VÅLDSVÅGEN: Polisen varnar 200 000 invånare

2023 10 03

Tidigt måndag morgon vaknade invånarna i Hässelby villastad, Västerort, av en kraftig smäll.

Någonting hade detonerat vid en bostad i stadsdelen i västra Stockholm och en kraftig brand bröt ut som en följd.

Boende tvingades evakuera sina hem och händelsen fick stort uppslag i svenska medier under hela dagen – och ses som en fortsatt eskalering av den omfattande våldsvåg som svept över Sverige de senaste veckorna.

Varnar kommuninvånarna

Explosionen i fråga kopplas till det mord som ägde rum i Jordbro förra veckan. Två av de som sitter häktade misstänkta för mordet ska vara skrivna på den aktuella adressen i Hässelby.

Och nu går polisen ut och varnar för att samma område kan komma att drabbas av ytterligare sprängningar.

– Det är inte helt uteslutet att fler våldsdåd sker i Västerort med tanke på våldsvågen som pågår, säger Stockholmspolisen presstalesperson Nadya Norton till tidningen Mitt i.

Kan ske i närtid

I Västerort, den del av Stockholms kommun som ligger väster och nordväst om innerstaden, bor det cirka 210 000 människor.

Enligt polisen ska invånarna vara beredda på att ett nytt dåd skulle kunna ske inom en snar framtid.

– Vi gör vad vi kan för att förhindra utvecklingen och lagföra personer, säger Nadya Norton och tillägger att polisen både kontrollerar personer och visar närvaro i den utsträckning man kan.

Inleder nationell särskild händelse

Med anledning av den rådande våldsvågen fattade polisen igår beslut om att inleda en nationell särskild händelse.

Så görs när någonting sker som den ordinarie polisverksamheten inte är anpassad för och som därför behöver hanteras utanför denna med en speciell organisation och ledning.

– Det som har varit regionalt har nu blivit en nationell särskild händelse mot alla skjutningar och sprängningar, säger polismästare Per Engström från Nationella operativa avdelningen, Noa, enligt SVT.

Bättre styrning

Noa är också avdelningen som fattat beslut om att växla ledningsformen.

Förhoppningen är att polisen nu ska få bättre styrning och ledning för att stävja våldsvågen jämfört med tidigare.

– Vi arbetar just nu med att organisera oss i den här nya kontexten, sade Per Engström igår, måndag.

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen