SVERIGE: Polisens nya drag efter dödsskjutningarna

2022 10 07

Efter att ytterligare en skjutning ägt rum i Södertälje vidtar nu polisen speciella åtgärder.

Skottlossningen igår kväll var den femte under de senaste två veckorna.

En 19-årig man dog och en pojke på blott 16 år vårdas på sjukhus.

Dödsskjutningen var också den tredje i Södertälje på blott en vecka, vilket gör att polisen nu trappar upp verksamheten och startar en särskild händelse, rapporterar Sveriges Radio.

Kan kalla in extra poliser

En särskild händelse är “en plötslig, oförutsedd eller inplanerad händelse som den ordinarie polisverksamheten inte är anpassad för”, enligt polisens hemsida.

Händelsen ska därför hanteras med både en speciell organisation och ledning.

– Det kan handla om att det behövs extra många poliser eller speciella kompetenser, förklarar myndigheten.

Görs vid terrodåd och naturkatastrofer

Att starta en särskild händelse görs enbart vid mycket speciella tillfällen.

Enligt polisen kan det till exempel ske vid naturkatastrofer, terrordåd eller stora olyckor.

Även större demonstrationer eller evenamng med hög hot- eller riskbild kan vara anledning att inleda en särskild händelse.

Normalt är det regionpolischefen som fattar beslutet.

"Nya individer tar plats"

Enligt Catrine Komerius Wikström, chef för polisområde Stockholm syd, har flera konflikter blossat upp parallellt med skjutningarna.

Det har gjort att våldet eskalerat.

– Det finns ett maktvakum som vi brukar prata om. Det finns nya individer som är redo att ta plats när andra har låsts in, säger polischefen till Sveriges Radio.

Gärningsman på fri fot

Ingen gripen gärningsman är för närvarande gripen för dödsskjutningen i Södertälje igår.

Nationella insatsstyrkan sökte under gårdagskvällen efter misstänkta personer.

Skjutningen skedde strax efter klockan 18 och flera vittnen larmade polisen om händelsen.

– Det var ett jäkla smattrande, säger en person som bor i området till Aftonbladet.

Foto: M. Fortsch

Text: Redaktionen

JUST NU: Natosoldat död nära ryska gränsen

2025 11 30

En Natosoldat har förlorat livet.

En Natosoldat från Belgien har dött på lördagen.

Soldaten uppges ha förlorat livet i samband med en Natoinsats i Litauen.

Bekräftas av försvarsminister

Den belgiska soldaten deltog i Natos insats i Litauen och blev svårt skadad på fredagen, rapporterar Politico.

Sent på lördagen meddelades att soldaten hade avlidit.

Tragedin inträffade i samband med en övning som innefattade granatkastning, uppger belgiska tjänstemän, enligt tidningen.

Efter att ha skadats under övningen fördes soldaten till sjukhus, men hans liv gick inte att rädda.

Händelsen bekräftas av Belgiens försvarsminister Theo Francken och försvarschef Frederik Vansina.

– Jag är djupt bedrövad över den tragiska olyckan, skriver Theo Francken i ett inlägg på X, och framför ”tankar och solidaritet” till den avlidnas vänner och kollegor.

Inleder utredning

Den belgiska soldaten har ännu inte identifierats, åtminstone inte formellt, men ingick i artilleribataljonen från Brasschaat i Belgien.

Belgiens federala åklagare har nu inlett en utredning av det tragiska dödsfallet, enligt tidningen. Det belgiska försvarsministeriet har också inlett en egen, intern utredning om olyckan.

Samtidigt framför även Litauens president Gitanas Nausėda sina kondoleanser, och passade på att lovorda Natoinsatsen i landet.

– Deras engagemang och uppoffring kommer aldrig att glömmas, kommenterar den litauiska presidenten.

Svensk insats

Sedan i somras har nästan 200 belgiska soldater varit utstationerade i Litauen, som ligger nära Ryssland och gränsar till den ryska enklaven Kaliningrad.

De belgiska soldaterna ingår i Natos Forward Land Forces, som finns utstationerade i åtta östeuropeiska länder, enligt tidningen.

Även Sverige ingår i Natouppdrag i Baltikum, som är mycket sårbart för rysk aggressivitet.

Svenska soldater har stationerats ut i Lettland, i Sveriges hittills största åtagande sedan Nato-inträdet.

Arkivfoto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Tandhygienist varnar: ”Tandköttet lossnar”

2025 11 30

En tandhygienist varnar för skador på tandköttet.

En skadlig vana har lett till att allt fler svenskar drabbas av allvarliga problem med tandköttet.

I många fall kan tandköttet till och med lossna, enligt en tandhygienist.

”Kan inte äta eller borsta tänderna”

Vitt snus har blivit allt mer populärt bland svenska folket.

Men många som använder produkten drabbas av allvarliga besvär och får väldigt ont, varnar tandhygienisten Birgitta Enmark, som är ansvarig för Folktandvården i Gävleborgs tobaksförebyggande arbete.

– Många som kommer till oss kommer för att de har så ont i tandköttet så att de inte kan äta, de kan inte borsta tänderna – när man skrapar lite, då lossnar lite tandkött, säger Birgitta Enmark till SR.

Oavsett var man lägger prillan så blir det en kraftig inflammation, varnar hon.

Inflammationen drabbar dessutom både över- och underkäken.

Det finns också en risk att problemen består – även om man slutar använda det vita snuset, enligt tandhygienisten.

– Vi har alltså de som har hållit uppe med det vita snuset i ett år, de är fortfarande inte besvärsfria, säger Birgitta Enmark till radiokanalen.

LÄS OCKSÅ: "Erbjuder falska lån" - Finansinspektionen varnar för 38 aktörer

Stor ökning – populärt bland unga

Men trots de många varningarna är det vita snuset fortsatt populärt bland svenska folket, visar en kartläggning från CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning).

Konsumtionen av vitt snus uppges ha ökat med 20 procent mellan 2023 och 2024, enligt rapporten.

Det vita snuset är framför allt populärt bland yngre konsumenter.

Inom åldersgruppen 17-29 år uppger 1 av 4 att de har snusat vitt snus den senaste månaden.

Under 2024 var det totalt 21 procent av befolkningen som snusade minst en gång i månaden, vitt eller brunt snus. Dagligt användande av snus (18 procent) var betydligt vanligare än sporadiskt användande (3 procent).

Totalt har 30 procent av befolkningen använt någon nikotinprodukt den senaste månaden. Bland 17-29-åringar är 40 procent nikotinanvändare, enligt kartläggningen.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: Diana Polekhina

Text: Redaktionen