Polisens agerar mot 8-åringar – väcker uppmärksamhet

2023 09 26

I ett försök att dämpa nyrekryteringen till gängen har polisen börjat ”punktmarkera” små barn.

Metoden bygger på en tysk modell och innebär i korthet att polisen kartlägger små barn redan vid 8-årsåldern.

Barnen betygsätts med så kallade ”sociala poäng”. Antalet poäng ökar om barnen begår brott som till exempel snatteri eller skadegörelse.

Familjer, vars barn samlar ihop flest poäng, kommer att kontaktas av socialtjänsten och erbjudas hjälp.

– Metoden är hämtad direkt från Tyskland, där polisen arbetar tätt ihop med socialtjänsten och väljer ut ett fåtal individer redan från åtta års ålder, säger Jan Hofvenstam, chef för polisområde Östergötland, till TV4 Nyheterna.

Den nya metoden kommer att testas i följande städer, enligt tv-kanalen:

- Södertälje

- Linköping

- Göteborg

Kritiseras: ”Ökar risken”

Polisens nya metod kritiseras av organisationen Rädda barnen.

Erik Ulnes, som är socionom och politisk rådgivare på Rädda barnen, anser att metoden riskerar att få många barn att ”känna sig stämplade som kriminella” på grunda av deras ursprung och boende.

– Den här metoden med screening och kontroll ökar risken för ett minskat förtroende för socialtjänsten och polisen.

– Att vissa familjer och barn ska kontrolleras i stället för att erbjudas stöd och skydd riskerar att spä på bristen på tilltro för de här myndigheterna.

Det säger Erik Ulnes till TV4.

S-förslag: Punktinsatser mot 5-åringar

Oppositionspartiet Socialdemokraterna har föreslagit att punktinsatser ska riktas mot barn redan från fem års ålder.  

Enligt partiet ska det förhindra att barn och unga hamnar i kriminalitet.

– Initiativet skulle innebära att regeringen behöver ta fram förslag på brottsförebyggande arbete redan från förskoleklass och uppåt, framhåller S på sin hemsida.

Ardalan Shekarabi (S), vice ordförande i justitieutskottet, har beskrivit förslaget som en del i ett åtgärdspaket för att kunna ”trycka tillbaka gängen”.

– Vi kommer aldrig acceptera att barn och unga hamnar i gängens dödliga våld. Det här är ett samhällsproblem som vi måste möta med fullaste kraft, och vi måste göra det med mångsidig och aktiv politik.

– Fler poliser och skärpta straff tillsammans med förebyggande insatser redan i tidig ålder är vägen framåt för att vi ska kunna trycka tillbaka de kriminella gängen, sa han när förslaget presenterades.

Arkivfoto: Polisen Linköping 

Text: Redaktionen

Sveriges bästa choklad utsedd – godare än Marabou

2026 04 02

Trots att kakaopriset på de internationella marknaderna har fallit så är chokladen i butik fortsatt dyr.

Den som vill ha den bästa chokladen på marknaden kan dra nytta av att Bäst i Test nu har undersökt saken.

Det är inte Marabou som tar priset – istället är det Fazer som utses till den bästa chokladen.

Bästa chokladen

Karl Fazer Milk Chocolate – den klassiska blåa chokladkakan – är bäst.

Det konstaterar Bäst i Test i undersökningen.

– Själva chokladkakan utgörs av fyra gånger sex bitar som lätt bryts av och som har en trevlig konsistens, med precis lagom mycket tugg. Chokladen smälter i munnen precis som man önskar att den ska, menas det.

Kommer efter Fazer

Efter Fazers klassiker kommer bland annat Marabou mjölkchoklad och Tony´s Chocolonely.

– Den som föredrar mörk choklad är kanske inget fan av att chokladsmaken är relativt mild. Älskar man mjölkchoklad så är det däremot enbart njutning att bryta av en bit Marabou och låta den upplösas i munnen.

Läs mer: Coop stoppar bröd – fler matjättar kan följa 

Råvaran billigare – men fortsatt dyrt

Efter att ha rusat tidigare har kakaopriset nu kommit ner igen.

Men den som väntar sig billigare chokladpriser får tänka om.

Matpriskollens vd och grundare Ulf Mazur säger att det kommer att ta tid innan prisfallet syns i butikerna.

– Det är svårt att få ner priserna, även om råvaran blivit billigare, säger han till DN.

“Vi har vant oss”

Choklad har under de senaste åren varit dyrare än någonsin.

Sedan år 2020 rör det sig om en ökning på 114 procent.

Kakaon är billigare än på tre år.

Men, säger Ulf Mazur.

– Det är lätt att tro att prissänkningar bara glider igenom, men det är fortfarande kedjan som sätter priset. Det finns en risk att vi har vant oss vid en väldigt hög prisnivå på godiset.

Läs mer: Svenskar skyndar till banken – alla vill ha samma lån

Foto: Tetiana Bykovets

Text: Redaktionen