VÅLDSVÅGEN: Polisen varnar 200 000 invånare

2023 10 03

Tidigt måndag morgon vaknade invånarna i Hässelby villastad, Västerort, av en kraftig smäll.

Någonting hade detonerat vid en bostad i stadsdelen i västra Stockholm och en kraftig brand bröt ut som en följd.

Boende tvingades evakuera sina hem och händelsen fick stort uppslag i svenska medier under hela dagen – och ses som en fortsatt eskalering av den omfattande våldsvåg som svept över Sverige de senaste veckorna.

Varnar kommuninvånarna

Explosionen i fråga kopplas till det mord som ägde rum i Jordbro förra veckan. Två av de som sitter häktade misstänkta för mordet ska vara skrivna på den aktuella adressen i Hässelby.

Och nu går polisen ut och varnar för att samma område kan komma att drabbas av ytterligare sprängningar.

– Det är inte helt uteslutet att fler våldsdåd sker i Västerort med tanke på våldsvågen som pågår, säger Stockholmspolisen presstalesperson Nadya Norton till tidningen Mitt i.

Kan ske i närtid

I Västerort, den del av Stockholms kommun som ligger väster och nordväst om innerstaden, bor det cirka 210 000 människor.

Enligt polisen ska invånarna vara beredda på att ett nytt dåd skulle kunna ske inom en snar framtid.

– Vi gör vad vi kan för att förhindra utvecklingen och lagföra personer, säger Nadya Norton och tillägger att polisen både kontrollerar personer och visar närvaro i den utsträckning man kan.

Inleder nationell särskild händelse

Med anledning av den rådande våldsvågen fattade polisen igår beslut om att inleda en nationell särskild händelse.

Så görs när någonting sker som den ordinarie polisverksamheten inte är anpassad för och som därför behöver hanteras utanför denna med en speciell organisation och ledning.

– Det som har varit regionalt har nu blivit en nationell särskild händelse mot alla skjutningar och sprängningar, säger polismästare Per Engström från Nationella operativa avdelningen, Noa, enligt SVT.

Bättre styrning

Noa är också avdelningen som fattat beslut om att växla ledningsformen.

Förhoppningen är att polisen nu ska få bättre styrning och ledning för att stävja våldsvågen jämfört med tidigare.

– Vi arbetar just nu med att organisera oss i den här nya kontexten, sade Per Engström igår, måndag.

Text: Redaktionen

Brev går ut till hundratusentals hushåll – måste svara inom två veckor

2026 01 09

Omkring 111 000 svenska medborgare kan vänta sig ett brev i postlådan den kommande tiden.

Utskicket innehåller mönstringsunderlag till unga svenskar som är födda 2008.

Och att svara är ett krav, då det är en del av totalförsvarsplikten.

– Det är viktigt att alla som omfattas av totalförsvarsplikten förstår vad den innebär och varför den finns. Mönstringsunderlaget kan vara den första kontakten med totalförsvaret och är en central del i vårt urval, säger Peter Göthe, generaldirektör för Plikt- och prövningsverket, i ett uttalande.

Består av 40 frågor

Underlaget består av runt 40 frågor.

Det tar endast omkring en kvart att fylla i.

– Svaren bygger på egen bedömning och rör bland annat hälsa, studier, fysik och personliga förutsättningar, uppger Plikt- och prövningsverket.

– Från det att brevet har kommit har man två veckor på sig att logga in och lämna sina svar. Får man brevet hemskickat till sig är man skyldig att svara på det och man är även skyldig att svara sanningsenligt.

När svaren har sammanställts kommer runt 30 000 svenskar att kallas till mönstring.

Det beskedet kommer i mars.

En nyhet för året

För kullen som är födda 2008 har en nyhet tillkommit.

De kan också skrivas in till grundutbildning med civilplikt, med inriktning räddningsperson och räddningsgruppledare.

– Totalförsvaret behöver kompetens både inom det militära och det civila försvaret. Genom att civilplikten återinförs stärker vi samhällets beredskap ytterligare, säger Peter Göthe.

LÄS OCKSÅ: Historisk nyhet från Clas Ohlson – kunder väller in

Mönstring och utbildning

För de som kallas kommer mönstringen äga rum mellan maj 2026 och april 2027.

Omkring 10 000 utbildningsplatser ska tillsättas.

Grundutbildningen genomförs efter gymnasiestudier.

De första ur årskullen 2008 rycker således in sommaren 2027.

– Att bidra till totalförsvaret handlar om att ta ansvar för samhället, för oss alla som bor här och för Sveriges framtid. Oavsett roll är varje insats betydelsefull, säger Peter Göthe.

LÄS OCKSÅ: Oväntat besked – nu tar Sverige fart på riktigt

Foto: V. Gariev

Text: Redaktionen

Trumps besked – om att tillfångata Putin

2026 01 10

Skulle Trump kunna göra med Putin som han gjorde med Maduro?

USA:s attack mot Venezuela och tillfångatagande av diktatorn Nicolás Maduro överraskade en hel värld.

Den spektakulära aktionen fick bland annat Volodymyr Zelenskyj att väcka frågan om USA skulle kunna göra likadant mot Putin.

”Är väldigt besviken”

Efter tillfångatagandet av Maduro sade Ukrainas president Zelenskyj att USA ”vet vad de ska göra härnäst” när det gäller att ”fånga diktatorer”.

Att USA skulle kunna tillfångata Vladimir Putin framstår förvisso som osannolikt.

Men vad säger egentligen Donald Trump om förslaget?

En reporter från Fox News har frågat Trump om han någonsin skulle beordra Putins tillfångatagande.

– Jag tror inte att det kommer att vara nödvändigt. Jag har alltid haft en bra relation med honom [Putin], säger Donald Trump, som dock inte säger att det är uteslutet.

Samtidigt understryker han att han inte är nöjd med utvecklingen i Ukraina.

– Jag är väldigt besviken. Jag har avslutat åtta krig; Jag trodde det här skulle vara mitt i fältet eller kanske ett av de lättare, berättar den amerikanska presidenten.

LÄS OCKSÅ: Total "blackout" efter attack - hundratusentals ryssar strandsatta

”Skulle riskera krig med Ryssland”

Han konstaterar också att det fortsatta krigandet har lett till många dödsfall.

– Den senaste månaden har de förlorat 31 000 personer, många av dem ryska soldater, och den ryska ekonomin går dåligt, säger Donald Trump, enligt tidningen.

Den amerikanska presidenten har ofta anklagats för att vara för välvilligt inställd till Putin.

Zelenskyjs förslag om att den ryska diktatorn borde tillfångatas åtföljdes dock av ett skratt – även Ukrainas president tycks se en sådan åtgärd som fullständigt osannolik.

En sådan aktion skulle medföra enorma risker, säger Robert Y. Shapiro, professor i statsvetenskap vid Columbia University.

– Att försöka fånga Putin skulle vara för farligt och riskera krig med Ryssland. Militära ledare skulle säkert ifrågasätta detta. Bra eller dåligt spelar mindre roll än viljan och förmågan att nå överenskommelser och minimera fientlighet, säger han till tidningen.

LÄS OCKSÅ: USA gör en kovändning - "Ryssland kan få allt de behöver från oss"

Text: Redaktionen