Politiskt krav på public service-anställda

2023 10 06

Regeringen har beslutat att godkänna nya ändringar av SR:s, SVT:s och UR:s bolagsordningar.

Ändringar innebär att ledamöter i public service-bolagens styrelser inte får ha partipolitiska uppdrag.

Något som tidigare var praxis, men som nu förtydligas genom de nya riktlinjerna.

– Den nu medgivna förändringen är ett formellt förtydligande av de rutiner som förvaltningsstiftelsen redan tillämpar och en bekräftelse av public service-företagens oberoende från partipolitiken, framhåller regeringen i ett pressmeddelande.

Nya krav

Vidare skriver regeringen att den nya ändringen även innebär att ”kraven på ledamöternas kompetens och erfarenhet renodlas”.

Tidigare innefattade erfarenhetskraven specifika kompetenser.

Nu ändras kraven.

– I och med ändringen framgår det att styrelsens ledamöter bör ha samlat bred kompetens inom olika samhällsområden, framhåller regeringen.

SR, SVT och UR eniga

De nya ändringarna har själva föreslagits av public service-företagens förvaltningsstiftelse.

Den 3 maj inkom SR, SVT och UR, på uppdrag av företagens bolagsstämmor, med var sin hemställan om ändring av bolagsordningen.

I samband med detta bad företagen om regeringens godkännande.

Regeringens medgivande krävs för att en beslutad förändring ska gälla.

Nya direktiv gällande internet

Regeringen har tidigare ändrat direktiven för hur Sveriges public service-kanaler får förhålla sig på internet.

I somras fattade regeringen beslut om att vissa grundläggande innehållsvillkor som gäller för public service-företagens sändningar via marknät också ska gälla för företagens innehåll i radio- och tv-program på internet.

Det handlar om följande villkor:

- Krav på opartiskhet och saklighet

- Krav på beriktigande och genmäle (att en felaktig uppgift måste rättas och möjlighet att få bemöta ett påstående)’

- Krav på att reklam, sponsring och produktplacering ej får förekomma

”Grundläggande för verksamheten”

– De villkor som nu blir aktuella är de som bedöms som grundläggande för verksamheten och för allmänhetens förtroende för verksamheten. Besluten är ett första steg mot en teknikneutral reglering, i avvaktan på förslagen från den parlamentariska public service-kommittén, kommenterade kulturminister Parisa Liljestrand (M).

De nya villkoren gäller från och med 10 juli 2023 och under återstoden av nuvarande tillståndsperiod, till och med 31 december 2025.

Text: Redaktionen

Pensionär måste betala – har för mycket pengar på banken

2025 12 11

Under 2025 och 2026 genomför Pensionsmyndigheten en nationell satsning.

Projektet kallas för ÅKA (Återkrav, Kraftsamling och Avarbetning) och går ut på att kräva tillbaka pengar från cirka 60 000 pensionärer som fått felaktiga utbetalningar i form av pension och bostadstillägg.

– Det kan handla om skulder på allt ifrån några tusenlappar till hur mycket som helst. Ibland har de felaktiga utbetalningarna pågått i flera år, sade Åsa Lindestam, ordförande i Pensionärernas riksorganisation, PRO till PROpensionären för ett år sedan.

Måste betala tillbaka – har för mycket pengar

Nu har ett uppmärksammat fall i Lidköping hamnat i medierna.

En pensionär måste betala tillbaka efter att ha haft för mycket pengar på banken, rapporterar Nya Lidköpings-Tidningen.

Detta då bostadstillägget betalats ut på fel grunder i nästan tio års tid. I juni tidigare i år gjorde Pensionsmyndigheten en ny beräkning och konstaterade att pensionären måste betala tillbaka 53 000 kronor.

Återkravet skickades ut den 15 november och måste vara betalt senast 15 december – annars kan fallet hamna hos Kronofogden.

Skattefritt stöd för fattigpensionärer

De flesta ärenden inom ÅKA berör felaktigt utbetalda bostadstillägg, som är ett skattefritt stöd för pensionärer med låg inkomst.

Den som har rätt till tillägget kan få upp till 7 290 kronor per månad beroende på bostadskostnad, inkomst, förmögenhet och familjesituation.

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

För ett år sedan bollades frågan upp om att göra om hela pensionssystemet, mycket på grund av att dagens regelverk anses vara alldeles för obegripligt.

– Det är otroligt svårt för den enskilda individen att förstå. Man får det här, men man förstår inte varför och man kan definitivt inte veta på förhand för det är för komplext, så redan där finns en poäng, sade Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt till SR vid tillfället.

Det finns ett brett politiskt stöd för att göra om det grundläggande skyddet i systemet.

LÄS MER: Här är banken med högst ränta just nu – hela listan

Arkivfoto: C. Langballe (personen på bilden är inte samma person som beskrivs i artikeln)

Text: Redaktionen

Massiv attack mot Ryssland – regnar ned över Moskva

2025 12 11

Över 300 drönare har i natt skickats mot Ryssland.

Ryska myndigheter utfärdade då en varning om ett omedelbart drönarhot, uppger Kyiv Post med hänvisning till rysk media.

Under natten till torsdagen har attackerna fortsatt.

Ett massivt anfall har riktats mot Moskva med drönare som regnar ned över huvudstaden, uppger borgmästaren Sergej Sobjanin enligt Kyiv Independent.

Minst 31 drönare uppges ha skjutits ned av det ryska luftförsvarssystemet.

– Sobjanin började rapportera om attacker mot den ryska huvudstaden sent på kvällen den 9 december och uppdaterade då fler drönare påstås ha skjutits ner över staden. Explosioner rapporterades i förorter till Moskva, enligt den ryska nyhetskanalen Telegram Shot, skriver den ukrainska tidningen.

Akutstoppar flygen

Till följd av drönarna har flygtrafiken ställts in på samtliga flygplatser i Moskvaregionen, uppger finländska Iltalehti som hänvisar till den ryska flygtrafikmyndigheten Rosaviatiya.

Även på andra platser i centrala Ryssland har flyg ställts in med omedelbar verkan. Flera flyg på väg till Moskva har istället tvingats landa i Sankt Petersburg.

Inga dödsfall eller skador har hittills rapporterats av de ryska myndigheterna.

– Räddningstjänsten arbetar på kraschplatserna, uppger Sergej Sobjanin på Telegram under flera tillfällen i natt.

LÄS MER: Ukraina slår tillbaka – återtar mark från Ryssland

Slår till mot militära mål

Ukraina använder sig regelbundet av långdistansdrönare för att slå tillbaka mot den ryska invasionen. Drönarna används för att attackera ryska militära och industriella mål, exempelvis oljeraffinaderier, vapenfabriker och ammunitionsdepåer.

Senaste Ukraina gick till motattack mot Moskvaregionen i den här omfattningen var den 27 oktober tidigare i höstas.

LÄS MER: Stor byteshandel nära – Ukraina kan få stridsflyg

Arkivfoto: T. Odintsova resp J. Figueroa

Text: Redaktionen