Politiskt krav på public service-anställda

2023 10 06

Regeringen har beslutat att godkänna nya ändringar av SR:s, SVT:s och UR:s bolagsordningar.

Ändringar innebär att ledamöter i public service-bolagens styrelser inte får ha partipolitiska uppdrag.

Något som tidigare var praxis, men som nu förtydligas genom de nya riktlinjerna.

– Den nu medgivna förändringen är ett formellt förtydligande av de rutiner som förvaltningsstiftelsen redan tillämpar och en bekräftelse av public service-företagens oberoende från partipolitiken, framhåller regeringen i ett pressmeddelande.

Nya krav

Vidare skriver regeringen att den nya ändringen även innebär att ”kraven på ledamöternas kompetens och erfarenhet renodlas”.

Tidigare innefattade erfarenhetskraven specifika kompetenser.

Nu ändras kraven.

– I och med ändringen framgår det att styrelsens ledamöter bör ha samlat bred kompetens inom olika samhällsområden, framhåller regeringen.

SR, SVT och UR eniga

De nya ändringarna har själva föreslagits av public service-företagens förvaltningsstiftelse.

Den 3 maj inkom SR, SVT och UR, på uppdrag av företagens bolagsstämmor, med var sin hemställan om ändring av bolagsordningen.

I samband med detta bad företagen om regeringens godkännande.

Regeringens medgivande krävs för att en beslutad förändring ska gälla.

Nya direktiv gällande internet

Regeringen har tidigare ändrat direktiven för hur Sveriges public service-kanaler får förhålla sig på internet.

I somras fattade regeringen beslut om att vissa grundläggande innehållsvillkor som gäller för public service-företagens sändningar via marknät också ska gälla för företagens innehåll i radio- och tv-program på internet.

Det handlar om följande villkor:

- Krav på opartiskhet och saklighet

- Krav på beriktigande och genmäle (att en felaktig uppgift måste rättas och möjlighet att få bemöta ett påstående)’

- Krav på att reklam, sponsring och produktplacering ej får förekomma

”Grundläggande för verksamheten”

– De villkor som nu blir aktuella är de som bedöms som grundläggande för verksamheten och för allmänhetens förtroende för verksamheten. Besluten är ett första steg mot en teknikneutral reglering, i avvaktan på förslagen från den parlamentariska public service-kommittén, kommenterade kulturminister Parisa Liljestrand (M).

De nya villkoren gäller från och med 10 juli 2023 och under återstoden av nuvarande tillståndsperiod, till och med 31 december 2025.

Text: Redaktionen

”15 000 kronor per person” – ny skattesänkning

2026 06 01

Pendlare ska kunna spara upp till 15 000 kronor i månaden.

Det framgår av ett nytt vallöfte från Moderaterna.

Regeringspartiet föreslår att kollektivtrafikkort betalda av arbetsgivaren ska bli en skattefri förmån med ett tak på 15 000 kronor per person och år.

– För en barnfamilj där båda föräldrar pendlar innebär det upp till 2 500 kronor mer i plånboken varje månad, framhåller Moderaterna i ett uttalande.

”Sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen”

Enligt förslaget ska arbetsgivare kunna erbjuda kollektivtrafikkort som en skattefri förmån upp till 15 000 kronor per år.

Förmånen ska gälla periodbiljetter med en giltighetstid på minst 30 dagar för kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg och tunnelbana. Även resor med nationella operatörer som SJ och VR Snabbtåg omfattas av förslaget.

Enligt Moderaterna innebär förslaget i praktiken kostnadsfria månadskort för många pendlare.

– Den som ställer klockan och tar sig till jobbet varje dag ska känna att ansträngningen lönar sig. Med skattefria kollektivtrafikkort gör vi det billigare att pendla för hårt arbetande människor. Det gäller sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen lika mycket som alla andra, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer

Löftet: 5 000 kronor mer varje månad

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver reformen som en del i Moderaternas löfte om att en vanlig familj ska få behålla 5 000 kronor mer i plånboken i månaden nästa mandatperiod.

– Du som anstränger dig och ställer klockan varje dag för att åka till jobbet ska få behålla mer pengar i plånboken. Nu tar vi nästa steg för att fler ska få behålla mer av sin lön. Vi gör det möjligt för arbetsgivare att kunna erbjuda kollektivtrafikkort som skattefri förmån, så att fler som jobbar ska slippa skatta på busskortet. Det är rättvist, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Över 1 miljon svenskar kan få stöd – ny lag från 1 juli

2026 06 01

En svensk lag skärps från och med 1 juli.

I Sverige är det många som vårdar en närstående.

– Drygt 1,3 miljoner personer i vuxen ålder – nästan var femte svensk – vårdar, hjälper eller stödjer regelbundet en närstående som är långvarigt fysiskt eller psykiskt sjuk, är äldre eller har en funktionsnedsättning, uppger Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Ny lag

Den 1 juli skärps socialtjänstlagen, rapporterar Senioren.

Även om många kommuner redan idag på olika sätt erbjuder stöd till de som vårdar en anhörig, så blir det nu krav att kommuner ska erbjuda en stödkontakt.

Det ska göra stödet mer individanpassat och personligt. Kontakten ska kunna ge planeringsstöd och vägledning gällande omvårdnaden.

LÄS OCKSÅ: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Omsorgskontakt ska finnas

I samband med lagändringen tillkommer också ett nytt krav som kommer alla som bor i särskilt boende för äldre till dels.

Då ska en fast omsorgskontakt erbjudas, uppger tidningen.

Inom hemtjänsten har ett sådant krav funnits sedan tidigare, men från och med den 1 juli gäller det således även på särskilt boende.

På samma sätt som med stödkontakten ska omsorgskontakten kunna ge enskild vägledning och samordning kring insatser och omsorg.

Över 80 000

Över 80 000 personer i Sverige bor på särskilt boende för äldre, enligt en kartläggning från Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård.

Det är vanligt att de boende har flera allvarliga kroniska sjukdomar eller en kognitiv eller fysisk funktionsnedsättning.

– Den kommunala vården omfattar allt fler äldre med sammansatta, komplexa vårdbehov och idag har närmare 90 procent av äldre personer som bor på särskilt boende för äldre behov av hälso- och sjukvård, uppger aktörerna bakom arbetet, som drivs i ett samarbete mellan Sveriges regioner, myndigheter, professionen och patientföreningar.

– Utvecklingen går mot att alltmer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser utförs där, vilket ställer krav på tillgänglighet till vård, personalresurser och kompetens men även mer samordnade insatser från flera utförare.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: V. Gariev

Text: Redaktionen