VÅLDSVÅGEN: Polisen varnar 200 000 invånare

2023 10 03

Tidigt måndag morgon vaknade invånarna i Hässelby villastad, Västerort, av en kraftig smäll.

Någonting hade detonerat vid en bostad i stadsdelen i västra Stockholm och en kraftig brand bröt ut som en följd.

Boende tvingades evakuera sina hem och händelsen fick stort uppslag i svenska medier under hela dagen – och ses som en fortsatt eskalering av den omfattande våldsvåg som svept över Sverige de senaste veckorna.

Varnar kommuninvånarna

Explosionen i fråga kopplas till det mord som ägde rum i Jordbro förra veckan. Två av de som sitter häktade misstänkta för mordet ska vara skrivna på den aktuella adressen i Hässelby.

Och nu går polisen ut och varnar för att samma område kan komma att drabbas av ytterligare sprängningar.

– Det är inte helt uteslutet att fler våldsdåd sker i Västerort med tanke på våldsvågen som pågår, säger Stockholmspolisen presstalesperson Nadya Norton till tidningen Mitt i.

Kan ske i närtid

I Västerort, den del av Stockholms kommun som ligger väster och nordväst om innerstaden, bor det cirka 210 000 människor.

Enligt polisen ska invånarna vara beredda på att ett nytt dåd skulle kunna ske inom en snar framtid.

– Vi gör vad vi kan för att förhindra utvecklingen och lagföra personer, säger Nadya Norton och tillägger att polisen både kontrollerar personer och visar närvaro i den utsträckning man kan.

Inleder nationell särskild händelse

Med anledning av den rådande våldsvågen fattade polisen igår beslut om att inleda en nationell särskild händelse.

Så görs när någonting sker som den ordinarie polisverksamheten inte är anpassad för och som därför behöver hanteras utanför denna med en speciell organisation och ledning.

– Det som har varit regionalt har nu blivit en nationell särskild händelse mot alla skjutningar och sprängningar, säger polismästare Per Engström från Nationella operativa avdelningen, Noa, enligt SVT.

Bättre styrning

Noa är också avdelningen som fattat beslut om att växla ledningsformen.

Förhoppningen är att polisen nu ska få bättre styrning och ledning för att stävja våldsvågen jämfört med tidigare.

– Vi arbetar just nu med att organisera oss i den här nya kontexten, sade Per Engström igår, måndag.

Text: Redaktionen


Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. 

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen


18mars26

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen