JUST NU: Polisen varnar för hjärtskärande rekryteringar till kriminella gäng

2022 06 14

Barn används av kriminella gäng som en del av gängens strategi.

Utnyttjandet av yngre barn inom kriminella kretsar växer sig allt starkare.

Nu varnar polisen för att så unga barn som sju år används för att bland annat sköta leveranser av olaglig narkotika, rapporterar SVT.

“Sju-åttaåringar levererar narkotika”

Enligt polisen måste insatserna sättas in betydligt tidigare än vad man gör idag och vad man kanske skulle kunna tro – redan vid förskoleålder bör samhället agera vid normbrytande beteenden.

– Vi har sju-åttaåringar som levererar narkotika för tillhörighet och status. Men vi har också tonåringar som inte förstod vad de drogs in i och som vill lämna men utsätts då för ordentliga hot, säger Carin Götblad, polismästare på Nationella Operativa Avdelningen (NOA), till kanalen.

“Kommer bli värre”

Enligt Carin Götblad måste både socionomer och lärare utbildas på ett sätt som är anpassat till hur samhället ser ut idag, vilket hon menar inte är fallet.

Polisen tror också att situationen med att kriminaliteten kryper ned i lågstadieålder kommer bli än värre framöver innan det kan bli bättre.

– Ja, det tror jag. Tyvärr, säger Carin Götblad.

1 202 kriminella barn i Sverige

Tidigare i vår meddelade polisen att man kunnat ringa in 8 233 personer i Sverige som definieras som nätverkskriminella. Av dessa är 1 202 stycken minderåriga, vilket motsvarar 15 procent, erfar Sveriges Radio.

Det anmärkningsvärda i polisens uppgifter är att ungdomar och barn nu har tagit steget från att inte bara delta i de kriminella gängen – utan till att faktiskt leda dem.

– Numera är det inte ovanligt att tonåringar styr kriminella gäng och utnyttjar yngre barn till avancerad brottslighet, säger Martin Wallin, polis i Sollentuna som arbetar mot grov brottslighet, till SR.

Vill gå längre

I januari slopades straffrabatten för unga som begår allvarliga brott. Flera riksdagspartier vill nu gå steget längre och implementera ännu hårdare straff för ungdomar under 18 år, uppger SVT.

Ett av dessa partier är Moderaterna.

– Vi vill skärpa straffen för de mellan 15-17 år men framförallt inrätta särskilda ungdomsfängelser för de som är upp mot 17 år och begår allvarliga brott, säger Johan Forssell, rättspolitisk talesperson för Moderaterna, till SVT.

V ensamma i frågan

Regeringen har tillsatt en utredning som ska ge svar på hur minderåriga som begår allvarliga brott kan få högre straff. Miljöpartiet vill ta bort maxgränsen på fyra år för sluten ungdomsvård.

Det enda partiet som säger nej till att skärpa straffen för minderåriga är Vänsterpartiet.

– Det har gjorts flera straffskärpningar den senaste tiden och ändå slår dödsskjutningarna rekord. Då måste vi göra något helt annat. Exempelvis satsa på sociala insatsgrupper med polis och socialsekreterare som ser till att förebygga brotten, säger Linda Snecker rättspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Foto: M. Zilles resp E. Pellegrini

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen