Polisen varnar för våldsamheter i helgen

2023 09 23

Det kan bli stökigt i Malmö i helgen.

I samband med att Salwan Momika brände koranen på Värnhemstorget i Malmö omhändertogs ett tiotal personer efter ett upplopp.

Nu har Momika ansökt om att få bränna koranen på Rosengård, någonting som polisen har menat inte är möjligt att få genomföra.

Trots att ansökan om tillstånd nekades varnar nu polisen för nya våldsamheter den kommande helgen i Malmö.

Det rapporterar Sveriges Radio.

“Har en beredskap”

Polisen i Malmö har fattat beslut om att kameraövervaka området, och lokalpolisområdeschef Erik Åberg förklarar att det finns risker för nya våldsamheter.

– Det kan vi inte utesluta, så vi har beredskap för det, säger han till SR.

Enligt uppgifter har det förekommit hot om våld i helgen i samband med att ansökan om koranbränningen kom in.

Information från flera håll

Informationen om hoten kommer från flera olika håll, menar Erik Åberg.

– Det är ju information dels utifrån i kontakt med boende och sedan är det ju sociala medier och annan typ av information som vi inhämtar.

Han förklarar även att man stärkt närvaron efter det tidigare upploppet.

“Kan inte garantera”

Det är av säkerhetsskäl som polisen har valt att neka Salwan Momika möjligheten att bränna koranen denna helg.

– Vi har gjort bedömningen att vi inte kan garantera den allmänna ordningen och säkerheten vid sammankomsten, säger polisens presstalesperson Rickard Lundqvist till SVT.

Momika har uttryckt att han har planer på att bränna koranen på lördag trots polisens beslut.

Tidigare i september

Det var tidigare i september som rejäla oroligheter ägde rum i Malmö till följd av en koranbränning.

Då sattes bilar i brand och stenar kastades mot polisen.

– Vi har en bra bild även över dagens händelser och vi kommer att göra allt vi kan för att lagföra de som var inblandade i våldsamheterna på Värnhemstorget, säger områdeschef Petra Stenkula.

Arkivfoto: A. McCarthy

Text: Redaktionen


04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


05 jun 26

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid. 

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.  

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen