VÅLDSVÅGEN: Polisen varnar 200 000 invånare

2023 10 03

Någonting hade detonerat vid en bostad i stadsdelen i västra Stockholm och en kraftig brand bröt ut som en följd.

Boende tvingades evakuera sina hem och händelsen fick stort uppslag i svenska medier under hela dagen – och ses som en fortsatt eskalering av den omfattande våldsvåg som svept över Sverige de senaste veckorna.

Varnar kommuninvånarna

Explosionen i fråga kopplas till det mord som ägde rum i Jordbro förra veckan. Två av de som sitter häktade misstänkta för mordet ska vara skrivna på den aktuella adressen i Hässelby.

Och nu går polisen ut och varnar för att samma område kan komma att drabbas av ytterligare sprängningar.

– Det är inte helt uteslutet att fler våldsdåd sker i Västerort med tanke på våldsvågen som pågår, säger Stockholmspolisen presstalesperson Nadya Norton till tidningen Mitt i.

Kan ske i närtid

I Västerort, den del av Stockholms kommun som ligger väster och nordväst om innerstaden, bor det cirka 210 000 människor.

Enligt polisen ska invånarna vara beredda på att ett nytt dåd skulle kunna ske inom en snar framtid.

– Vi gör vad vi kan för att förhindra utvecklingen och lagföra personer, säger Nadya Norton och tillägger att polisen både kontrollerar personer och visar närvaro i den utsträckning man kan.

Inleder nationell särskild händelse

Med anledning av den rådande våldsvågen fattade polisen igår beslut om att inleda en nationell särskild händelse.

Så görs när någonting sker som den ordinarie polisverksamheten inte är anpassad för och som därför behöver hanteras utanför denna med en speciell organisation och ledning.

– Det som har varit regionalt har nu blivit en nationell särskild händelse mot alla skjutningar och sprängningar, säger polismästare Per Engström från Nationella operativa avdelningen, Noa, enligt SVT.

Bättre styrning

Noa är också avdelningen som fattat beslut om att växla ledningsformen.

Förhoppningen är att polisen nu ska få bättre styrning och ledning för att stävja våldsvågen jämfört med tidigare.

– Vi arbetar just nu med att organisera oss i den här nya kontexten, sade Per Engström igår, måndag.

Text: Redaktionen

Sverige vill göra som Finland – för att stoppa ryssarna

2026 06 07

Finland har infört ett förbud för ryska och belarusiska medborgare att köpa fastigheter.

Samma förbud finns även i Lettland och Litauen – och Estland väntas införa det vid årsskiftet.

Nu utreder även den svenska regeringen möjligheterna till att stoppa sabotage och spioneri genom att kunna tvångsköpa fastigheter som kan användas för att spionera på känsliga platser, rapporterar SVT.

Utreder förslaget

Förra året kom uppgifter om att den ryska affärsmannen Stanislav Aleshchenko börjat bygga ett 600 kvadratmeters stort hus vid inloppet till den topphemliga Musköbasen.

Vissa politiker och säkerhetsexperter rasade mot situationen, och då fanns det ingen lag som kunde stoppa ett sådant fastighetsköp, rapporterar Expressen.

Men nu kan det vara på väg att ändras.

“Måste kunna vidta åtgärder”

Regeringen vill nu att staten ska kunna tvångsköpa sådana fastigheter och tomter där innehavet bedöms kunna utgöra en säkerhetsrisk.

Förslag ska redovisas senast den 15 mars nästa år.

– Det finns länder som Ryssland som bedriver krigsplanläggning mot Sverige och då måste vi kunna vidta mer åtgärder för att kunna skydda Sveriges säkerhet, säger försvarsminister Pål Jonson (M). 

Läs mer: LAVROV: USA har backat – gäller inte längre

S håller med

Även Socialdemokraterna vill se en skärpning av regelverket.

Partiets försvarspolitiske talesperson Peter Hultqvist säger att “ryska och belarusiska intressen på svensk mark måste stoppas”.

– Det finns ingen anledning att sälja ut till någon eftersom vi inte vet vad som kan hända i andra och tredje led, säger han.

“Bara löjligt”

Stanislav Aleshchenkos hustru äger formellt fastigheten vid inloppet till Musköbasen.

Förra året avfärdade hon påståendena om säkerhetsrisker.

– Det där är bara löjligt, folk hittar på grejer, sade hon då.

Läs mer: Ukraina genomför helt unik militär operation

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen