JUST NU: Positiva signaler för de värst drabbade

2022 10 21

Svenska Kraftnät kommer att införa ett kostnadstak på det som kallas för energiavgiften från och med nästa år.

Någonting som kommer att få direkt effekt för de hushåll som drabbats allra värst av de höga elpriserna, rapporterar Sveriges Radio.

Det innebär nämligen att elnätsavgiften inte kommer att höjas så mycket som annars fruktades.

– Hushåll i södra Sverige som värmer med el är de som påverkats mest av höga elpriser, och de är också de som kommer att påverkas mest av det som syftar till att lindra effekten av de höga elpriserna, säger Jakob Eliasson på Vattenfall till kanalen.

Ytterligare stöd

I samband med att el transporteras i ledningar försvinner också en del av elen i form av värme. 

Något förenklat blir följden att elnätsbolagen behöver stå för kostnaden för den el som försvinner.

På grund av de höga elpriserna har den avgiften varit mycket högre än brukligt, och därför upprättar alltså statliga Svenska Kraftnät ytterligare ett stöd utöver den rabatt man redan gett för nästa år.

– Det vi har gjort för att minska konsekvenserna av de höga elpriserna. Det vi gör nu när vi sätter ett tak är att vi gör det tydligare för våra nätkunder exakt vad de max kommer att behöva betala under 2023, säger Malin Stridh, avdelningschef på Svenska Kraftnät, till SR.

"Lägre höjningar"

Beskedet hyllas av Mats Tullgren, chef för regionnätsverksamheteten inom Eon.

– Vår bedömning är att det kommer innebära betydligt lägre höjningar av elnätsavgiften inför nästa år, jämfört med vad vi, och andra elnätsägare hade behövt göra annars, säger han till radion.

Lovar högkostnadsskydd

Regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna gick tillsammans med Sverigedemokraterna till val med löften om ett högkostnadsskydd som ska skydda hushåll mot för höga elpriser.

Enligt löftet skulle det vara plats 1 november.

Men det kan dröja.

– Vi kommer inte att ge besked om exakt modell idag. Det kommer vi att återkomma till i en samlad ordning när vi har allt det underlag som vi behöver ha, sade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till SVT tidigare i veckan.

Jobbar hårt

Enligt Svenska Kraftnät jobbar myndigheten så snabbt man bara kan med att färdigställa arbetet med högkostnadsskyddet.

– Vi har inte sett det som att vi måste vänta till den 15 november, och utifrån att vi har lagt full fokus på det här så kan jag inte riktigt se vad vi skulle kunna göra mer. Vår ambition har varit att göra det så snabbt som möjligt, säger Malin Stridh till Dagens Nyheter.

Foto: T. Despeyroux

Text: Redaktionen


4 feb 2026

S-ledaren: ”Det är helt sjukt – hela personalen har lämnat”

2026 02 27

Magdalena Andersson (S) är besvärad.

Socialdemokraternas partiledare menar att det finns problem med systemet för arbetskraftsinvandring.

Detta efter att S-ledaren gjort ett besök i Norrbotten som lämnade avtryck.

Där har man enligt Andersson tvingats stänga avdelningar på äldreboenden – på grund av att “hela personalen har utvisats”, rapporterar Dagens industri.

“Det är helt sjuk”

Det nuvarande systemet fungerar inte, menar hon.

S-ledaren anser att förändringar krävs – detta efter bland annat ett besök i Norrbotten.

– Där har man fått stänga avdelningar på äldreboenden för att hela personalen har utvisats. Det är helt sjukt, säger hon till Di.

“Fungerar inte”

S-ledaren menar vidare att regeringen och SD försöker komma åt fusk med arbetstillstånd på “ett väldigt stelbent sätt” – och pekar på just exemplet i Norrbotten.

– Det är uppenbart att det som gäller nu, där det är helt upp till arbetsgivaren att bestämma vilka som kommer i kombination med ett lönegolv, inte fungerar, säger hon.

Läs mer: Plötsligt besked om elpriserna – nu blir det ännu värre

25 procent

I Harads i Norrbotten har 25 procent av äldreboendenas personal försvunnit på två år.

Personalrekryteraren Marie Mattson är besviken.

– Det säger ”de måste integrera sig, de måste lära sig språket”. Mina medarbetare har gjort allt rätt och ändå hjälpte det inte, säger hon till SVT.

Skärpta regler

“Skärpta regler för arbetskraftsinvandring ska stoppa missbruket och stärka kontrollen”.

Så lät det från regeringen mot slutet av 2025.

– Arbetskraftsinvandringen till Sverige ska ske under rättvisa och ordnade former, sade migrationsminister Johan Forssell (M) då.

– Därför genomför regeringen nu en omfattande reform som sätter stopp för missbruk och stärker kontrollen. Med skärpta regler, nya straffbestämmelser och tydligare ansvar bygger vi ett system som skyddar kvalificerade arbetstagare och gynnar seriösa arbetsgivare.

Läs mer: ”Lägg av, skärp dig” – Sverige dundrar mot Trump

Foto: M. Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


28 februari 2026

Massivt missillarm i Ryssland – första gången i kriget

2026 02 28

Ett historiskt larm ljuder över Ryssland.

Ryska myndigheter har utfärdat ett omfattande missillarm i ett dussintals regioner långt från gränsen mot Ukraina.

Aldrig tidigare under kriget har ett larm av denna omfattning gått ut över Ryssland, rapporterar ukrainska Pravda.

13 ryska regioner larmas

En ”missilriskvarning” i minst 13 ryska regioner har utfärdats i Ryssland –  många av dem långt in i landet –  inklusive Tatarstan, Bashkortostan, Udmurtia, Samara och Sverdlovsk.

Det är första gången sedan invasionen 2022 som dessa områden varnas för ett möjligt missilangrepp.

För åtminstone åtta av regionerna är det första gången någonsin som en sådan varning har utfärdats.

En lokal myndighet i Chuvashia uppger att en missil skjutits ner över regionen, medan en annan ska ha ändrat kurs och lämnat området.

LÄS MER: Ryskt panikdrag vid fronten – går emot alla regler

Evakueringar och nedstängingar

I flera städer ställdes kollektivtrafiken in tillfälligt och skolbarn evakuerades, rapporterar ryska medier.

– Vi uppmanar invånare att stanna inomhus och söka skydd om möjligt, uppger en talesperson för en av de ryska regionerna som drabbats.

I Samara utrymdes personal på Kurumoch internationella flygplats som en försiktighetsåtgärd när varningen trädde i kraft.

Under eftermiddagen meddelade Rysslands nödsituationstjänst att man avslutat missilvarningsläget i flera regioner efter att hotbilden ansågs ha avtagit.

Flamingo-missiler bakom larm

Uppmärksamheten kring det massiva larmet kommer i skuggan av rapporter om att Ukraina ökat användningen av sina långräckviddsmissiler, särskilt de så kallade Flamingo-missilerna.

Under hösten uppgav Ukraina att man hade börjat använda inhemskt producerade Flamingo-missiler för attacker mot mål inne i Ryssland.

Produktionen uppgavs under oktober ligga på två till tre missiler per dag, med planer på att öka till omkring sju per dag före månadens slut.

Nyligen uppgav president Volodymyr Zelenskyj att samtliga FP-5 Flamingo-missiler som avfyrades mot Votkinsks maskinbyggnadsfabrik i den ryska republiken Udmurtien nådde sina mål, vilket enligt honom visade vapensystemets höga precision och kvalitet.

– Det förekom luftförsvarsmissar och det förekom direkta träffar, men det viktigaste är att alla missiler som avfyrades nådde sina mål. Jag tycker det här är ett riktigt framsteg för vår industri, sa Zelenskyj.

LÄS MER: Ryssland trotsar väst – risk för konfrontation i Engelska kanalen

Foto: U.S.-Navy-Photo-by-Mass-Communication-Specialist-2nd-Class-Thomas-Gooley

Text: Redaktionen