbetat uppmärksammas, men M-förslaget gör det inte tillräckligt lönsamt att ha arbetat jämfört med den som arbetat lite eller inte alls, konstaterar Eriksson.

Kräver total renovering

Anna Eriksson företräder SPF Seniorerna – en av Sveriges största intresseorganisationer för pensionärer.

SPF vill reformera hela pensionssystemet – bland annat genom en höjd pensionsavgift för att stärka den allmänna pensionen.

– Det behövs en höjd pensionsavgift som kommer både dagens och framtidens pensionärer till del, och som finansieras genom en omfördelning inom den befintliga arbetsgivaravgiften. Pensionssystemet bör löpande ses över i sin helhet, i stället för att hanteras genom kortsiktiga lappa och laga-lösningar, framhåller organisationen.

Här är SPF:s huvudsakliga reformförslag:

- Höj pensionsavgiften så att den allmänna pensionen stärks.

- Hela pensionssystemet måste ses över

- Genomför reformer som stärker seniorers ställning på arbetsmarknaden.

LÄS OCKSÅ:

Positivt besked till alla som äger begagnade bilar

2 200 drönare har skickats upp – Zelenskyj avslöjar

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen