Politiskt krav på public service-anställda

2023 10 06

Regeringen har beslutat att godkänna nya ändringar av SR:s, SVT:s och UR:s bolagsordningar.

Ändringar innebär att ledamöter i public service-bolagens styrelser inte får ha partipolitiska uppdrag.

Något som tidigare var praxis, men som nu förtydligas genom de nya riktlinjerna.

– Den nu medgivna förändringen är ett formellt förtydligande av de rutiner som förvaltningsstiftelsen redan tillämpar och en bekräftelse av public service-företagens oberoende från partipolitiken, framhåller regeringen i ett pressmeddelande.

Nya krav

Vidare skriver regeringen att den nya ändringen även innebär att ”kraven på ledamöternas kompetens och erfarenhet renodlas”.

Tidigare innefattade erfarenhetskraven specifika kompetenser.

Nu ändras kraven.

– I och med ändringen framgår det att styrelsens ledamöter bör ha samlat bred kompetens inom olika samhällsområden, framhåller regeringen.

SR, SVT och UR eniga

De nya ändringarna har själva föreslagits av public service-företagens förvaltningsstiftelse.

Den 3 maj inkom SR, SVT och UR, på uppdrag av företagens bolagsstämmor, med var sin hemställan om ändring av bolagsordningen.

I samband med detta bad företagen om regeringens godkännande.

Regeringens medgivande krävs för att en beslutad förändring ska gälla.

Nya direktiv gällande internet

Regeringen har tidigare ändrat direktiven för hur Sveriges public service-kanaler får förhålla sig på internet.

I somras fattade regeringen beslut om att vissa grundläggande innehållsvillkor som gäller för public service-företagens sändningar via marknät också ska gälla för företagens innehåll i radio- och tv-program på internet.

Det handlar om följande villkor:

- Krav på opartiskhet och saklighet

- Krav på beriktigande och genmäle (att en felaktig uppgift måste rättas och möjlighet att få bemöta ett påstående)’

- Krav på att reklam, sponsring och produktplacering ej får förekomma

”Grundläggande för verksamheten”

– De villkor som nu blir aktuella är de som bedöms som grundläggande för verksamheten och för allmänhetens förtroende för verksamheten. Besluten är ett första steg mot en teknikneutral reglering, i avvaktan på förslagen från den parlamentariska public service-kommittén, kommenterade kulturminister Parisa Liljestrand (M).

De nya villkoren gäller från och med 10 juli 2023 och under återstoden av nuvarande tillståndsperiod, till och med 31 december 2025.

Text: Redaktionen

Ny körkortsregel i Sverige – kommer idag

2026 11 02

En ny körkortsbehörighet ska införas i Sverige.

Idag ingår det som kallas för B1 i det vanliga B-körkortet.

Det upplägget ska dock förändras.

Ett särskilt B1-körkort är på gång som ska ge rätt att köra ett fordon på max 2 500 kilo och med en maxhastighet på 45 kilometer i timmen. Det handlar alltså om fordon som går långsammare än vanliga personbilar men snabbare än dagens a-traktorer.

Under måndagen ska regeringens utredare presentera förslagen för de nya fordonen samt körkortsbehörigheten efter att EU gått fram med direktiven, rapporterar SR.

Helt ny fordonstyp

Sannolikt kan det bli så att den nya körkortsbehörigheten får följden att vi får en helt ny kategori av fordon på vägarna.

– Transportstyrelsens preliminära bedömning är att nuvarande fordonsbestämmelser behöver anpassas genom att det införs en ny fordonstyp i Sverige, framhåller myndigheten.

Enligt Transportstyrelsen kommer det att krävas både godkänt kunskapsprov och körprov för B1-körkortet, precis som ett vanligt B-körkort. Grundregeln är att 16-åringar ska kunna ta körkortet.

– Medlemsstaterna har möjlighet att sänka åldern till 15 år men behöver då tillåtelse från EU-kommissionen. Innan kommissionen ger samtycke till detta ska de ha bedömt att en sådan sänkning av minimiåldern inte inverkar negativt på trafiksäkerheten, förklarar Transportstyrelsen.

Läs mer: En miljon hushåll kan få pengar på kontot

Gäller max till du är 21 år

Det som väntas presenteras idag är det som gäller de tekniska kraven som ska gälla för de nya bilarna. Utredningen planeras att vara helt klar till sommaren, men reglerna föreslås träda i kraft först 2029.

– Medlemsstaterna ska införliva majoriteten av de nya reglerna senast tre år efter att direktivet beslutats och tillämpa dem efter ytterligare ett år, skriver Transportstyrelsen.

B1-körkortet, som riktar sig till ungdomar, ska max vara giltigt till dess att personen fyllt 21 år.

Läs mer: Svensk biljätte kan tvingas stänga ner

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen

Tvärvändning i USA – försöker övertala Europa

2026 11 02

USA ökar pressen på Europa.

Återställ ryska gasleveranser till de europeiska länderna via ledningar genom Ukraina.

Så lyder det förslag som de amerikanska specialsändebuden Steve Witkoff och Jared Kushner lagt på bordet för att få Vladimir Putin att gå med på en vapenvila inom energiområdet innan vintern, uppger The Wall Street Journal.

– Det skulle innebära att rysk gas säljs via en amerikansk mellanhand för att kringgå europeiska sanktioner, erfar den amerikanska tidningen.

En tvärvändning

Att släppa in rysk gas i Europa skulle innebära “lukrativa möjligheter för amerikanska investerare”, uppger WSJ.

Inom EU jublas det dock inte över idén. Sedan tidigare har Sverige och resten av EU beslutat att fasa ut rysk gas senast 2027 och flera länder och ledare uppges aktivt motsätta sig förslaget.

– Tjänstemän i Vita huset har försökt sälja in idén till europeiska ledare som ett sätt att sänka energipriserna före vintern, skriver Iltalehti som också rapporterar om uppgifterna.

Påtryckningarna representerar också en “fullständig omvändning" från Donald Trumps sida i frågan, konstaterar den finländska tidningen. Under den amerikanska presidentens första mandatperiod riktade republikanen återkommande kritik mot Tyskland för att ha byggt gasledningen Nord Stream 2 som enligt Trump skulle göra landet till “en rysk fånge”.

Andra läser: Jackpot för Ukraina

Brådskande plan

För knappt två veckor sedan rapporterade The Economist om liknande uppgifter. Enligt tidningen förbereder Trumpadministrationen ett massivt erbjudande med målet att få Ryssland att avsluta kriget i Ukraina. I erbjudandet skulle det utöver ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa även finnas utökade handelsförbindelser med amerikanska företag, lättnader i sanktioner och en normalisering av de politiska relationerna mellan USA och Ryssland.

Angelägenheten att få planen godtagen har nu ökat, bland annat efter Ukrainas senaste attacker mot ryska oljeraffinaderier, erfar WSJ.

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian resp President of Russia Office resp Magnus Liljegren/Regeringkansliet

Text: Redaktionen