Populär aktie rasar drygt 20 procent – har 180 000 svenska ägare

2024 11 04

Det har överlag varit en bra börsdag.

Men en aktie - som har ungefär 180 000 svenska ägare, rasar.

Det rör sig om fastighetsbolaget SBB - Samhällsbyggnadsbolaget i Norden.

Aktien faller ungefär 23 procent på måndagen, rapporterar Dagens industri.

Satte säljstämpel

SBB har varit en av de mest omdebatterade aktierna på Stockholmsbörsen under de senaste åren.

Räntehöjningarna från Riksbanken har slagit hårt mot bolaget som fått stora problem.

På måndagen har Dagens industri satt en säljstämpel på aktien.

– Analytikern anser bland annat att skulden är överdimensionerad och att kassaflödet har kollapsat i småspararfavoriten, skriver Di.

– SBB:s vd Leiv Synnes är dock kritisk till vad han anser vara raljerande formuleringar i analysen.

180 000 ägare

Så sent som 2022 handlades SBB:s aktie för över 50 kronor.

I dagsläget köps B-aktien för lite drygt 4 kronor, efter ett fall på över 90 procent de senaste tre åren.

Aktien har ungefär 180 000 svenska ägare - 162 479 på Avanza och 17 037 på Nordnet.

Grön dag i övrigt

I övrigt har det varit en grön dag på Stockholmsbörsen.

Indexet OMXS30 stiger med 0,58 procent på måndagen.

Amerikanska index rör sig inte särskilt mycket, och mycket anspänningar bakas in i och med det amerikanska valet i morgon.

Sänkningar på gång

Den framåtblickande börsen ser flera räntesänkningar från Riksbanken framöver.

Efter att hög inflation och höjda räntor, såväl som Mellanöstern-oro och recenssionsskräck har plågat börsen under de senaste åren så har svenska och amerikanska index på nytt fått fart.

I USA ser det alltmer sannolikt ut att centralbanken Fed är på väg att lyckas med en “soft landing” - alltså att lyckas få ner inflationstakten utan att göra för stor skada på arbetsmarknaden.

Det har lett till ett starkt amerikanska börsår där bland annat techaktier agerat draglok, om än vissa farhågor alltjämt kvarstår.

Inflationen har ännu inte nått ner till centralbankens 2-procentsmål.

I Sverige och Europa har inflationskampen gått bättre, men den ekonomiska styrkan är samtidigt svagare.

Foto: M. Hopman

Text: Redaktionen

Regeringsfrågan: Kristersson går emot Busch

2026 10 14

I går lanserades ett nytt regeringsalternativ.

Magdalena Andersson (S) kommer av allt att döma inte att få tillräckligt med stöd i morgondagens omröstning för att bli vald till statsminister i en S-regering.

Till nästa sonderingsuppdrag finns nu ett nytt regeringsalternativ, uppgav Ebba Busch (KD) på tisdagen. Enligt partiledaren har hon målet att bilda en mitten-högerregering och för samtal med både C och SD.

Nu låter det annorlunda.

Åtminstone från statsminister Ulf Kristersson (M). Han förnekar att några förhandlingar om en höger-mittenregering alls äger rum.

– Det finns inga sådana förhandlingar. Vi pratar förstås med alla hela tiden, säger Kristersson till SvD.

Kristersson: Inga förutsättningar

Efter valet har Ulf Kristersson flera gånger sagt att det finns en “icke-socialistisk majoritet” och då syftat på Tidöpartierna samt Centerpartiet. Men enligt M-ledaren saknas förutsättningar för att han ska kunna bilda regering och bli statsminister på nytt.

– Så länge det är 176 mandat som pekar på en socialdemokratiskt ledd regering så finns det inte parlamentariska förutsättningar för en icke-socialistisk regering. Om det skulle förändras så står jag beredd, säger Kristersson enligt DN.

"Slösar tålamodet"

Ulf Kristersson vill dock inte kommentera om han vill ha sonderingsuppdraget av talmannen om, eller när, Andersson röstas ned imorgon.

– Det här handlar om att seriöst pröva en regering som kan tolereras och väljas av Sveriges riksdag, och det måste alltid börja i mandatfördelningen. Att slänga bort omröstningar som man vet misslyckas är att slösa på svenska folkets tålamod, säger partiledaren.

Läs också: Nu vänder det – Swedbank: Bästa sedan 2022

Busch: Söker möjligheten

Ebba Busch höger-mitten-alternativ lanserades efter att hon förra veckan träffat C-ledaren Elisabeth Thand Ringqvist för ett bastubad. Mötet avhandlade bland annat valresultatet och möjligheterna att bilda en ny regering, enligt Busch.

– Det är en del av vårt sätt att försöka vara konstruktiva och ha bra samtal med de partier där vi har gemensamma frågor som vi skulle kunna samarbeta kring, där jag såklart också söker en möjlighet för en mitten-högerregering, sade hon till Di igår.

Läs också: En matkedja har fler kunder än någonsin

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

“Är ni så dumma?” – Putin officiellt varnad

2026 10 14

– Ryssland kan attackera Nato. Jag är inte säker på att vi kan avskräcka galningen.

Så säger Martin Herem, Estlands nya försvarsminister, och syftar på Rysslands diktator Vladimir Putin.

– Om deras första attack blir mot Estland är jag inte säker på. Det kan vara Lettland eller någon annanstans. De vill uppnå inflytande. De behöver makt, säger Herem i en intervju med European Pravda.

Varnas av Natochefen

Utspelet kommer i samma veva som Natos generalsekreterare Mark Rutte är på besök i Estland. Under ett tal i Tallin tar han upp säkerhetsfrågan och hotet mot medlemsländerna i försvarsalliansen.

Enligt Natochefen finns i dagsläget inget “överhängande hot” mot Natos territorium.

Men.

Putin är officiellt varnad.

– Naturligtvis, exakt vad vi kommer att göra om ryssarna är dumma nog att attackera, det får ni se då, säger Rutte enligt Sky News.

– Jag kommer inte att gå in på detaljer. Men ni kan vara säkra på att vi kommer att försvara oss.

Sverige rycker in

Mark Rutte understryker också att Nato aldrig kommer att vara den som går till attack.

– Vi är en försvarsallians och vill skydda vår livsstil, våra intressen och våra värderingar, säger generalsekreteraren.

Talet kommer i samband med att fler varningar hörs om säkerhetsläget i Europa. I september gick den danska försvarsunderrättelsetjänsten, FE, ut med att man nyligen dokumenterat tio allvarliga incidenter i Europa, bland annat drönarupptäckten vid Leipzigs flygplats i Tyskland.

Läs mer: ”Tiden är inne” – Natojätte slår larm

FE gör bedömningen att Ryssland under de kommande månaderna kommer att intensifiera hybridkriget med “mer frekventa attacker” mot väst och Nato. Dessutom med "större konsekvenser för de drabbade länderna än tidigare”.

Nato har även nyligen stärkt försvaret i östra Europa. Bland annat ska Sverige skicka Patriotluftvärn och bidra med stridsflyg till en Natoinsats vid den polska östgränsen i december, ett besked som kom så sent som förra veckan.

– Det allvarliga säkerhetsläget, med återkommande kränkningar av allierades luftrum och ryska försök att påverka stödet till Ukraina, visar vikten av skyddet av logistiknoden i Polen, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Läs mer: Kaos i Ryssland – smäller om och om igen

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen