Populär aktie rasar drygt 20 procent – har 180 000 svenska ägare

2024 11 04

Det har överlag varit en bra börsdag.

Men en aktie - som har ungefär 180 000 svenska ägare, rasar.

Det rör sig om fastighetsbolaget SBB - Samhällsbyggnadsbolaget i Norden.

Aktien faller ungefär 23 procent på måndagen, rapporterar Dagens industri.

Satte säljstämpel

SBB har varit en av de mest omdebatterade aktierna på Stockholmsbörsen under de senaste åren.

Räntehöjningarna från Riksbanken har slagit hårt mot bolaget som fått stora problem.

På måndagen har Dagens industri satt en säljstämpel på aktien.

– Analytikern anser bland annat att skulden är överdimensionerad och att kassaflödet har kollapsat i småspararfavoriten, skriver Di.

– SBB:s vd Leiv Synnes är dock kritisk till vad han anser vara raljerande formuleringar i analysen.

180 000 ägare

Så sent som 2022 handlades SBB:s aktie för över 50 kronor.

I dagsläget köps B-aktien för lite drygt 4 kronor, efter ett fall på över 90 procent de senaste tre åren.

Aktien har ungefär 180 000 svenska ägare - 162 479 på Avanza och 17 037 på Nordnet.

Grön dag i övrigt

I övrigt har det varit en grön dag på Stockholmsbörsen.

Indexet OMXS30 stiger med 0,58 procent på måndagen.

Amerikanska index rör sig inte särskilt mycket, och mycket anspänningar bakas in i och med det amerikanska valet i morgon.

Sänkningar på gång

Den framåtblickande börsen ser flera räntesänkningar från Riksbanken framöver.

Efter att hög inflation och höjda räntor, såväl som Mellanöstern-oro och recenssionsskräck har plågat börsen under de senaste åren så har svenska och amerikanska index på nytt fått fart.

I USA ser det alltmer sannolikt ut att centralbanken Fed är på väg att lyckas med en “soft landing” - alltså att lyckas få ner inflationstakten utan att göra för stor skada på arbetsmarknaden.

Det har lett till ett starkt amerikanska börsår där bland annat techaktier agerat draglok, om än vissa farhågor alltjämt kvarstår.

Inflationen har ännu inte nått ner till centralbankens 2-procentsmål.

I Sverige och Europa har inflationskampen gått bättre, men den ekonomiska styrkan är samtidigt svagare.

Foto: M. Hopman

Text: Redaktionen

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

– Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för amerikanska folket

2026 01 19

President Trumps handelstullar betalas nästan uteslutande av det amerikanska folket.

Det visar en ny kartläggning från det välansedda forskningsinstitutet Kiel Institute for the World Economy.

Enligt granskningen betalas Trumps tullar på importerade varor nästan uteslutande av amerikanska företag, deras inhemska kunder och i slutändan amerikanska konsumenter.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kielinstitutet.

”Konsumtionsskatt för amerikaner”

Enligt den omfattande studien betalas endast 4 procent av tullbördan av utländska företag.

Amerikanska importörer betalar 96 procent av tullavgifterna, och tvingas antingen minska sina intäkter eller höja priserna.

I slutändan drabbas konsumenter i USA, som tvingas betala för dyrare varor.

– Tullen fungerar inte som en skatt på utländska producenter, utan som en konsumtionsskatt för amerikaner, framhåller Kielforskarna Julian Hinz, Aaron Lohmann, Hendrik Mahlkow och Anna Vorwig.

LÄS MER: Tidigare Natochefen angriper Trump – ”Gangster”

”Minskade handelsvolymer”

Forskarna har främst fokuserat på Brasilien och Indien, vars export drabbades av höga och omfattande amerikanska tullar förra året. Efter att en tull på 50 procent trädde i kraft sänkte inte brasilianska exportörer sina priser i dollar i någon större utsträckning.

Ett liknande mönster observerades i Indien, som också drabbades av tullar på 50 procent.

Enligt forskarna finns det flera förklaringar till varför exportörerna inte bär en större del av kostnaderna. Det handlar bland annat om deras möjligheter att styra försäljningen till andra marknader.

– Anpassningen sker genom minskade handelsvolymer snarare än genom prissänkningar. Inför valet mellan att bibehålla marginalerna trots lägre försäljning eller att sänka marginalerna för att upprätthålla volymerna tycks de flesta exportörer föredra det förstnämnda, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen