Postnord slår larm till regeringen

2023 09 08

Postnord vädjar om hjälp från regeringen

Företaget har skickat en skrivelse till Regeringskansliet, rapporterar SR Ekot.

I skrivelsen varnar Postnord för att man inte kommer att nå sitt klimatmål.

För att nå målet måste 70 procent av företagets fordon elektrifieras senast 2030.

Något som inte är möjligt att genomföra med dagens förutsättningar, uppger Postnord.

Företaget pekar på att det svenska elnätet inte håller för en sådan omställning. Kapaciteten är helt enkelt otillräcklig.

– Jag kan inte se hur den planen ska kunna realiseras.

– Om vi ska köpa in en bil som ska rulla i 7-8 år behöver vi veta att vi investerar i rätt teknik och att vi får tillgång till den typen av bränsle som kommer att krävas för den tekniken man investerar i, säger Postnords vd Annemarie Gardshol till SR Ekot.

Måste ske en kraftig ökning

I dag är drygt en tredjedel av Postnords fordonsflotta elektrifierad.

Det krävs således en stor satsning för att företaget ska nå målet på 70 procent.

I dag har Sverige över 4 200 laddstationer och drygt 27 200 laddningspunkter för elbilar.

I takt med att fler laddbara fordon kommer ut på vägarna ökar dock behovet.

Regeringen har satsat miljarder på att bygga ut laddinfrastrukturen för både lätta och tunga fordon.

2,5 miljarder kronor kommer att gå till satsningar på laddinfrastruktur under perioden 2024 till 2026.

– Vi behöver ersätta fossila transporter och minska hushållens transportkostnader, det är av yttersta vikt för Sveriges konkurrenskraft och den gröna omställningen, sa energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) i början av veckan.

Höga krav när lastbilar ska elektrifieras

Trots stora satsningar kan det bli svårt att uppnå önskad effektkapacitet när fler tunga lastbilar ska kunna laddas från elnätet.

Martin Olin, som är strategisk projektledare och ansvarig för e-mobilitet vid Energiföretagen, varnar för det kan bli svårt att ta ut tillräckligt mycket energi på kort tid.

– En snabbladdningsstation för lastbilar kan behöva lika mycket effekt som en mindre stad eller en större industri. Det handlar om oerhört stora effektbehov framöver. Elnätet behöver byggas ut och förstärkas för att klara av det, säger han till radion.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Postnord

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen.

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen