SVERIGE: Polisens nya drag efter dödsskjutningarna

2022 10 07

Skottlossningen igår kväll var den femte under de senaste två veckorna.

En 19-årig man dog och en pojke på blott 16 år vårdas på sjukhus.

Dödsskjutningen var också den tredje i Södertälje på blott en vecka, vilket gör att polisen nu trappar upp verksamheten och startar en särskild händelse, rapporterar Sveriges Radio.

Kan kalla in extra poliser

En särskild händelse är “en plötslig, oförutsedd eller inplanerad händelse som den ordinarie polisverksamheten inte är anpassad för”, enligt polisens hemsida.

Händelsen ska därför hanteras med både en speciell organisation och ledning.

– Det kan handla om att det behövs extra många poliser eller speciella kompetenser, förklarar myndigheten.

Görs vid terrodåd och naturkatastrofer

Att starta en särskild händelse görs enbart vid mycket speciella tillfällen.

Enligt polisen kan det till exempel ske vid naturkatastrofer, terrordåd eller stora olyckor. 

Även större demonstrationer eller evenamng med hög hot- eller riskbild kan vara anledning att inleda en särskild händelse.

Normalt är det regionpolischefen som fattar beslutet.

"Nya individer tar plats"

Enligt Catrine Komerius Wikström, chef för polisområde Stockholm syd, har flera konflikter blossat upp parallellt med skjutningarna.

Det har gjort att våldet eskalerat.

– Det finns ett maktvakum som vi brukar prata om. Det finns nya individer som är redo att ta plats när andra har låsts in, säger polischefen till Sveriges Radio.

Gärningsman på fri fot

Ingen gripen gärningsman är för närvarande gripen för dödsskjutningen i Södertälje igår.

Nationella insatsstyrkan sökte under gårdagskvällen efter misstänkta personer.

Skjutningen skedde strax efter klockan 18 och flera vittnen larmade polisen om händelsen.

– Det var ett jäkla smattrande, säger en person som bor i området till Aftonbladet.

Foto: M. Fortsch

Text: Redaktionen

Historiskt väderbesked i Sverige – första gången sedan 1859

2026 06 03

Det visar färska siffror från mätstationer runt om i landet.  

Ett 50-tal stationer i Svealand och Norrland med mycket långa mätserier noterade rekordhög vårmedeltemperatur, uppger SMHI.

Årstiden blev bland annat rekordvarm i:

- Uppsala, mätstart 1722

- Stockholm, mätstart 1756

- Härnösand, mätstart 1787

Varmaste sedan 1859

I sin helhet blev våren i Sverige 2026 den varmaste som uppmätts sedan de landsomfattande mätningarna inleddes 1859.

– Värmen märktes tydligast i landets norra delar, där flera gamla rekord slogs med god marginal. På flera platser i Lappland hamnade vårens medeltemperatur dessutom över noll grader för första gången sedan mätningarna startade, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist.

En stark bidragande faktorn till rekordvärmen var den ovanligt milda marsmånaden, som gav våren en mycket varm start.  

– April och maj blev inte lika extrema i hela landet. I södra Sverige låg temperaturerna tidvis närmare det normala, medan norra Sverige fortsatte att ha temperaturer över det normala, uppger Lasse Rydqvist.

Högsta temperaturen

Vårens varmaste dag inträffade den 1 maj i Oskarshamn, då termometern visade 28,6 grader.

Årstidens lägsta temperatur, 23 minusgrader, noterades den 2 mars i Gielas i Lappland.

LÄS OCKSÅ: Dråpslag för många som väljer elbil – stödet kan försvinna 

Extremvärme i Europa

Samtidigt drabbades stora delar av Europa av en extrem värmebölja i maj. Värmerekord har noterats i bland annat, Portugal, Storbritannien och Frankrike.

Extremvärmen kopplas till väderfenomenet El Niño, som är ovanligt starkt i år.

Värmeböljan orsakades av en så kallade värmekupol, där varm luft från Nordafrika har fångats under ett kraftfullt högtrycksområde.

– Det handlar förenklat om ett kraftigt högtryck där varm luft stängs in och pressas nedåt, ungefär som under ett lock, framhåller Klarts Lasse Rydqvist.

ANDRA LÄSER: Svenskar på Mallorca riskerar tusentals kronor i böter

Foto: Y. Bogdanov

Text: Redaktionen