Polisen larmad till Drottningholms Slott – Två misstänkta påträffade

2022 01 07

Polisen har larmats till statschef Kung Carl XVI Gustaf och Drottning Silvias permanenta hem Drottningholms Slott.

Två misstänkta personer har påträffats på ett område där det är förbjudet för allmänheten att vistas.

Polisen på plats

Polisen har hunnit fram till slottet och arbetar med att klarlägga situationen.

– Vi har just nu en patrull på plats som hämtar in information och försöker ta reda på vad som har hänt, säger Towe Hägg, presstalesperson på Polisregion Stockholm, till SVT.

Två kvinnor

Polisen har kunnat konstatera vilka de två personerna är.

– Två kvinnor i 20-årsåldern, uppger polisen.

Skyddsvakter slog larm

Det var vakter som först såg de två misstänkta kvinnorna.

– Skyddsvakt kontaktade polisen efter att [denne] uppmärksammat personer inne på en del av området som obehöriga inte har tillträde till, rapporterar polisen.

Kungliga högvakten ingrep

Kungen och Drottningen håller sig för närvarande isolerade på slottet då de båda smittats av coronaviruset och har testat positivt för covid-19. Hovet bekräftar för Aftonbladet att två personer överträtt tillträdesförbudet och att de omhändertagits av högvakten.

Brott mot skyddslagen

Det är oklart vad de båda kvinnorna hade för syfte men de misstänks nu för brott mot skyddslagen.

– Jag vet inte några detaljer om hur de tagit sig in eller om de anträffades inomhus eller utomhus, säger polisens presstalesperson Towe Hägg vid Polisregion Stockholm, till tidningen.

Kungafamiljen flyttade in 1981

Drottningholms Slott är Kung Carl XVI Gustafs och Drottning Silvias permanenta bostad. Kungafamiljen flyttade in på slottet 1981. Rummen i slottets södra del är reserverade för Kungaparet. Dock är slottet och parken till största delen öppen för besökare året om, enligt webbsidan De Kungliga Slotten.

På UNESCO:s världsarvslista

Drottningholms slott finns upptaget på UNESCO:s världsarvslista. Det är Sveriges bäst bevarade kungliga slott och uppfördes på 1600-talet i Sverige och är representativt för all europeisk kunglig arkitektur från den tiden.

Vårdas för all framtid

Drottningholm, som också är statligt byggnadsminne, omfattar slottet, slottsteatern, Kina slott, slottsparken, området Kanton och en del av förstaden Malmen. Att området är ett världsarv innebär att det ska garanteras skydd och vård för all framtid, enligt De Kungliga Slotten.

Foto: Victor Ericsson, Kungl. Hovstaterna

FÖRSLAGET: Höj föräldrapenningen till 120 procent av SGI

2025 12 05

Ett forskarteam presenterar flera nya förslag till en ny riktning för den svenska politiken.

Bakom förslagen står visionen om ett mer jämställt Sverige.

– Nu släpps vitboken "Därför blir män rikare än kvinnor" som visar varför vi står och stampar, och vad som krävs för att vända utvecklingen, uppger den ideella organisationen Fredrika Bremer-förbundet, i ett uttalande.

– Vitbokens forskarteam lyfter 20 skarpa åtgärder för att minska den ekonomiska ojämställdheten.

Bakom förslagen står forskarna Anne Boschini, Jesper Roine, Åsa Gunnarsson, Ann-Zofie Duvander och Åsa Lundqvist.

Vill jämna ut klyftorna

De föreslagna åtgärderna syftar till att jämna ut inkomstklyftorna mellan män och kvinnor i Sverige.

– Inkomstgapet mellan kvinnor och män har varit oförändrat i tre decennier. Kvinnor har fortfarande bara cirka 80 procent av mäns disponibla inkomster, uppger organisationen.

Från Fredrik Bremer-förbundet kommer nu krav på åtgärder för att vända utvecklingen.

– Sverige har haft ett uttalat mål om ekonomisk jämställdhet i 20 år, men inkomstgapet ligger kvar på samma nivå. Den här vitboken gör politiken svaret skyldig, säger förbundets ordförande Camilla Wagner, i ett uttalande.

– Om vi vet varför gapet består, då vet vi också vad som krävs för att halvera det till 2030.

”Systemfel”

Enligt forskarna är det fel på dagens system som gör att inkomstgapet mellan kvinnor och män består, bland annat på grund av föräldraledigheter som tas ut i större utsträckning av kvinnor.

– Det här är inte ett familjeproblem. Det är ett systemfel, säger Camilla Wagner.

– När staten använder samma hushåll som exempel i sin budget måste vi också våga visa vad siffrorna innebär i verkligheten. I dag subventionerar vi ojämställdhet.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Några av förslagen

Några av de politiska förslagen från forskarna är:

- Höj ersättningen i föräldraförsäkringen till 120 procent av SGI

- Avskaffa lägstanivådagar

- Riktade insatser för kvinnors företagande

- Stärkt Diskrimineringsombudsman uppdrag med tydliga sanktionsmöjligheter

- Återupprätta könsuppdelad statistik över ägande, tillgångar och kapitalinkomster

- Systematisk jämställdhetsanalys i all skattepolitik

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Foto: Ioann-Mark Kuznietsov

Text: Redaktionen

JUST NU: Kraftig storm på väg mot Sverige – kan slå till på måndag

2025 12 05

En kraftig storm rör sig i riktning mot Sverige och kan slå till efter helgen.

Efter en tid med växlande temperaturer och snöfall i stora delar av Sverige kan nu ett stormväder vara på väg.

– Prognoserna indikerar att lågtrycket kommer att vara över de brittiska öarna på söndag. Härifrån rör den sig mot Danmark med kraftigt regn och tilltagande vindar, rapporterar danska TV2, med hänvisning till den europeiska väderprognoser från ECMWF.

Kan nå Sverige på måndag

Efter att ovädret har passerat Danmark väntas det slå mot södra Sverige under måndagen och framåt.

– Söndag kväll och natten mot måndag rör sig nästa lågtryck med regn in västerifrån över Götaland och Svealand. Då blir det även blåsigt vid Västkusten, uppger SMHI.

Prognosen är osäker

Det är ännu osäkert hur kraftigt ovädret blir, då lågtrycket just nu håller på att byggas upp.

– Måndagens väder ser blött och blåsigt ut. De senaste prognoserna har visat detta, säger meteorologen Lone Seir på danska TV2.

– Tidpunkten för regnet och vindens styrka är fortfarande osäkra.

Den danska kanalen går också ut med en varning gällande havet mellan Sverige och Danmark.

– Storm eller inte, måndagens starka vindar kan utgöra utmaningar för färjorna, det kan finnas restriktioner på broarna och lösa föremål kan flyga omkring, uppger kanalen.

LÄS MER: Ebba Busch: "Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Namngivna stormar

De flesta stormar blir inte ihågkomna någon längre tid.

– Men det finns också stormar som drabbat hela landsdelar svårt och som är ihågkomna efter mer än hundra år, uppger SMHI.

Men många stormar som drabbar de nordiska länderna blir ändå namngivna.

– Stormarna har oftast namngetts av SMHI eller våra nordiska granninstitut, men i vissa fall av någon annan europeisk vädertjänst, framhåller väderinstitutet.

– På senare år har även andra typer av oväder börjat namnges som till exempel oväder med extremregn. Det mest kända exemplet för vår del är nog ovädret Hans i augusti 2023.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Foto: Torsten Dederichs

Text: Redaktionen