Polisen varnar för våldsamheter i helgen

2023 09 23

Det kan bli stökigt i Malmö i helgen.

I samband med att Salwan Momika brände koranen på Värnhemstorget i Malmö omhändertogs ett tiotal personer efter ett upplopp.

Nu har Momika ansökt om att få bränna koranen på Rosengård, någonting som polisen har menat inte är möjligt att få genomföra.

Trots att ansökan om tillstånd nekades varnar nu polisen för nya våldsamheter den kommande helgen i Malmö.

Det rapporterar Sveriges Radio.

“Har en beredskap”

Polisen i Malmö har fattat beslut om att kameraövervaka området, och lokalpolisområdeschef Erik Åberg förklarar att det finns risker för nya våldsamheter.

– Det kan vi inte utesluta, så vi har beredskap för det, säger han till SR.

Enligt uppgifter har det förekommit hot om våld i helgen i samband med att ansökan om koranbränningen kom in.

Information från flera håll

Informationen om hoten kommer från flera olika håll, menar Erik Åberg.

– Det är ju information dels utifrån i kontakt med boende och sedan är det ju sociala medier och annan typ av information som vi inhämtar.

Han förklarar även att man stärkt närvaron efter det tidigare upploppet.

“Kan inte garantera”

Det är av säkerhetsskäl som polisen har valt att neka Salwan Momika möjligheten att bränna koranen denna helg.

– Vi har gjort bedömningen att vi inte kan garantera den allmänna ordningen och säkerheten vid sammankomsten, säger polisens presstalesperson Rickard Lundqvist till SVT.

Momika har uttryckt att han har planer på att bränna koranen på lördag trots polisens beslut.

Tidigare i september

Det var tidigare i september som rejäla oroligheter ägde rum i Malmö till följd av en koranbränning.

Då sattes bilar i brand och stenar kastades mot polisen.

– Vi har en bra bild även över dagens händelser och vi kommer att göra allt vi kan för att lagföra de som var inblandade i våldsamheterna på Värnhemstorget, säger områdeschef Petra Stenkula.

Arkivfoto: A. McCarthy

Text: Redaktionen

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)