JUST NU: Rejäl löneökning för svenska folket

2025 06 17

Under 2024 steg den till 37 100 kronor – en ökning med 4,2 procent jämfört med föregående år.

Uppgången är betydligt högre än industriavtalets märke på 3,3 procent, som fungerar som norm eller riktmärke för övriga branscher på arbetsmarknaden.

Konsumtionen ökar inte

Trots att lönerna ökar fortsätter hushållens att hålla i plånboken.

– Trots ökade reallöner och höjda tullar kan man varken se någon tydlig upp- eller nedgång i konsumtionen under 2025, säger Daniel Lennartsson, statistiker på SCB.

– De senaste fyra veckorna fram till den 8 juni minskade konsumtionen med 0,3 procent jämfört med de fyra veckorna som föregick dessa.

Kritik mot regeringen

Höjningen av medianlönen innebär också att regeringens lönegolv för arbetskraftsinvandring ökar. Den nya siffran innebär att försörjningskravet höjs från 28 480 kronor i månaden till 29 680 kronor.

Regeringen planerar dock att höja lönegolvet från 80 till 100 procent av medianlönen i Sverige, vilket skulle innebära att försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare ökar till 37 100 kronor i månaden.

Helt orimligt, enligt arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv.

– Det här är orimlig konsekvens av en ogenomtänkt reformering av systemet kring arbetskraftsinvandring. Nästan varenda bransch i Sverige letar febrilt efter medarbetare med rätt kompetens, säger Amelie Berg, expert på kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv, till Tidningen Näringslivet.

”Långt över de kollektivavtalade nivåerna”

Joakim Wirén, chefsekonom för arbetsgivarorganisationen Gröna arbetsgivare, delar kritiken.

– Regeringen vill gå in i lönebildningen genom att kräva minimilöner i nivå med medianlönen för att ta in arbetskraft utanför EU, och dagens siffror från SCB visar på att detta medför kostnader långt över de kollektivavtalade nivåerna. Kostnader som dessutom ökar för varje år, säger han.

Svarar på kritiken

Regeringen och SD har framhållit att syftet med höjningen av lönegolvet är att personer som redan är i Sverige ska kunna ta de jobb som finns.

– Det finns ingen anledning för Sverige att ha omfattande arbetskraftsinvandring till yrken som saknar särskilda kvalifikationer. Sverige är ett av de länder med högst arbetslöshet inom EU. Utgångspunkten bör således vara att svenska jobb i första hand ska gå till de som bor i Sverige, sade Magnus Persson (SD), arbetsmarknadsutskottets ordförande, när den nya nivån presenterades.

Foto:

Text. Reda