Postnord slår larm till regeringen

2023 09 08

Postnord vädjar om hjälp från regeringen

Företaget har skickat en skrivelse till Regeringskansliet, rapporterar SR Ekot.

I skrivelsen varnar Postnord för att man inte kommer att nå sitt klimatmål.

För att nå målet måste 70 procent av företagets fordon elektrifieras senast 2030. 

Något som inte är möjligt att genomföra med dagens förutsättningar, uppger Postnord.

Företaget pekar på att det svenska elnätet inte håller för en sådan omställning. Kapaciteten är helt enkelt otillräcklig.

– Jag kan inte se hur den planen ska kunna realiseras.

– Om vi ska köpa in en bil som ska rulla i 7-8 år behöver vi veta att vi investerar i rätt teknik och att vi får tillgång till den typen av bränsle som kommer att krävas för den tekniken man investerar i, säger Postnords vd Annemarie Gardshol till SR Ekot.

Måste ske en kraftig ökning

I dag är drygt en tredjedel av Postnords fordonsflotta elektrifierad.

Det krävs således en stor satsning för att företaget ska nå målet på 70 procent.

I dag har Sverige  över 4 200 laddstationer och drygt 27 200 laddningspunkter för elbilar.

I takt med att fler laddbara fordon kommer ut på vägarna ökar dock behovet.

Regeringen har satsat miljarder på att bygga ut laddinfrastrukturen för både lätta och tunga fordon.

2,5 miljarder kronor kommer att gå till satsningar på laddinfrastruktur under perioden 2024 till 2026.

– Vi behöver ersätta fossila transporter och minska hushållens transportkostnader, det är av yttersta vikt för Sveriges konkurrenskraft och den gröna omställningen, sa energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) i början av veckan.

Höga krav när lastbilar ska elektrifieras

Trots stora satsningar kan det bli svårt att uppnå önskad effektkapacitet när fler tunga lastbilar ska kunna laddas från elnätet.

Martin Olin, som är strategisk projektledare och ansvarig för e-mobilitet vid Energiföretagen, varnar för det kan bli svårt att ta ut tillräckligt mycket energi på kort tid.

– En snabbladdningsstation för lastbilar kan behöva lika mycket effekt som en mindre stad eller en större industri. Det handlar om oerhört stora effektbehov framöver. Elnätet behöver byggas ut och förstärkas för att klara av det, säger han till radion.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Postnord

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen