JUST NU: Polisen varnar för hjärtskärande rekryteringar till kriminella gäng

2022 06 14

Barn används av kriminella gäng som en del av gängens strategi.

Utnyttjandet av yngre barn inom kriminella kretsar växer sig allt starkare.

Nu varnar polisen för att så unga barn som sju år används för att bland annat sköta leveranser av olaglig narkotika, rapporterar SVT.

“Sju-åttaåringar levererar narkotika”

Enligt polisen måste insatserna sättas in betydligt tidigare än vad man gör idag och vad man kanske skulle kunna tro – redan vid förskoleålder bör samhället agera vid normbrytande beteenden.

– Vi har sju-åttaåringar som levererar narkotika för tillhörighet och status. Men vi har också tonåringar som inte förstod vad de drogs in i och som vill lämna men utsätts då för ordentliga hot, säger Carin Götblad, polismästare på Nationella Operativa Avdelningen (NOA), till kanalen.

“Kommer bli värre”

Enligt Carin Götblad måste både socionomer och lärare utbildas på ett sätt som är anpassat till hur samhället ser ut idag, vilket hon menar inte är fallet.

Polisen tror också att situationen med att kriminaliteten kryper ned i lågstadieålder kommer bli än värre framöver innan det kan bli bättre.

– Ja, det tror jag. Tyvärr, säger Carin Götblad.

1 202 kriminella barn i Sverige

Tidigare i vår meddelade polisen att man kunnat ringa in 8 233 personer i Sverige som definieras som nätverkskriminella. Av dessa är 1 202 stycken minderåriga, vilket motsvarar 15 procent, erfar Sveriges Radio.

Det anmärkningsvärda i polisens uppgifter är att ungdomar och barn nu har tagit steget från att inte bara delta i de kriminella gängen – utan till att faktiskt leda dem.

– Numera är det inte ovanligt att tonåringar styr kriminella gäng och utnyttjar yngre barn till avancerad brottslighet, säger Martin Wallin, polis i Sollentuna som arbetar mot grov brottslighet, till SR.

Vill gå längre

I januari slopades straffrabatten för unga som begår allvarliga brott. Flera riksdagspartier vill nu gå steget längre och implementera ännu hårdare straff för ungdomar under 18 år, uppger SVT.

Ett av dessa partier är Moderaterna.

– Vi vill skärpa straffen för de mellan 15-17 år men framförallt inrätta särskilda ungdomsfängelser för de som är upp mot 17 år och begår allvarliga brott, säger Johan Forssell, rättspolitisk talesperson för Moderaterna, till SVT.

V ensamma i frågan

Regeringen har tillsatt en utredning som ska ge svar på hur minderåriga som begår allvarliga brott kan få högre straff. Miljöpartiet vill ta bort maxgränsen på fyra år för sluten ungdomsvård.

Det enda partiet som säger nej till att skärpa straffen för minderåriga är Vänsterpartiet.

– Det har gjorts flera straffskärpningar den senaste tiden och ändå slår dödsskjutningarna rekord. Då måste vi göra något helt annat. Exempelvis satsa på sociala insatsgrupper med polis och socialsekreterare som ser till att förebygga brotten, säger Linda Snecker rättspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Foto: M. Zilles resp E. Pellegrini

Text: Redaktionen

Massflykt hotar – ryssarna har fått nog

2026 03 20

Allt fler ryssar sätter ner foten.

Intresset för att lämna Ryssland ökar.

Detta då Moskva bland annat har inlett omfattande nedstängningar av mobilnät som tvingat invånare att återgå till analoga lösningar – en utveckling som väcker oro för att staten ska införa censur, rapporterar Kyiv post.

Internet tystnar

Mobilnät och internet i Moskva har slagits ut, vilket förändrat livet för många invånare över en natt.

Invånare i den ryska huvudstaden har i över två veckor tvingats klara sig utan stabil uppkoppling, något som påverkat allt från kommunikation till handel.

I stället för smartphones har människor återvänt till walkie-talkies, personsökare och papperskartor.

– Sedan avbrotten började har försäljningen av personsökare ökat med 73 procent, enligt Wildberries, Rysslands största återförsäljare.

Företag drabbas hårt när betalningssystem och digitala tjänster slås ut, och förlusterna uppskattas till enorma summor varje dag.

LÄS MER: Ryska specialstyrkor nära finska gränsen

Ryssar överväger flykt

Samtidigt visar data att allt fler ryssar aktivt överväger att lämna landet, visar Google Trends-data.

Detta i takt med att omfattande nedstängningar av mobilt internet och ekonomiska påfrestningar slår mot vardagslivet.

Intresset för sökningar som “lämna Ryssland” ökade kraftigt i början av 2026 och närmar sig nu nivåerna från mobiliseringen hösten 2022.

Den växande oron märks särskilt i storstäderna, där beroendet av digital infrastruktur är som störst.

Lagändringar gör det nu även möjligt för säkerhetstjänster att beordra operatörer att stänga ner mobilnät när som helst.

Myndigheterna svarar

Från officiellt håll försvaras nedstängningarna som nödvändiga åtgärder.

Enligt Kreml syftar de till att skydda landet från ukrainska drönarattacker som utnyttjar mobil- och GPS-nätverk.

– Åtgärderna kommer att fortsätta så länge det är nödvändigt för att säkerställa våra medborgares säkerhet, uppger Dmitrij Peskov, Kremls talesperson.

Men kritiker och branschexperter menar att det finns en annan agenda – att stärka statens kontroll över informationsflödet och isolera Ryssland från det globala internet.

LÄS MER: Ryssland trotsar USA – skickar jättefartyg

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 20

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen