Populär aktie rasar drygt 20 procent – har 180 000 svenska ägare

2024 11 04

Det har överlag varit en bra börsdag.

Men en aktie - som har ungefär 180 000 svenska ägare, rasar.

Det rör sig om fastighetsbolaget SBB - Samhällsbyggnadsbolaget i Norden.

Aktien faller ungefär 23 procent på måndagen, rapporterar Dagens industri.

Satte säljstämpel

SBB har varit en av de mest omdebatterade aktierna på Stockholmsbörsen under de senaste åren.

Räntehöjningarna från Riksbanken har slagit hårt mot bolaget som fått stora problem.

På måndagen har Dagens industri satt en säljstämpel på aktien.

– Analytikern anser bland annat att skulden är överdimensionerad och att kassaflödet har kollapsat i småspararfavoriten, skriver Di.

– SBB:s vd Leiv Synnes är dock kritisk till vad han anser vara raljerande formuleringar i analysen.

180 000 ägare

Så sent som 2022 handlades SBB:s aktie för över 50 kronor.

I dagsläget köps B-aktien för lite drygt 4 kronor, efter ett fall på över 90 procent de senaste tre åren.

Aktien har ungefär 180 000 svenska ägare - 162 479 på Avanza och 17 037 på Nordnet.

Grön dag i övrigt

I övrigt har det varit en grön dag på Stockholmsbörsen.

Indexet OMXS30 stiger med 0,58 procent på måndagen.

Amerikanska index rör sig inte särskilt mycket, och mycket anspänningar bakas in i och med det amerikanska valet i morgon.

Sänkningar på gång

Den framåtblickande börsen ser flera räntesänkningar från Riksbanken framöver.

Efter att hög inflation och höjda räntor, såväl som Mellanöstern-oro och recenssionsskräck har plågat börsen under de senaste åren så har svenska och amerikanska index på nytt fått fart.

I USA ser det alltmer sannolikt ut att centralbanken Fed är på väg att lyckas med en “soft landing” - alltså att lyckas få ner inflationstakten utan att göra för stor skada på arbetsmarknaden.

Det har lett till ett starkt amerikanska börsår där bland annat techaktier agerat draglok, om än vissa farhågor alltjämt kvarstår.

Inflationen har ännu inte nått ner till centralbankens 2-procentsmål.

I Sverige och Europa har inflationskampen gått bättre, men den ekonomiska styrkan är samtidigt svagare.

Foto: M. Hopman

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen