SVERIGE: Polisens nya drag efter dödsskjutningarna

2022 10 07

Efter att ytterligare en skjutning ägt rum i Södertälje vidtar nu polisen speciella åtgärder.

Skottlossningen igår kväll var den femte under de senaste två veckorna.

En 19-årig man dog och en pojke på blott 16 år vårdas på sjukhus.

Dödsskjutningen var också den tredje i Södertälje på blott en vecka, vilket gör att polisen nu trappar upp verksamheten och startar en särskild händelse, rapporterar Sveriges Radio.

Kan kalla in extra poliser

En särskild händelse är “en plötslig, oförutsedd eller inplanerad händelse som den ordinarie polisverksamheten inte är anpassad för”, enligt polisens hemsida.

Händelsen ska därför hanteras med både en speciell organisation och ledning.

– Det kan handla om att det behövs extra många poliser eller speciella kompetenser, förklarar myndigheten.

Görs vid terrodåd och naturkatastrofer

Att starta en särskild händelse görs enbart vid mycket speciella tillfällen.

Enligt polisen kan det till exempel ske vid naturkatastrofer, terrordåd eller stora olyckor.

Även större demonstrationer eller evenamng med hög hot- eller riskbild kan vara anledning att inleda en särskild händelse.

Normalt är det regionpolischefen som fattar beslutet.

"Nya individer tar plats"

Enligt Catrine Komerius Wikström, chef för polisområde Stockholm syd, har flera konflikter blossat upp parallellt med skjutningarna.

Det har gjort att våldet eskalerat.

– Det finns ett maktvakum som vi brukar prata om. Det finns nya individer som är redo att ta plats när andra har låsts in, säger polischefen till Sveriges Radio.

Gärningsman på fri fot

Ingen gripen gärningsman är för närvarande gripen för dödsskjutningen i Södertälje igår.

Nationella insatsstyrkan sökte under gårdagskvällen efter misstänkta personer.

Skjutningen skedde strax efter klockan 18 och flera vittnen larmade polisen om händelsen.

– Det var ett jäkla smattrande, säger en person som bor i området till Aftonbladet.

Foto: M. Fortsch

Text: Redaktionen

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)