JUST NU: Positiva signaler för de värst drabbade

2022 10 21

Svenska Kraftnät kommer att införa ett kostnadstak på det som kallas för energiavgiften från och med nästa år.

Någonting som kommer att få direkt effekt för de hushåll som drabbats allra värst av de höga elpriserna, rapporterar Sveriges Radio.

Det innebär nämligen att elnätsavgiften inte kommer att höjas så mycket som annars fruktades.

– Hushåll i södra Sverige som värmer med el är de som påverkats mest av höga elpriser, och de är också de som kommer att påverkas mest av det som syftar till att lindra effekten av de höga elpriserna, säger Jakob Eliasson på Vattenfall till kanalen.

Ytterligare stöd

I samband med att el transporteras i ledningar försvinner också en del av elen i form av värme. 

Något förenklat blir följden att elnätsbolagen behöver stå för kostnaden för den el som försvinner.

På grund av de höga elpriserna har den avgiften varit mycket högre än brukligt, och därför upprättar alltså statliga Svenska Kraftnät ytterligare ett stöd utöver den rabatt man redan gett för nästa år.

– Det vi har gjort för att minska konsekvenserna av de höga elpriserna. Det vi gör nu när vi sätter ett tak är att vi gör det tydligare för våra nätkunder exakt vad de max kommer att behöva betala under 2023, säger Malin Stridh, avdelningschef på Svenska Kraftnät, till SR.

"Lägre höjningar"

Beskedet hyllas av Mats Tullgren, chef för regionnätsverksamheteten inom Eon.

– Vår bedömning är att det kommer innebära betydligt lägre höjningar av elnätsavgiften inför nästa år, jämfört med vad vi, och andra elnätsägare hade behövt göra annars, säger han till radion.

Lovar högkostnadsskydd

Regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna gick tillsammans med Sverigedemokraterna till val med löften om ett högkostnadsskydd som ska skydda hushåll mot för höga elpriser.

Enligt löftet skulle det vara plats 1 november.

Men det kan dröja.

– Vi kommer inte att ge besked om exakt modell idag. Det kommer vi att återkomma till i en samlad ordning när vi har allt det underlag som vi behöver ha, sade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till SVT tidigare i veckan.

Jobbar hårt

Enligt Svenska Kraftnät jobbar myndigheten så snabbt man bara kan med att färdigställa arbetet med högkostnadsskyddet.

– Vi har inte sett det som att vi måste vänta till den 15 november, och utifrån att vi har lagt full fokus på det här så kan jag inte riktigt se vad vi skulle kunna göra mer. Vår ambition har varit att göra det så snabbt som möjligt, säger Malin Stridh till Dagens Nyheter.

Foto: T. Despeyroux

Text: Redaktionen


20 februari 2026

Ryskt flaggskepp krossat – kostar 800 miljoner

2026 02 20

En rysk pärla har totalförstörts.

Ukrainska styrkor har under natten förstört tre enheter av det ryska Tor-M1-luftförsvarssystemet i Zaporizhzhia.

Systemen är värda totalt cirka 75 miljoner dollar tillsammans, motsvarande över 800 miljoner kronor, rapporterar Kyiv Post.

Tre Tor-M1-system förstörda

Enligt Robert “Madyar” Brovdi, chef för de obemannade styrkorna, genomfördes operationen samtidigt av Birds från 1:a Separata Centret för Obemannade System.

– Alla tre Tor-systemen finns i den ockuperade delen av Zaporizhzhia-regionen. Operationen genomfördes samtidigt av Birds från 1:a Separata Centret för Obemannade System, uppger Brovdi på Telegram, och hänvisar till en Telegramvideo som publicerats på plattformen av operationen som varade i över 90 sekunder.

Tor-M1 är ett kortdistans luftförsvarssystem som kan slå mot flera mål samtidigt och kostar cirka 25 miljoner dollar per enhet – ett heligt flaggskepp för den ryska militären.

Brovdi betonar att det är en prioritet att systematiskt identifiera och slå ut delar av Rysslands luftförsvar.

