Populär aktie rasar drygt 20 procent – har 180 000 svenska ägare

2024 11 04

Det har överlag varit en bra börsdag.

Men en aktie - som har ungefär 180 000 svenska ägare, rasar.

Det rör sig om fastighetsbolaget SBB - Samhällsbyggnadsbolaget i Norden.

Aktien faller ungefär 23 procent på måndagen, rapporterar Dagens industri.

Satte säljstämpel

SBB har varit en av de mest omdebatterade aktierna på Stockholmsbörsen under de senaste åren.

Räntehöjningarna från Riksbanken har slagit hårt mot bolaget som fått stora problem.

På måndagen har Dagens industri satt en säljstämpel på aktien.

– Analytikern anser bland annat att skulden är överdimensionerad och att kassaflödet har kollapsat i småspararfavoriten, skriver Di.

– SBB:s vd Leiv Synnes är dock kritisk till vad han anser vara raljerande formuleringar i analysen.

180 000 ägare

Så sent som 2022 handlades SBB:s aktie för över 50 kronor.

I dagsläget köps B-aktien för lite drygt 4 kronor, efter ett fall på över 90 procent de senaste tre åren.

Aktien har ungefär 180 000 svenska ägare - 162 479 på Avanza och 17 037 på Nordnet.

Grön dag i övrigt

I övrigt har det varit en grön dag på Stockholmsbörsen.

Indexet OMXS30 stiger med 0,58 procent på måndagen.

Amerikanska index rör sig inte särskilt mycket, och mycket anspänningar bakas in i och med det amerikanska valet i morgon.

Sänkningar på gång

Den framåtblickande börsen ser flera räntesänkningar från Riksbanken framöver.

Efter att hög inflation och höjda räntor, såväl som Mellanöstern-oro och recenssionsskräck har plågat börsen under de senaste åren så har svenska och amerikanska index på nytt fått fart.

I USA ser det alltmer sannolikt ut att centralbanken Fed är på väg att lyckas med en “soft landing” - alltså att lyckas få ner inflationstakten utan att göra för stor skada på arbetsmarknaden.

Det har lett till ett starkt amerikanska börsår där bland annat techaktier agerat draglok, om än vissa farhågor alltjämt kvarstår.

Inflationen har ännu inte nått ner till centralbankens 2-procentsmål.

I Sverige och Europa har inflationskampen gått bättre, men den ekonomiska styrkan är samtidigt svagare.

Foto: M. Hopman

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Fullständigt bakslag” för Trump och Putin

2025 11 20

USA och Ryssland har enats om ett avtal för att avsluta kriget i Ukraina.

Avtalet – som utarbetats av USA:s särskilda sändebud i Mellanöstern Steve Witkoff och den ryske toppolitikern Kirill Dmitriev – innehåller stenhårda krav på Ukraina.

Bland annat uppmanas Ukraina att halvera storleken på sin armé och ge upp hela Donbasregionen till Ryssland.

Nu reagerar omvärlden på förslaget. Det nya avtalet döms ut av flera ledande experter, rapporterar finska Iltalehti.

– Trumps och Putins avtal lider ett fullständigt bakslag, skriver tidningen.

Hårda svaret: ”Finns inte en chans”

En av kritikerna är den svenska ekonomen och Rysslandskännaren Anders Åslund. I ett inlägg på X sågar han ”fredsavtalet” längs fotknölarna.

– Det bästa man kan säga om Dmitriev-Witkoffs (Putin-Trumps) plan för Ukrainas kapitulation är att den är för dum för att spela någon roll, skriver Åslund.

Financial Times Ukrainakorrespondent Christopher Miller gör samma bedömning.

– Det finns inte en chans att ukrainarna accepterar detta förslag – som inte är en överenskommelse, utan ett krav på Ukrainas fullständiga kapitulation, framhåller Miller.

”Bör avvisas”

Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt anser att Europa och Ukraina bör sätta ned foten och säga nej till Washingtons och Moskvas nya kravlista.

– Alla förslag om att avluta Rysslands krig som på något sätt begränsar Ukrainas framtida suveränitet bör avvisas, skriver Bildt på X.

Han tillägger att Ukrainas rätt till försvar måste säkerställas och att landet måste tillåtas samarbeta militärt med andra länder.

LÄS MER: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Putins kravlista

Den ryske diktatorn Vladimir Putin kräver flera saker av Ukraina för att avsluta anfallskriget som han själv startade.

I slutet av augusti presenterade Putin sin kravlista, enligt källor till Reuters. Här är listan:

- Ukraina ska avstå hela östra Donbassregionen till Ryssland

- Ukraina ska lägga ned sina Natoambitioner

- Ukraina ska förbli neutralt

- Ukrainas armé ska reduceras

- Ukraina ska inte tillåta västerländska trupper i landet

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har skickat bombplan

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen