Polisens agerar mot 8-åringar – väcker uppmärksamhet

2023 09 26

Polisen har tagit till en ny metod i kampen mot den organiserade brottsligheten i Sverige.

I ett försök att dämpa nyrekryteringen till gängen har polisen börjat ”punktmarkera” små barn.

Metoden bygger på en tysk modell och innebär i korthet att polisen kartlägger små barn redan vid 8-årsåldern.

Barnen betygsätts med så kallade ”sociala poäng”. Antalet poäng ökar om barnen begår brott som till exempel snatteri eller skadegörelse.

Familjer, vars barn samlar ihop flest poäng, kommer att kontaktas av socialtjänsten och erbjudas hjälp.

– Metoden är hämtad direkt från Tyskland, där polisen arbetar tätt ihop med socialtjänsten och väljer ut ett fåtal individer redan från åtta års ålder, säger Jan Hofvenstam, chef för polisområde Östergötland, till TV4 Nyheterna.

Den nya metoden kommer att testas i följande städer, enligt tv-kanalen:

- Södertälje

- Linköping

- Göteborg

Kritiseras: ”Ökar risken”

Polisens nya metod kritiseras av organisationen Rädda barnen.

Erik Ulnes, som är socionom och politisk rådgivare på Rädda barnen, anser att metoden riskerar att få många barn att ”känna sig stämplade som kriminella” på grunda av deras ursprung och boende.

– Den här metoden med screening och kontroll ökar risken för ett minskat förtroende för socialtjänsten och polisen.

– Att vissa familjer och barn ska kontrolleras i stället för att erbjudas stöd och skydd riskerar att spä på bristen på tilltro för de här myndigheterna.

Det säger Erik Ulnes till TV4.

S-förslag: Punktinsatser mot 5-åringar

Oppositionspartiet Socialdemokraterna har föreslagit att punktinsatser ska riktas mot barn redan från fem års ålder.  

Enligt partiet ska det förhindra att barn och unga hamnar i kriminalitet.

– Initiativet skulle innebära att regeringen behöver ta fram förslag på brottsförebyggande arbete redan från förskoleklass och uppåt, framhåller S på sin hemsida.

Ardalan Shekarabi (S), vice ordförande i justitieutskottet, har beskrivit förslaget som en del i ett åtgärdspaket för att kunna ”trycka tillbaka gängen”.

– Vi kommer aldrig acceptera att barn och unga hamnar i gängens dödliga våld. Det här är ett samhällsproblem som vi måste möta med fullaste kraft, och vi måste göra det med mångsidig och aktiv politik.

– Fler poliser och skärpta straff tillsammans med förebyggande insatser redan i tidig ålder är vägen framåt för att vi ska kunna trycka tillbaka de kriminella gängen, sa han när förslaget presenterades.

Arkivfoto: Polisen Linköping 

Text: Redaktionen


13 aug 26

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


13 aug 26

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen