Postnord slår larm till regeringen

2023 09 08

Postnord vädjar om hjälp från regeringen

Företaget har skickat en skrivelse till Regeringskansliet, rapporterar SR Ekot.

I skrivelsen varnar Postnord för att man inte kommer att nå sitt klimatmål.

För att nå målet måste 70 procent av företagets fordon elektrifieras senast 2030.

Något som inte är möjligt att genomföra med dagens förutsättningar, uppger Postnord.

Företaget pekar på att det svenska elnätet inte håller för en sådan omställning. Kapaciteten är helt enkelt otillräcklig.

– Jag kan inte se hur den planen ska kunna realiseras.

– Om vi ska köpa in en bil som ska rulla i 7-8 år behöver vi veta att vi investerar i rätt teknik och att vi får tillgång till den typen av bränsle som kommer att krävas för den tekniken man investerar i, säger Postnords vd Annemarie Gardshol till SR Ekot.

Måste ske en kraftig ökning

I dag är drygt en tredjedel av Postnords fordonsflotta elektrifierad.

Det krävs således en stor satsning för att företaget ska nå målet på 70 procent.

I dag har Sverige över 4 200 laddstationer och drygt 27 200 laddningspunkter för elbilar.

I takt med att fler laddbara fordon kommer ut på vägarna ökar dock behovet.

Regeringen har satsat miljarder på att bygga ut laddinfrastrukturen för både lätta och tunga fordon.

2,5 miljarder kronor kommer att gå till satsningar på laddinfrastruktur under perioden 2024 till 2026.

– Vi behöver ersätta fossila transporter och minska hushållens transportkostnader, det är av yttersta vikt för Sveriges konkurrenskraft och den gröna omställningen, sa energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) i början av veckan.

Höga krav när lastbilar ska elektrifieras

Trots stora satsningar kan det bli svårt att uppnå önskad effektkapacitet när fler tunga lastbilar ska kunna laddas från elnätet.

Martin Olin, som är strategisk projektledare och ansvarig för e-mobilitet vid Energiföretagen, varnar för det kan bli svårt att ta ut tillräckligt mycket energi på kort tid.

– En snabbladdningsstation för lastbilar kan behöva lika mycket effekt som en mindre stad eller en större industri. Det handlar om oerhört stora effektbehov framöver. Elnätet behöver byggas ut och förstärkas för att klara av det, säger han till radion.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Postnord

Text: Redaktionen

Sveriges politik får kritik från finskt håll – ”fungerar sällan”

2025 11 30

Sverige får kritik från finskt håll.

Kritiken gäller den svenska bostadsmarknaden som skiljer sig på flera sätt från den finska.

Riktningen för den svenska politiken kring bostäderna har sina rötter i 1930-talets folkhemsbygge, och det är hög tid att en ny linje tas ut.

Den analysen gör en rådgivare inom penningpolitik och forskning vid den finska riksbanken, Finlands bank, som inriktat sig mot just bostadsmarknaden.

– I Sverige har man universalismen som en bärande bostadspolitisk idé, medan man i Finland haft en mer selektiv och marknadsorienterad syn på bostadspolitiken. På sätt och vis kan man säga att bostadsmarknaden i Finland är mer en marknad än vad den är i Sverige, säger rådgivaren Essi Eerola, till DN.

”Fungerar sällan”

Finland och Sverige har många likheter, men också många skillnader när det kommer till politiken kring bostäderna.

I grannlandet Finland har bostadspolitiken varit inriktad på att lösa bostäder till de i samhället som har störst behov av stöd.

I Sverige har man oftast satsat på storskaliga samhällsdrivna program som riktar sig till alla, menar Essi Eerola.

– Universalismen som idé är vacker men den fungerar sällan så som man tänkt sig, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Byggföretagens behov

Branschorganisationen Byggföretagen anser också att Sverige behöver se över sin bostadspolitik för att kunna möta framtidens behov.

– Inom tio år blir vi 11 miljoner invånare. Befolkningstillväxten skapar goda möjligheter för ökad sysselsättning och förbättrad skattekraft, uppger organisationen Byggföretagen.

– Trots det stora behovet av bostäder tappar byggandet fart. För att kunna upprätthålla en hög och jämn byggtakt krävs bostadspolitiska reformer.

Förslag från branschen

Från branschorganisationens sida vill man se flera ändringar framöver, vilka finns mer utförligt beskrivna på Byggföretagens hemsida.

- Förtydligat förbud mot kommunala särkrav
- Transparent marktilldelning
- Översyn av kreditrestriktioner och undantag för förstagångsköpare
- Subventionerat bosparande
- Hyrköp som ny upplåtelseform
- Förändrad fastighetsavgift
- Sänkt reavinstbeskattning
- Friare hyressättning
- Tillfälligt omställningsstöd
- Sociala bostadskontrakt

Källa: Byggföretagen

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: Försvarsministeriet Finland

Text: Redaktionen

Nya villkor för boende i bostadsrätt – förslaget på bordet

2025 11 30

I somras initierade regeringen en utredning kring bostadsrätter.

Uppdraget gavs till en utredare som skulle göra en snabbspårsutredning.

Nu har regeringen mottagit en rapport med flera förslag som är tänkta att öka tryggheten för boende i bostadsrätter.

Ökad trygghet

Förslagen i rapporten syftar till att motverka brottslig verksamhet i anknytning till bostadsrätter.

– Den innehåller förslag som ger bostadsrättsföreningar utökade möjligheter att säga upp bostadsrättshavare som begår brott och att neka medlemskap när någon som ska använda lägenheten har begått brott. Syftet är att öka tryggheten i och kring bostadsrätter, uppger regeringen.

Förslagen

I rapporten som regeringen nu ska ta ställning till finns bland annat förslag om att:

- Bostadsrättshavare ska kunna sägas upp på grund av brott som begås på ett längre avstånd från lägenheten än i dag, till exempel i en lekpark eller på ett torg.

- Tröskeln för när en lägenhet får sägas upp på grund av att den används för brott sänks, och bostadsrättshavarens ansvar för trygghet i huset skärps.

- Möjligheterna att neka medlemskap i en bostadsrättsförening när någon som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till brott, förtydligas och skärps.

Lagen föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Ansiktsigenkänning

I veckan kom också beskedet att regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på en ny lag som ger polisen möjlighet att använda AI-teknik för ansiktsigenkänning.

Förhoppningen är att lagen ska hjälpa till att bekämpa allvarlig brottslighet, som människohandel, mord och handel med narkotika och vapen.

– För att trycka tillbaka gängkriminaliteten och återupprätta tryggheten i samhället måste polisen ha tillgång till effektiva verktyg, säger justitieminister Gunnar Strömmer, i ett uttalande.

– Den föreslagna lagen om användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid är ytterligare ett viktigt steg för att ge polisen efterfrågade verktyg för att effektivt bekämpa allvarlig brottslighet. Samtidigt säkerställer vi att rättssäkerheten och den personliga integriteten värnas.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: MKB

Text: Redaktionen