JUST NU: Polisen varnar för hjärtskärande rekryteringar till kriminella gäng

2022 06 14

Barn används av kriminella gäng som en del av gängens strategi.

Utnyttjandet av yngre barn inom kriminella kretsar växer sig allt starkare.

Nu varnar polisen för att så unga barn som sju år används för att bland annat sköta leveranser av olaglig narkotika, rapporterar SVT.

“Sju-åttaåringar levererar narkotika”

Enligt polisen måste insatserna sättas in betydligt tidigare än vad man gör idag och vad man kanske skulle kunna tro – redan vid förskoleålder bör samhället agera vid normbrytande beteenden.

– Vi har sju-åttaåringar som levererar narkotika för tillhörighet och status. Men vi har också tonåringar som inte förstod vad de drogs in i och som vill lämna men utsätts då för ordentliga hot, säger Carin Götblad, polismästare på Nationella Operativa Avdelningen (NOA), till kanalen.

“Kommer bli värre”

Enligt Carin Götblad måste både socionomer och lärare utbildas på ett sätt som är anpassat till hur samhället ser ut idag, vilket hon menar inte är fallet.

Polisen tror också att situationen med att kriminaliteten kryper ned i lågstadieålder kommer bli än värre framöver innan det kan bli bättre.

– Ja, det tror jag. Tyvärr, säger Carin Götblad.

1 202 kriminella barn i Sverige

Tidigare i vår meddelade polisen att man kunnat ringa in 8 233 personer i Sverige som definieras som nätverkskriminella. Av dessa är 1 202 stycken minderåriga, vilket motsvarar 15 procent, erfar Sveriges Radio. 

Det anmärkningsvärda i polisens uppgifter är att ungdomar och barn nu har tagit steget från att inte bara delta i de kriminella gängen – utan till att faktiskt leda dem.

– Numera är det inte ovanligt att tonåringar styr kriminella gäng och utnyttjar yngre barn till avancerad brottslighet, säger Martin Wallin, polis i Sollentuna som arbetar mot grov brottslighet, till SR.

Vill gå längre

I januari slopades straffrabatten för unga som begår allvarliga brott. Flera riksdagspartier vill nu gå steget längre och implementera ännu hårdare straff för ungdomar under 18 år, uppger SVT.

Ett av dessa partier är Moderaterna.

– Vi vill skärpa straffen för de mellan 15-17 år men framförallt inrätta särskilda ungdomsfängelser för de som är upp mot 17 år och begår allvarliga brott, säger Johan Forssell, rättspolitisk talesperson för Moderaterna, till SVT.

V ensamma i frågan

Regeringen har tillsatt en utredning som ska ge svar på hur minderåriga som begår allvarliga brott kan få högre straff. Miljöpartiet vill ta bort maxgränsen på fyra år för sluten ungdomsvård. 

Det enda partiet som säger nej till att skärpa straffen för minderåriga är Vänsterpartiet. 

– Det har gjorts flera straffskärpningar den senaste tiden och ändå slår dödsskjutningarna rekord. Då måste vi göra något helt annat. Exempelvis satsa på sociala insatsgrupper med polis och socialsekreterare som ser till att förebygga brotten, säger Linda Snecker rättspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Foto: M. Zilles resp E. Pellegrini

Text: Redaktionen


26 okt 2026

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

  • 1999: Tjeckien, Ungern och Polen
  • 2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
  • 2009: Albanien och Kroatien
  • 2017: Montenegro
  • 2020: Nordmakedonien
  • 2023: Finland
  • 2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


26 okt 2026

Nytt regeringsalternativ – stöttas av både S- och M-väljare

2026 10 26

Det har blivit dags för Centerpartiet och Elisabeth Thand Ringqvist att redovisa sitt sonderingsuppdrag för talmannen.

Syftet har varit att undersöka förutsättningarna för en regering i mitten. Klockan 10 på måndagsförmiddagen tar riksdagens talman Andreas Norlén emot rapporten från C-ledaren. 

– Jag är ödmjuk inför att ha fått talmannens uppdrag att sondera möjligheterna till en regering i mitten. Min ambition är att bidra till en lösning på regeringsfrågan, inte att själv bli statsminister, sade Elisabeth Thand Ringqvist när hon tilldelades uppdraget.

Nytt alternativ

Det mittenalternativ som C lagt på bordet har handlat om en blocköverskridande regering bestående av MP, S, C, L och KD. De två sistnämnda partierna har dock sagt blankt nej till Magdalena Andersson (S) som statsminister, även om KD kan tänka sig en sådan regering i en nationell kris.

Nu aktualiseras ytterligare ett mittenalternativ bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna.

En sådan lösning har stöd bland väljarna i båda de två stora partierna. 49 procent av M-väljarna och 46 procent av S-väljarna ställer sig bakom det regeringsalternativet, rapporterar TV4 Nyheterna med hänvisning till en ny mätning från Novus.

– Det är klart att de väljare som stödjer ett av de här partierna också vill se en regering där det partiet ingår. Det är ju inte konstigt egentligen, säger statsvetaren Magnus Blomgren från Umeå universitet till tv-kanalen.

"Något måste hända"

Bland svenskarna som helhet är det 38 procent som är positiva till en regering bestående av S, C och M. 39 procent tycker inte om idén.

Magnus Blomgren pekar på att det osäkra parlamentariska läget påverkar siffrorna. En segdragen regeringsbildning kan få fler väljare att överväga nya partisamarbeten, menar experten. Han vill dock inte säga hur sannolikt det kan vara med ett blocköverskridande alternativ.

– Helt klart är att någonting måste hända. Men riktigt vart det tar vägen, det vet ju ingen idag riktigt.

Läs mer: UPPGIFTER: USA vill ha Viktor Orbán

Uteslöt Kristersson som statsminister

Så sent som förra veckan bekräftade Thand Ringqvist att Andersson fortfarande är hennes statsministerkandidat. Hon uteslöt samtidigt en M-ledd regering.

–  Det ser jag inte som en möjlig lösning, sade C-ledaren till Aftonbladet då.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Foto: © Fanni Uusitalo | valtioneuvoston kanslia CC BY 2.0 resp Ninni Anderson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen