Politiskt krav på public service-anställda

2023 10 06

Regeringen har beslutat att godkänna nya ändringar av SR:s, SVT:s och UR:s bolagsordningar.

Ändringar innebär att ledamöter i public service-bolagens styrelser inte får ha partipolitiska uppdrag.

Något som tidigare var praxis, men som nu förtydligas genom de nya riktlinjerna.

– Den nu medgivna förändringen är ett formellt förtydligande av de rutiner som förvaltningsstiftelsen redan tillämpar och en bekräftelse av public service-företagens oberoende från partipolitiken, framhåller regeringen i ett pressmeddelande.

Nya krav

Vidare skriver regeringen att den nya ändringen även innebär att ”kraven på ledamöternas kompetens och erfarenhet renodlas”.

Tidigare innefattade erfarenhetskraven specifika kompetenser.

Nu ändras kraven.

– I och med ändringen framgår det att styrelsens ledamöter bör ha samlat bred kompetens inom olika samhällsområden, framhåller regeringen.

SR, SVT och UR eniga

De nya ändringarna har själva föreslagits av public service-företagens förvaltningsstiftelse.

Den 3 maj inkom SR, SVT och UR, på uppdrag av företagens bolagsstämmor, med var sin hemställan om ändring av bolagsordningen.

I samband med detta bad företagen om regeringens godkännande.

Regeringens medgivande krävs för att en beslutad förändring ska gälla.

Nya direktiv gällande internet

Regeringen har tidigare ändrat direktiven för hur Sveriges public service-kanaler får förhålla sig på internet.

I somras fattade regeringen beslut om att vissa grundläggande innehållsvillkor som gäller för public service-företagens sändningar via marknät också ska gälla för företagens innehåll i radio- och tv-program på internet.

Det handlar om följande villkor:

- Krav på opartiskhet och saklighet

- Krav på beriktigande och genmäle (att en felaktig uppgift måste rättas och möjlighet att få bemöta ett påstående)’

- Krav på att reklam, sponsring och produktplacering ej får förekomma

”Grundläggande för verksamheten”

– De villkor som nu blir aktuella är de som bedöms som grundläggande för verksamheten och för allmänhetens förtroende för verksamheten. Besluten är ett första steg mot en teknikneutral reglering, i avvaktan på förslagen från den parlamentariska public service-kommittén, kommenterade kulturminister Parisa Liljestrand (M).

De nya villkoren gäller från och med 10 juli 2023 och under återstoden av nuvarande tillståndsperiod, till och med 31 december 2025.

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen