JUST NU: Positiva signaler för de värst drabbade

2022 10 21

Någonting som kommer att få direkt effekt för de hushåll som drabbats allra värst av de höga elpriserna, rapporterar Sveriges Radio.

Det innebär nämligen att elnätsavgiften inte kommer att höjas så mycket som annars fruktades.

– Hushåll i södra Sverige som värmer med el är de som påverkats mest av höga elpriser, och de är också de som kommer att påverkas mest av det som syftar till att lindra effekten av de höga elpriserna, säger Jakob Eliasson på Vattenfall till kanalen.

Ytterligare stöd

I samband med att el transporteras i ledningar försvinner också en del av elen i form av värme. 

Något förenklat blir följden att elnätsbolagen behöver stå för kostnaden för den el som försvinner.

På grund av de höga elpriserna har den avgiften varit mycket högre än brukligt, och därför upprättar alltså statliga Svenska Kraftnät ytterligare ett stöd utöver den rabatt man redan gett för nästa år.

– Det vi har gjort för att minska konsekvenserna av de höga elpriserna. Det vi gör nu när vi sätter ett tak är att vi gör det tydligare för våra nätkunder exakt vad de max kommer att behöva betala under 2023, säger Malin Stridh, avdelningschef på Svenska Kraftnät, till SR.

"Lägre höjningar"

Beskedet hyllas av Mats Tullgren, chef för regionnätsverksamheteten inom Eon.

– Vår bedömning är att det kommer innebära betydligt lägre höjningar av elnätsavgiften inför nästa år, jämfört med vad vi, och andra elnätsägare hade behövt göra annars, säger han till radion.

Lovar högkostnadsskydd

Regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna gick tillsammans med Sverigedemokraterna till val med löften om ett högkostnadsskydd som ska skydda hushåll mot för höga elpriser.

Enligt löftet skulle det vara plats 1 november.

Men det kan dröja.

– Vi kommer inte att ge besked om exakt modell idag. Det kommer vi att återkomma till i en samlad ordning när vi har allt det underlag som vi behöver ha, sade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till SVT tidigare i veckan.

Jobbar hårt

Enligt Svenska Kraftnät jobbar myndigheten så snabbt man bara kan med att färdigställa arbetet med högkostnadsskyddet.

– Vi har inte sett det som att vi måste vänta till den 15 november, och utifrån att vi har lagt full fokus på det här så kan jag inte riktigt se vad vi skulle kunna göra mer. Vår ambition har varit att göra det så snabbt som möjligt, säger Malin Stridh till Dagens Nyheter.

Foto: T. Despeyroux

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen