Postnord slår larm till regeringen

2023 09 08

Postnord vädjar om hjälp från regeringen

Företaget har skickat en skrivelse till Regeringskansliet, rapporterar SR Ekot.

I skrivelsen varnar Postnord för att man inte kommer att nå sitt klimatmål.

För att nå målet måste 70 procent av företagets fordon elektrifieras senast 2030.

Något som inte är möjligt att genomföra med dagens förutsättningar, uppger Postnord.

Företaget pekar på att det svenska elnätet inte håller för en sådan omställning. Kapaciteten är helt enkelt otillräcklig.

– Jag kan inte se hur den planen ska kunna realiseras.

– Om vi ska köpa in en bil som ska rulla i 7-8 år behöver vi veta att vi investerar i rätt teknik och att vi får tillgång till den typen av bränsle som kommer att krävas för den tekniken man investerar i, säger Postnords vd Annemarie Gardshol till SR Ekot.

Måste ske en kraftig ökning

I dag är drygt en tredjedel av Postnords fordonsflotta elektrifierad.

Det krävs således en stor satsning för att företaget ska nå målet på 70 procent.

I dag har Sverige över 4 200 laddstationer och drygt 27 200 laddningspunkter för elbilar.

I takt med att fler laddbara fordon kommer ut på vägarna ökar dock behovet.

Regeringen har satsat miljarder på att bygga ut laddinfrastrukturen för både lätta och tunga fordon.

2,5 miljarder kronor kommer att gå till satsningar på laddinfrastruktur under perioden 2024 till 2026.

– Vi behöver ersätta fossila transporter och minska hushållens transportkostnader, det är av yttersta vikt för Sveriges konkurrenskraft och den gröna omställningen, sa energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) i början av veckan.

Höga krav när lastbilar ska elektrifieras

Trots stora satsningar kan det bli svårt att uppnå önskad effektkapacitet när fler tunga lastbilar ska kunna laddas från elnätet.

Martin Olin, som är strategisk projektledare och ansvarig för e-mobilitet vid Energiföretagen, varnar för det kan bli svårt att ta ut tillräckligt mycket energi på kort tid.

– En snabbladdningsstation för lastbilar kan behöva lika mycket effekt som en mindre stad eller en större industri. Det handlar om oerhört stora effektbehov framöver. Elnätet behöver byggas ut och förstärkas för att klara av det, säger han till radion.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Postnord

Text: Redaktionen

S-ledarens första regeringsbesked

2026 09 23

Socialdemokraterna kommer att få ihop en ny regering för Sverige.

Så lyder beskedet från Magdalena Andersson (S) på onsdagseftermiddagen.

Det är första gången som S-ledaren kommenterar en eventuell regeringsbildning efter att ha fått sonderingsuppdraget från talmannen i fredags.

– Jag har haft bra samtal med flera, eller de flesta, av partiledarna i Sveriges riksdag, säger Andersson till SR.

Beskedet: "Ja"

Under eftermiddagen har Magdalena Andersson haft möte med Moderatledaren Ulf Kristersson, som i torsdags meddelade att han avgår som statsminister.

Enligt S-ledaren har de pågående samtalen gett “en bra bild över vilka partier som det är meningsfullt att fortsätta samtalen med”. Hon har tidigare sagt att hon ska tala med sex partier, vilket betyder samtliga riksdagspartier förutom Sverigedemokraterna.

På frågan om S kommer få ihop en regering ger Andersson ett kort svar.

– Ja, säger partiledaren.

Bildar "kartell"

Tidigare idag meddelade Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterparitet och Centerpartiet om att de fyra partierna bildat en “kartell” i riksdagen. Samarbetet handlar om vilka som ska ta plats i riksdagens utskott och vilka som ska bli nya talmän.

– Vi går ihop och bildar kartell. Våra 176 mandat ska ställas mot Tidös 173, för då får vi majoritet i alla utskott, säger Socialdemokraternas gruppledare Lena Hallengren till DN.

Läs också: Vindkraft stoppas i Sverige

Vill inte ha Norlén

Enligt Lena Hallengren är det “självklart” att nuvarande talman Andreas Norlén inte ska sitta kvar på sin post.

– Det är Tidös kandidat. Vi backade upp honom sist för att det inte skulle bli en sverigedemokratisk talman.

Hallengren menar att S, i egenskap av att vara största parti, bör ha talmansposten.

Läs mer: S lovar satsning för 500 000 svenskar – ”det första vi ska göra”

Arkivfoto: Socialdemokraterna, pressträff

Text: Redaktionen

Ovanligt väderbesked i Sverige – då drar det in

2026 09 24

Varmare temperaturer är på väg.

Det beskedet kommer från Klarts meteorolog Lasse Rydqvist.

I en prognos för inledningen av oktober, alltså om ungefär en vecka, är beskedet att det blir ovanligt varma temperaturer i år. Och det gäller för hela landet.

– Inledningen av oktober väntas bli varmare än normalt i norra Sverige, men redan under vecka 41 dämpas värmen något. Under vecka 41–42 väntas det fortfarande bli omkring normalt eller något varmt för årstiden, uppger meteorologen.

Värme i söder

Prognosen för södra Sverige låter liknande som den för de norra delarna av landet.

– Även här väntas oktober börja med varmt väder för årstiden, men under vecka 41–42 väntas omkring normalt eller något varmare än normalt, framhåller Lasse Rydqvist.

– Från vecka 43 ser temperaturen ut att hamna omkring det normala. Någon tydlig kall signal syns ännu inte, men ett mer blockerat väderläge kan öppna upp för kyla även i söder.

Läs också: Vänta inte – svenska bilister uppmanas

SMHI instämmer

Från vädermyndigheten SMHI kommer ett liknande besked. Efter att vädret kan stå och väga under resten av veckan, väntas ett högtryck ta över framåt söndag med varmare och torrare luft.

– Mot mitten av nästa vecka kan luft, som är riktigt varm för den här tiden på året, strömma upp och ge sensommarkänsla i början av oktober, framhåller väderinstitutet.

Liknande 2015

Flera olika faktorer kommer styra väderutvecklingen under resten av oktober. Bland annat den sydliga jetströmmen som kan ha stor påverkan på lågtrycken över Europa.

– Signalerna i den här utsikten påminner om hur det såg ut inför oktober 2015. Även då fick vi en varm start, innan ett högtryck växte sig allt starkare över norra Europa och Skandinavien, minns Lasse Rydqvist.

– Det resulterade i betydligt torrare väder på många håll i Sverige, samtidigt som lågtrycken fick större utrymme längre söderut över Europa. Även då hade vi en ovanligt stark El Niño.

Andra läser: Trumps minister vill stoppa presidenten

Foto: Yuriy Bogdanov

Text: Redaktionen