– Under natten försvann ungefär 75 miljoner dollar, men framför allt var det ett slag mot det närmaste ledet i fiendens luftförsvar, som alltid ställer till stora problem. Någon gång kommer de här kostsamma besvären att ta slut, uppger han.

LÄS MER: Trump stoppas av högsta domstolen

Flera ryska positioner träffade

Utöver luftförsvarssystemen har ukrainska styrkor slagit mot flera ryska positioner, inklusive kommandoposter, förråd och truppkoncentrationer.

En drönarkommandopost i Zlatopil, ett förråd i Bohdanivka och en reparationsbas i Rozivka träffades även under natten som en del av attacken.

Rapporten från de ukrainska försvarsstyrkorna noterar att de ryska förlusterna och omfattningen av skadorna fortfarande specificeras.

Territoriella framgångar

Ukrainska styrkor återtog totalt 63 kvadratkilometer från ryska styrkor förra veckan, främst i Zaporizhzhia.

Totalt har Ukraina återtagit 91 kvadratkilometer, inklusive 86 kvadratkilometer cirka 80 kilometer öster om Zaporizhzhia stad, där ryska styrkor gjort framsteg sedan sommaren 2025.

Analytiker menar att de ukrainska motattackerna sannolikt har lyckats utnyttja en nyligen genomförd Starlink-nedstängning som stört ryska styrkors kommunikationer och ledning.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ryskt jätteerbjudande till Donald Trump

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen


28 oktober 2025

Ny regel införs för sjukpenning

2026 02 21

Nu ändras reglerna för de som har sjukpenning.

Från och med den 1 mars kan anställda som får hel sjukpenning prova att jobba utan risken att sjukpenningen dras in.

Detta meddelar Försäkringskassan.

Nytt regelverk

Försäkringskassan har meddelat att reglerna för sjukpenning kommer att förändras, med målet att sänka tröskeln för att komma tillbaka i arbete.

Tidigare har många som varit helt sjukskrivna tvekat inför att testa sin arbetsförmåga av rädsla för att Försäkringskassan ska dra in sjukpenningen om försöket inte skulle fungera.

Nu ska detta bli lättare.

– Att tillsammans med sin arbetsgivare kunna hitta sätt att bryta en sjukskrivning är viktigt. Jag tror att arbetsprövning kommer vara en viktig pusselbit för att underlätta återgång i arbete, säger Ulrika Havossar, avdelningschef på Försäkringskassan.

LÄS MER: Enorma summan USA kan tvingas betala tillbaka

Så fungerar arbetsprövning

De nya reglerna innebär att en anställd som är beviljad sjukpenning kan arbetspröva på heltid för att testa hur mycket och hur länge man faktiskt klarar av att arbeta, utan att sjukpenningen påverkas.

Detta görs i samråd med arbetsgivaren och Försäkringskassan måste informeras innan arbetsprövningen börjar.

– Du kan prova att jobba när du är beviljad hel sjukpenning. Det är helt frivilligt – du och din arbetsgivare kommer överens om när du ska arbetspröva och vad du ska göra, meddelar Försäkringskassan.

För att vara godkänd för arbetsprövning måste personen vara helt sjukskriven och ha hel sjukpenning beviljad för den period som prövningen planeras att pågå.

En sådan period räknas som 14 kalenderdagar, och det går att göra två sådana perioder under ett år.

Viktigt att följa reglerna

Den som börjar jobba utan att ha meddelat Försäkringskassan i förväg riskerar att förlora försäkringsskyddet som gäller under arbetsprövningen.

Försäkringskassan varnar också att den faktiska arbetsinsatsen kan påverka rätten till sjukpenning om villkoren inte är uppfyllda.

Reglerna är utformade för att ge personer som är långtids‑ eller helt sjukskrivna större trygghet när de gradvis testar sin arbetsförmåga, utan att behöva vara rädda för att förlora sin sjukpenning direkt.

LÄS MER: 21 procent dyrare på en månad – käftsmäll för hushållen

Foto: Försäkringskassan

Text: Redaktionen