VÅLDSVÅGEN: Polisen varnar 200 000 invånare

2023 10 03

Tidigt måndag morgon vaknade invånarna i Hässelby villastad, Västerort, av en kraftig smäll.

Någonting hade detonerat vid en bostad i stadsdelen i västra Stockholm och en kraftig brand bröt ut som en följd.

Boende tvingades evakuera sina hem och händelsen fick stort uppslag i svenska medier under hela dagen – och ses som en fortsatt eskalering av den omfattande våldsvåg som svept över Sverige de senaste veckorna.

Varnar kommuninvånarna

Explosionen i fråga kopplas till det mord som ägde rum i Jordbro förra veckan. Två av de som sitter häktade misstänkta för mordet ska vara skrivna på den aktuella adressen i Hässelby.

Och nu går polisen ut och varnar för att samma område kan komma att drabbas av ytterligare sprängningar.

– Det är inte helt uteslutet att fler våldsdåd sker i Västerort med tanke på våldsvågen som pågår, säger Stockholmspolisen presstalesperson Nadya Norton till tidningen Mitt i.

Kan ske i närtid

I Västerort, den del av Stockholms kommun som ligger väster och nordväst om innerstaden, bor det cirka 210 000 människor.

Enligt polisen ska invånarna vara beredda på att ett nytt dåd skulle kunna ske inom en snar framtid.

– Vi gör vad vi kan för att förhindra utvecklingen och lagföra personer, säger Nadya Norton och tillägger att polisen både kontrollerar personer och visar närvaro i den utsträckning man kan.

Inleder nationell särskild händelse

Med anledning av den rådande våldsvågen fattade polisen igår beslut om att inleda en nationell särskild händelse.

Så görs när någonting sker som den ordinarie polisverksamheten inte är anpassad för och som därför behöver hanteras utanför denna med en speciell organisation och ledning.

– Det som har varit regionalt har nu blivit en nationell särskild händelse mot alla skjutningar och sprängningar, säger polismästare Per Engström från Nationella operativa avdelningen, Noa, enligt SVT.

Bättre styrning

Noa är också avdelningen som fattat beslut om att växla ledningsformen.

Förhoppningen är att polisen nu ska få bättre styrning och ledning för att stävja våldsvågen jämfört med tidigare.

– Vi arbetar just nu med att organisera oss i den här nya kontexten, sade Per Engström igår, måndag.

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen