Postnord slår larm till regeringen

2023 09 08

Postnord vädjar om hjälp från regeringen

Företaget har skickat en skrivelse till Regeringskansliet, rapporterar SR Ekot.

I skrivelsen varnar Postnord för att man inte kommer att nå sitt klimatmål.

För att nå målet måste 70 procent av företagets fordon elektrifieras senast 2030. 

Något som inte är möjligt att genomföra med dagens förutsättningar, uppger Postnord.

Företaget pekar på att det svenska elnätet inte håller för en sådan omställning. Kapaciteten är helt enkelt otillräcklig.

– Jag kan inte se hur den planen ska kunna realiseras.

– Om vi ska köpa in en bil som ska rulla i 7-8 år behöver vi veta att vi investerar i rätt teknik och att vi får tillgång till den typen av bränsle som kommer att krävas för den tekniken man investerar i, säger Postnords vd Annemarie Gardshol till SR Ekot.

Måste ske en kraftig ökning

I dag är drygt en tredjedel av Postnords fordonsflotta elektrifierad.

Det krävs således en stor satsning för att företaget ska nå målet på 70 procent.

I dag har Sverige  över 4 200 laddstationer och drygt 27 200 laddningspunkter för elbilar.

I takt med att fler laddbara fordon kommer ut på vägarna ökar dock behovet.

Regeringen har satsat miljarder på att bygga ut laddinfrastrukturen för både lätta och tunga fordon.

2,5 miljarder kronor kommer att gå till satsningar på laddinfrastruktur under perioden 2024 till 2026.

– Vi behöver ersätta fossila transporter och minska hushållens transportkostnader, det är av yttersta vikt för Sveriges konkurrenskraft och den gröna omställningen, sa energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) i början av veckan.

Höga krav när lastbilar ska elektrifieras

Trots stora satsningar kan det bli svårt att uppnå önskad effektkapacitet när fler tunga lastbilar ska kunna laddas från elnätet.

Martin Olin, som är strategisk projektledare och ansvarig för e-mobilitet vid Energiföretagen, varnar för det kan bli svårt att ta ut tillräckligt mycket energi på kort tid.

– En snabbladdningsstation för lastbilar kan behöva lika mycket effekt som en mindre stad eller en större industri. Det handlar om oerhört stora effektbehov framöver. Elnätet behöver byggas ut och förstärkas för att klara av det, säger han till radion.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Postnord

Text: Redaktionen


8 jan 2026

UPPGIFTER: Ryssland bedraget – förlorar 40 miljarder

2026 01 08

Den ryska statskassan kan konstatera mångmiljardförluster.

Under fjolårets första elva månader förlorade Ryssland uppemot 4 miljarder dollar, motsvarande nästan 40 miljarder svenska kronor, till följd av ekonomisk brottslighet. 

Det handlar om allt grövre korruption, bedrägerier, förskingring och annan olaglig finansiell verksamhet, uppger Ukrainas utrikesunderrättelsetjänst enligt RBC-Ukraine.

– Omkring 70 procent av all ekonomisk brottslighet i Ryssland har klassificerats som allvarlig eller särskilt allvarlig. Detta tyder på att problemet inte är isolerat utan systematiskt till sin natur och är kopplat till stora finansiella flöden som kontrolleras av staten eller enheter i dess närhet, erfar underrättelsetjänsten.

Långt ned på listan

I Transperancy Internationals korruptionsindex ligger Ryssland på 154:e plats i världen, bakom bland annat Iran, Mali, Kina, och Kuba. Bedrägeriet och korruptionen drabbar den ryska statskassan och i förlängningen det ryska folket. 

Enligt samma uppgifter har antalet fall av ekonomisk brottslighet egentligen inte blivit fler, utan det handlar om att varje enskilt brott blivit betydligt dyrare.

De största förlusterna har framförallt uppstått genom stöld av budgetmedel och missbruk inom stora företag.

– Den höga nivån av ekonomisk brottslighet upprätthålls till stor del av korruption inom statliga organ. Det högsta antalet sådana överträdelser registreras inom byggsektorn, bostads- och allmännyttiga sektorer samt det militärindustriella komplexet, skriver RBC-Ukraine med hänvisning till utrikesunderrättelsetjänstens uppgifter.

LÄS MER: Grönt ljus från Trump – slår till mot Ryssland

Djupa problem

Enligt flera ekonomiska experter kan de stigande förlusterna peka på allt djupare problem i den ryska ekonomin.

En betydande del av landets resurser ligger i statens händer, vilket tillsammans med en svag tillsyn och hög grad av korruption anses göra landet mindre attraktivt för investerare.

Ukrainska underrättesleuppgifter erfar att Rysslands anfallskrig mot Ukraina hittills har kostat de ryska skattebetalarna cirka 550 miljarder dollar.

Rysslands militära utgifter har dessutom fyrdubblats sedan 2021.

Ukrainas utrikesunderrättelsetjänst anser att Rysslands finansiella och institutionella system alltmer sjunker ner i ett tillstånd av kontrollerat kaos. Banker döljer ägarstrukturer, tjänstemän är undantagna från kravet på tillgångsdeklarationer och entreprenörer håller knappt sina företag flytande, skriver RBC-Ukraine.

LÄS MER: Rysslands bluff – lurar sin egen befolkning

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


USA flyttar stort antal militärflyg – vilda spekulationer

2026 01 08

Ett stort antal militära flygplan har flyttats till Storbritannien.

USA har flyttat ett stort antal stora flygplan till flygbaser i Storbritannien.

Det handlar om såväl attackflygplan som transportflyg.

Förflyttningen har lett till vilda spekulationer – om alltifrån Grönland till Iran och Ukraina.

Tunga militära flyg

Livlig aktivitet råder på de brittiska militärbaserna Fairford och Lakenheath, rapporterar TV2.

Flygtrafikdata och andra rapporter visar att 14 stora amerikanska transportflygplan av typen Globemaster har förflyttats till de brittiska flygbaserna.

Även två attackflygplan av typen AC-130J Ghostrider sägs ha anlänt till Storbritannien.

Lokala medier uppges ha publicerat en serie foton på flygplanen, vars ankomst har väckt stort uppseende.

Planen sägs vara lämpade för specialoperationer, och kopplas bland annat till aktionen i Venezuela.

– Många amerikanska specialoperationsplan har passerat genom Storbritannien de senaste dagarna på väg till Europa, inklusive rapporter om flygplan från 160th Special Operations Air Regiment, även kända som ”Night Stalkers”, som stödde aktionen mot Maduro i Venezuela, skriver Ed McGuinness, tidigare brittisk officerare och politiker, på X.

LÄS OCKSÅ: Zelenskyj uppmanar USA - avsätt Putins vän

Helikoptrar ombord?

Flygdata visar att planen tycks komma från Campbell Army Airfield och Hunter Army Airfield i USA, där den ovan nämnda specialstyrkan är baserad.

Brittiska medier har också rapporterat att det finns helikoptrar ombord på transportplanen.

Utöver de redan nämnda planen ska även ett militärplan av typen CV-22B Osprey, som används för att landsätta specialstyrkor, ha fotograferats i Storbritannien.

Nu spekuleras det vilt om syftet med att flytta alla dessa amerikanska plan till de brittiska öarna, enligt kanalen.

Rysk oljetanker, Iran – eller Grönland

Enligt vissa spekulationer i brittiska medier kan förflyttningen av flygplanen kopplas till USA:s operation mot den ryska oljetankern Marinera i Atlanten.

Andra menar att USA kanske planerar en aktion mot Islamiska staten i Syrien – medan åter andra snarare tror att man tänker slå till mot Iran.

En annan möjlighet uppges vara att USA ska understödja Storbritannien om de skickar soldater till Ukraina inom ramen för ett fredsavtal med säkerhetsgarantier.

Vissa varnar också för att Trump förbereder en aktion mot Grönland, enligt kanalen.

– Trump har gjort flera hot om att annektera Grönland, konstaterar brittiska The Times.

LÄS OCKSÅ: Stor vändpunkt i kriget - Ukraina jublar

Foto: 122947vfw, Wikimedia 

Text: Redaktionen