Polisens agerar mot 8-åringar – väcker uppmärksamhet

2023 09 26

Polisen har tagit till en ny metod i kampen mot den organiserade brottsligheten i Sverige.

I ett försök att dämpa nyrekryteringen till gängen har polisen börjat ”punktmarkera” små barn.

Metoden bygger på en tysk modell och innebär i korthet att polisen kartlägger små barn redan vid 8-årsåldern.

Barnen betygsätts med så kallade ”sociala poäng”. Antalet poäng ökar om barnen begår brott som till exempel snatteri eller skadegörelse.

Familjer, vars barn samlar ihop flest poäng, kommer att kontaktas av socialtjänsten och erbjudas hjälp.

– Metoden är hämtad direkt från Tyskland, där polisen arbetar tätt ihop med socialtjänsten och väljer ut ett fåtal individer redan från åtta års ålder, säger Jan Hofvenstam, chef för polisområde Östergötland, till TV4 Nyheterna.

Den nya metoden kommer att testas i följande städer, enligt tv-kanalen:

- Södertälje

- Linköping

- Göteborg

Kritiseras: ”Ökar risken”

Polisens nya metod kritiseras av organisationen Rädda barnen.

Erik Ulnes, som är socionom och politisk rådgivare på Rädda barnen, anser att metoden riskerar att få många barn att ”känna sig stämplade som kriminella” på grunda av deras ursprung och boende.

– Den här metoden med screening och kontroll ökar risken för ett minskat förtroende för socialtjänsten och polisen.

– Att vissa familjer och barn ska kontrolleras i stället för att erbjudas stöd och skydd riskerar att spä på bristen på tilltro för de här myndigheterna.

Det säger Erik Ulnes till TV4.

S-förslag: Punktinsatser mot 5-åringar

Oppositionspartiet Socialdemokraterna har föreslagit att punktinsatser ska riktas mot barn redan från fem års ålder.  

Enligt partiet ska det förhindra att barn och unga hamnar i kriminalitet.

– Initiativet skulle innebära att regeringen behöver ta fram förslag på brottsförebyggande arbete redan från förskoleklass och uppåt, framhåller S på sin hemsida.

Ardalan Shekarabi (S), vice ordförande i justitieutskottet, har beskrivit förslaget som en del i ett åtgärdspaket för att kunna ”trycka tillbaka gängen”.

– Vi kommer aldrig acceptera att barn och unga hamnar i gängens dödliga våld. Det här är ett samhällsproblem som vi måste möta med fullaste kraft, och vi måste göra det med mångsidig och aktiv politik.

– Fler poliser och skärpta straff tillsammans med förebyggande insatser redan i tidig ålder är vägen framåt för att vi ska kunna trycka tillbaka de kriminella gängen, sa han när förslaget presenterades.

Arkivfoto: Polisen Linköping 

Text: Redaktionen


Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning. 

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd. 

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning. 

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen


8 juli 2026

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten. 

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent. 

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen