Polisen varnar för ”parasit” – skarp uppmaning till Sveriges företag

2023 10 06

Våldsvågen har tagit ett fast grepp om Sverige.

Elva personer sköts ihjäl under september månad.

Ytterligare en person, en oskyldig 25-årig kvinna, dog efter en sprängning när måltavlan egentligen misstänks ha varit ett grannhus där en släkting till en gängkriminell uppges bo.

Flera rapporter tyder också på att allt yngre pojkar dras in i den grova kriminaliteten.

"Alla måste steppa upp"

En som reagerat med bestörtning på den eskalerande våldsvågen är polismästare Carin Götblad.

Hon kallar den organiserade brottsligheten för en “parasit” som sprider sig.

Och polismästaren menar nu att samtliga företag i Sverige måste göra sin beskärda del för att motverka det som nu pågår.

– Alla företag måste nu steppa upp och öka den egna kontrollen, betonar Carin Götblad i en intervju med Dagens industri.

Banar väg för brottsupplägg

Polismästaren pekar på att digitaliseringen är en riskfylld faktor.

Den är bra, men kan också bana väg för enkla och anonyma brottsupplägg.

– Idag kan man starta företag med några knapptryckningar på mobilen eller infiltrera svarta pengar, varor och tjänster i legala verksamheter, säger Carin Götblad och ger exempel på problem med bland annat svarta varor och jobb i byggbranschen och detaljhandeln.

Hon menar även att företagsledare i större utsträckning behöver erbjuda praktik till barn, sponsra idrottsföreningar eller bli kontaktperson.

"Stäng av tv:n"

Carin Götblad har tidigare varnat för att det kommer att krävas en form av folkrörelse för att få ett stopp på rekryteringen av barn och ungdomar till den svenska gängkriminaliteten.

– Jag hoppas att folk ska stänga av tv:n och gå ut och ta tag i saker. Vi kan inte ha ett samhälle där så stora grupper lever bredvid, sade hon till Dagens Nyheter förra veckan.

"Blir inte lyssnad på"

Redan 2010 hade Carin Götblad slutfört en utredning som varnade för att fler unga pojkar inte klarade skolan och istället hamnade i riskzonen för lockas in i kriminella gäng när de flöt omkring i utsatta förorter.

– Man blir inte lyssnad på förrän problemet är ett faktum. Det är väldigt synd, sade Carin Götblad i Agenda tidigare i september.

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen