JUST NU: Positiva signaler för de värst drabbade

2022 10 21

Svenska Kraftnät kommer att införa ett kostnadstak på det som kallas för energiavgiften från och med nästa år.

Någonting som kommer att få direkt effekt för de hushåll som drabbats allra värst av de höga elpriserna, rapporterar Sveriges Radio.

Det innebär nämligen att elnätsavgiften inte kommer att höjas så mycket som annars fruktades.

– Hushåll i södra Sverige som värmer med el är de som påverkats mest av höga elpriser, och de är också de som kommer att påverkas mest av det som syftar till att lindra effekten av de höga elpriserna, säger Jakob Eliasson på Vattenfall till kanalen.

Ytterligare stöd

I samband med att el transporteras i ledningar försvinner också en del av elen i form av värme. 

Något förenklat blir följden att elnätsbolagen behöver stå för kostnaden för den el som försvinner.

På grund av de höga elpriserna har den avgiften varit mycket högre än brukligt, och därför upprättar alltså statliga Svenska Kraftnät ytterligare ett stöd utöver den rabatt man redan gett för nästa år.

– Det vi har gjort för att minska konsekvenserna av de höga elpriserna. Det vi gör nu när vi sätter ett tak är att vi gör det tydligare för våra nätkunder exakt vad de max kommer att behöva betala under 2023, säger Malin Stridh, avdelningschef på Svenska Kraftnät, till SR.

"Lägre höjningar"

Beskedet hyllas av Mats Tullgren, chef för regionnätsverksamheteten inom Eon.

– Vår bedömning är att det kommer innebära betydligt lägre höjningar av elnätsavgiften inför nästa år, jämfört med vad vi, och andra elnätsägare hade behövt göra annars, säger han till radion.

Lovar högkostnadsskydd

Regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna gick tillsammans med Sverigedemokraterna till val med löften om ett högkostnadsskydd som ska skydda hushåll mot för höga elpriser.

Enligt löftet skulle det vara plats 1 november.

Men det kan dröja.

– Vi kommer inte att ge besked om exakt modell idag. Det kommer vi att återkomma till i en samlad ordning när vi har allt det underlag som vi behöver ha, sade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till SVT tidigare i veckan.

Jobbar hårt

Enligt Svenska Kraftnät jobbar myndigheten så snabbt man bara kan med att färdigställa arbetet med högkostnadsskyddet.

– Vi har inte sett det som att vi måste vänta till den 15 november, och utifrån att vi har lagt full fokus på det här så kan jag inte riktigt se vad vi skulle kunna göra mer. Vår ambition har varit att göra det så snabbt som möjligt, säger Malin Stridh till Dagens Nyheter.

Foto: T. Despeyroux

Text: Redaktionen


19jan2026

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

–  Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar” 

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


19jan2026

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för amerikanska folket

2026 01 19

President Trumps handelstullar betalas nästan uteslutande av det amerikanska folket.

Det visar en ny kartläggning från det välansedda forskningsinstitutet Kiel Institute for the World Economy.

Enligt granskningen betalas Trumps tullar på importerade varor nästan uteslutande av amerikanska företag, deras inhemska kunder och i slutändan amerikanska konsumenter.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kielinstitutet.

”Konsumtionsskatt för amerikaner”

Enligt den omfattande studien betalas endast 4 procent av tullbördan av utländska företag.

Amerikanska importörer betalar 96 procent av tullavgifterna, och tvingas antingen minska sina intäkter eller höja priserna.

I slutändan drabbas konsumenter i USA, som tvingas betala för dyrare varor.

– Tullen fungerar inte som en skatt på utländska producenter, utan som en konsumtionsskatt för amerikaner, framhåller Kielforskarna Julian Hinz, Aaron Lohmann, Hendrik Mahlkow och Anna Vorwig.

LÄS MER: Tidigare Natochefen angriper Trump – ”Gangster”

”Minskade handelsvolymer”

Forskarna har främst fokuserat på Brasilien och Indien, vars export drabbades av höga och omfattande amerikanska tullar förra året. Efter att en tull på 50 procent trädde i kraft sänkte inte brasilianska exportörer sina priser i dollar i någon större utsträckning.

Ett liknande mönster observerades i Indien, som också drabbades av tullar på 50 procent.

Enligt forskarna finns det flera förklaringar till varför exportörerna inte bär en större del av kostnaderna. Det handlar bland annat om deras möjligheter att styra försäljningen till andra marknader.

– Anpassningen sker genom minskade handelsvolymer snarare än genom prissänkningar. Inför valet mellan att bibehålla marginalerna trots lägre försäljning eller att sänka marginalerna för att upprätthålla volymerna tycks de flesta exportörer föredra det förstnämnda, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen