Politiskt krav på public service-anställda

2023 10 06

Ändringar innebär att ledamöter i public service-bolagens styrelser inte får ha partipolitiska uppdrag.

Något som tidigare var praxis, men som nu förtydligas  genom de nya riktlinjerna.

– Den nu medgivna förändringen är ett formellt förtydligande av de rutiner som förvaltningsstiftelsen redan tillämpar och en bekräftelse av public service-företagens oberoende från partipolitiken, framhåller regeringen i ett pressmeddelande.

Nya krav

Vidare skriver regeringen att den nya ändringen även innebär att ”kraven på ledamöternas kompetens och erfarenhet renodlas”.

Tidigare innefattade erfarenhetskraven specifika kompetenser.

Nu ändras kraven.

– I och med ändringen framgår det att styrelsens ledamöter bör ha samlat bred kompetens inom olika samhällsområden, framhåller regeringen.

SR, SVT och UR eniga

De nya ändringarna har själva föreslagits av public service-företagens förvaltningsstiftelse.

Den 3 maj inkom SR, SVT och UR, på uppdrag av företagens bolagsstämmor, med var sin hemställan om ändring av bolagsordningen.

I samband med detta bad företagen om regeringens godkännande.

Regeringens medgivande krävs för att en beslutad förändring ska gälla.

Nya direktiv gällande internet

Regeringen har tidigare ändrat direktiven för hur Sveriges public service-kanaler får förhålla sig på internet.

I somras fattade regeringen beslut om att vissa grundläggande innehållsvillkor som gäller för public service-företagens sändningar via marknät också ska gälla för företagens innehåll i radio- och tv-program på internet.

Det handlar om följande villkor:

- Krav på opartiskhet och saklighet

- Krav på beriktigande och genmäle (att en felaktig uppgift måste rättas och möjlighet att få bemöta ett påstående)’

- Krav på att reklam, sponsring och produktplacering ej får förekomma

”Grundläggande för verksamheten”

– De villkor som nu blir aktuella är de som bedöms som grundläggande för verksamheten och för allmänhetens förtroende för verksamheten. Besluten är ett första steg mot en teknikneutral reglering, i avvaktan på förslagen från den parlamentariska public service-kommittén, kommenterade kulturminister Parisa Liljestrand (M).

De nya villkoren gäller från och med 10 juli 2023 och under återstoden av nuvarande tillståndsperiod, till och med 31 december 2025.

Text: Redaktionen

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen