JUST NU: Polisens nya besked till Rasmus Paludan

2022 04 20

Efter Rasmus Paludans koranbränning och de efterföljande upploppen anmäler Malmöpolisen den danska politikern för hets mot folkgrupp.

Kravaller och upplopp uppstod under påskhelgen i Norrköping, Linköping, Örebro, Landskrona och Malmö. I den sistnämnda staden sattes bland annat en stadsbuss i brand i samband med våldsamheterna.

Anmäler Paludan

Nu anmäler polisen i Malmö den dansk-svenska politikern Rasmus Paludan för hets mot folkgrupp, rapporterar SVT.

Bakgrunden är den koranbränning som föranledde motdemonstrationerna och våldet mot polisen.

Bedömts laglig

Det är inte första gången som en liknande händelse anmälts i Malmö. Sommaren 2020 anmäldes och utreddes en person för att ha eldat upp en koran under en antimuslimsk demonstration.

Vid det tillfället beslöt aktuell åklagare att handlingen inte var olaglig, och därmed prövades ärendet inte i rätten.

“Väcker anstöt”

Polisen motiverar varför man nu anmäler på nytt, trots att det tidigare inte gett resultat.

– Vi tror att det hade varit bra med ytterligare en prövning, för iv förstår ju att det här väcker anstöt. Samtidigt så har vi ju en stark yttrandefrihet som behöver ställas mot detta, säger Jimmy Arkenheim som är lokalpolisområdeschef i Malmö till SVT.

“Titta på det igen”

Malmöpolisen har nu en förhoppning om att den här utredningen ska nå längre än den från 2020 och motiverar anmälan enligt följande:

– Det handlar om den samlade bilden. När vi har tittat på bakgrunden kring lagens uppkomst och syfte, så tycker vi att man borde titta på det här en gång till. Sen är det möjligt att man kommer fram till samma sak igen, säger Jimmy Arkenheim.

Ställer upp i riksdagsvalet

Under onsdagen kom också beskedet om att Rasmus Paludan ställer upp i det svenska riksdagsvalet. Beskedet bekräftades från Valmyndigheten.

– Jag kan bekräfta att Rasmus Paludan ställer upp i valet för partiet Stram Kurs, säger Maria Ekman, pressekreterare på Valmyndigheten, till Aftonbladet.

0 procent i Danmark

Hemma i Danmark går det illa för Paludan och hans parti. I helgen visade danska opinionsmätningar på att stödet rasat till botten och ligger på 0 procent.

Planerar fler demonstrationer

Samtidigt planerar Paludan fler demonstrationer i Sverige.

– Jag kommer att söka tillstånd för nästa vecka, i Landskrona, Linköping, Norrköping, Örebro, Borås och Trollhättan, sade han i SVT:s Aktuellt igår kväll.

Foto: Polisen Norrmalm resp Stram Kurs

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Viktig medicin kan försvinna från Sverige

2026 04 11

En del läkemedel i Sverige riskerar att försvinna.

Europa tappar sin ledande roll i läkemedelsutveckling när investeringar flyttar till USA och Kina.

Det kan leda till att nya mediciner lanseras senare – eller inte alls – i Sverige.

Europa halkar efter

För 35 år sedan stod Europa för nästan hälften av forskning och utveckling inom läkemedel.

I dag är siffran nere på omkring 26 procent, medan USA har vuxit till cirka 55 procent.

Kina har snabbt blivit en stor aktör inom läkemedelsutveckling. För tio år sedan stod landet för bara 4 procent av den globala forskningsbudgeten i branschen, men i dag är andelen nära en tredjedel enligt ING.

Den här förskjutningen innebär att läkemedelsbolag i allt högre grad prioriterar andra marknader än Europa.

– För läkemedel där värde är lösningen kommer vi att se uppskjutningar av lanseringar i Europa, säger Diederik Stadig, sjukvårdsanalytiker på finansbolaget ING, till CNBC.

Det betyder i praktiken att patienter i Europa – inklusive Sverige – kan få vänta längre på nya behandlingar.

LÄS MER: Bästa bilen i världen har utsetts

Sverige kan drabbas

Sverige, som är en del av EU:s gemensamma läkemedelsmarknad, påverkas direkt om bolag väljer bort Europa för lanseringar eller investeringar.

Om läkemedelsbolag prioriterar USA-marknaden, där betalningsviljan är högre, kan vissa mediciner helt enkelt bli sena eller i värsta fall inte lanseras i Europa alls.

Detta är särskilt allvarligt för patienter med ovanliga sjukdomar eller behov av nya specialläkemedel, där tillgången ofta är beroende av just de senaste innovationerna.

– Vi måste öka utgifterna och utrota statliga återkrav och skatter – den här politiken är avgörande för att hålla företag kvar i EU och förbättra tillgången, säger Nathalie Moll, generaldirektör för branschorganisationen EFPIA.

Redan brist

SVT rapporterade redan för tre år sedan om läkemedelsbrist.

Då uppgavs den svaga svenska kronan som en av flera faktorer bakom den ökande läkemedelsbristen i Sverige.

När kronan tappar i värde blir det dyrare för apotek och regioner att köpa in mediciner från den globala marknaden, vilket kan påverka tillgången.

Det innebär att läkemedel som tillverkas utomlands kan bli dyrare att importera till Sverige, vilket i sin tur ökar risken för att vissa mediciner prioriteras bort eller blir restnoterade.

– Det är en komponent som försvårar just Sveriges situation, sade Bengt Mattson, sakkunnig på Läkemedelsindustriföreningen, LIF, till SVT vid tillfället.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen

Foto: R Sorin

Text: Redaktionen