Polisen varnar – ny masskjutning kan inträffa

2025 02 06

En liknande massaker som den som inträffade i Örebro i tisdags kan ske igen.

Det framhåller polisen och kriminalkommissarien Anders Ahlqvist.

Folk som befinner sig i snarlika sammanhang som den utpekade gärningsmannen riskerar att triggas och bli så kallade “copycats”.

– Det har man inte minst sett i USA, att det här kan inspirera andra människor som är i en liknande situation. Det finns en profilering på de här personerna och det här kan utlösa en handling, säger Anders Ahlqvist till Sveriges Radio.

Skola bombhotades igår

Bedömning är att skjutningen i Örebro, där elva personer förlorade livet, kan inspirera personer som ringer in och hotar på låtsas – men också personer som kan utföra faktiska våldsdåd likt det på Risbergska skolan.

– Det finns en och annan som upptäcker att det kan vara kul och givande att skicka in ett hot. Och då stänger man skolorna, säger Anders Ahlqvist.

Ett exempel på detta skedde så sent som på onsdagen i Motala, då ungdomar framförde ett bombhot mot en skola i staden. Bara en dag efter skjutningen i Örebro.

– Oerhört olämpligt, framhöll polisen enligt lokaltidningen MVT.

Svårbedömt

Händelsen i Motala bedömdes som ofarlig, men polisen åkte ändå ut till skolan och svarade på frågor. En anmälan om olaga hot upprättades och kommunen skickade ut information till vårdnadshavare.

För polisen är det svårt att bedöma nivån på hot, som ofta kan vara så korta som ett par rader i ett mejl. Men de måste tas på allvar – och det kräver resurser.

Av det skälet uppmanar nu Anders Ahlqvist föräldrar att tala med sina barn om saken så att ungdomar inte börjar hota i oförstånd.

Misstänkta gärningspersonen

Rickard Andersson, 35, misstänks för massmordet i Örebro.

Han var okänd för polisen och har av tidigare vänner och anhöriga beskrivits som en enstöring. De digitala spåren från den misstänkta gärningsmannen är närmast obefintliga.

Polisen har vid upprepade tillfällen uppgett att det inte finns några uppgifter som tyder på att några ideologiska motiv låg bakom skjutningen.

Den misstänkta gärningsmannen dog i samband med dådet.

Foto: Polisen

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen