JUST NU: Polisen varnar för hjärtskärande rekryteringar till kriminella gäng

2022 06 14

Barn används av kriminella gäng som en del av gängens strategi.

Utnyttjandet av yngre barn inom kriminella kretsar växer sig allt starkare.

Nu varnar polisen för att så unga barn som sju år används för att bland annat sköta leveranser av olaglig narkotika, rapporterar SVT.

“Sju-åttaåringar levererar narkotika”

Enligt polisen måste insatserna sättas in betydligt tidigare än vad man gör idag och vad man kanske skulle kunna tro – redan vid förskoleålder bör samhället agera vid normbrytande beteenden.

– Vi har sju-åttaåringar som levererar narkotika för tillhörighet och status. Men vi har också tonåringar som inte förstod vad de drogs in i och som vill lämna men utsätts då för ordentliga hot, säger Carin Götblad, polismästare på Nationella Operativa Avdelningen (NOA), till kanalen.

“Kommer bli värre”

Enligt Carin Götblad måste både socionomer och lärare utbildas på ett sätt som är anpassat till hur samhället ser ut idag, vilket hon menar inte är fallet.

Polisen tror också att situationen med att kriminaliteten kryper ned i lågstadieålder kommer bli än värre framöver innan det kan bli bättre.

– Ja, det tror jag. Tyvärr, säger Carin Götblad.

1 202 kriminella barn i Sverige

Tidigare i vår meddelade polisen att man kunnat ringa in 8 233 personer i Sverige som definieras som nätverkskriminella. Av dessa är 1 202 stycken minderåriga, vilket motsvarar 15 procent, erfar Sveriges Radio. 

Det anmärkningsvärda i polisens uppgifter är att ungdomar och barn nu har tagit steget från att inte bara delta i de kriminella gängen – utan till att faktiskt leda dem.

– Numera är det inte ovanligt att tonåringar styr kriminella gäng och utnyttjar yngre barn till avancerad brottslighet, säger Martin Wallin, polis i Sollentuna som arbetar mot grov brottslighet, till SR.

Vill gå längre

I januari slopades straffrabatten för unga som begår allvarliga brott. Flera riksdagspartier vill nu gå steget längre och implementera ännu hårdare straff för ungdomar under 18 år, uppger SVT.

Ett av dessa partier är Moderaterna.

– Vi vill skärpa straffen för de mellan 15-17 år men framförallt inrätta särskilda ungdomsfängelser för de som är upp mot 17 år och begår allvarliga brott, säger Johan Forssell, rättspolitisk talesperson för Moderaterna, till SVT.

V ensamma i frågan

Regeringen har tillsatt en utredning som ska ge svar på hur minderåriga som begår allvarliga brott kan få högre straff. Miljöpartiet vill ta bort maxgränsen på fyra år för sluten ungdomsvård. 

Det enda partiet som säger nej till att skärpa straffen för minderåriga är Vänsterpartiet. 

– Det har gjorts flera straffskärpningar den senaste tiden och ändå slår dödsskjutningarna rekord. Då måste vi göra något helt annat. Exempelvis satsa på sociala insatsgrupper med polis och socialsekreterare som ser till att förebygga brotten, säger Linda Snecker rättspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Foto: M. Zilles resp E. Pellegrini

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen