Polisen upprörda – pekar ut fotbollen

2023 09 29

Gårdagens Göteborgsderby mellan Ögryte och GAIS tvingades avbrytas i 40 minuter efter att skandalscener utspelat sig på läktaren.

Pyroteknik kastades in på planen och från läktaren hördes flera knallskott.

Matchdelegaten Nicklas Bengtsson fattade beslut om att avbryta matchen.

–  Det kändes nödvändigt i dag för att fatta rätt beslut, sa han till Discovery+ som sände matchen.

Polisen irriterade

Efter matchen meddelade polisen att man omhändertagit ett 30-tal personer efter en stor polisinsats.

Insatsen skedde kort efter att statsminister Ulf Kristersson (M) hållit tal till nationen med anledning av den eskalerande våldsvågen i Sverige.

Nu går Göteborgs polischef Emelie Kullmyr till angrepp mot fotbollen.

Hon konstaterar att gårdagens händelser på Gamla Ullevi i Göteborg tenderar att ta för mycket kraft från en redan ansträngd polisstyrka.

Polischefen framhåller att myndigheten belastas av insatser i samband med fotbollsmatcher, samtidigt som gängkriminaliteten är värre än någonsin i Sverige.

– Jag tycker att fotbollen generellt tar alldeles för mycket kraft och framför allt i den situationen som polisen befinner sig i idag, med den här omvärlden, säger hon till GP.

”Behöver ta större ansvar”

Även om de senaste våldsdåden främst skett i Uppsala- och Stockholmsområdet menar Emelie Kullmyr att det även påverkar polisen i Göteborg.

Hon berättar att det finns personer i Göteborgsområdet som kan komma att involveras i den konflikt som eskalerat längre norrut.

Polischefen bedömer därför att det är extra bekymmersamt att polisen tvingas omfördela betydande resurser till fotbollsmatcher.

Nu vädjar hon om hjälp av matcharrangörerna.

Polischefen konstaterar att polisen behöver hjälp med att avstyra oroligheter på läktaren i ett ansträngt läge.

–  Men vi behöver att våra arrangörer och andra tar ett större ansvar. Det behövs för att vi ska kunna hjälpa Stockholm utan att det ska påverka oss, säger Emelie Kullmyr till GP.

Foto: Waldemar

Text: Redaktionen


Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. 

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen


18mars26

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen