Postnord slår larm till regeringen

2023 09 08

Postnord vädjar om hjälp från regeringen

Företaget har skickat en skrivelse till Regeringskansliet, rapporterar SR Ekot.

I skrivelsen varnar Postnord för att man inte kommer att nå sitt klimatmål.

För att nå målet måste 70 procent av företagets fordon elektrifieras senast 2030. 

Något som inte är möjligt att genomföra med dagens förutsättningar, uppger Postnord.

Företaget pekar på att det svenska elnätet inte håller för en sådan omställning. Kapaciteten är helt enkelt otillräcklig.

– Jag kan inte se hur den planen ska kunna realiseras.

– Om vi ska köpa in en bil som ska rulla i 7-8 år behöver vi veta att vi investerar i rätt teknik och att vi får tillgång till den typen av bränsle som kommer att krävas för den tekniken man investerar i, säger Postnords vd Annemarie Gardshol till SR Ekot.

Måste ske en kraftig ökning

I dag är drygt en tredjedel av Postnords fordonsflotta elektrifierad.

Det krävs således en stor satsning för att företaget ska nå målet på 70 procent.

I dag har Sverige  över 4 200 laddstationer och drygt 27 200 laddningspunkter för elbilar.

I takt med att fler laddbara fordon kommer ut på vägarna ökar dock behovet.

Regeringen har satsat miljarder på att bygga ut laddinfrastrukturen för både lätta och tunga fordon.

2,5 miljarder kronor kommer att gå till satsningar på laddinfrastruktur under perioden 2024 till 2026.

– Vi behöver ersätta fossila transporter och minska hushållens transportkostnader, det är av yttersta vikt för Sveriges konkurrenskraft och den gröna omställningen, sa energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) i början av veckan.

Höga krav när lastbilar ska elektrifieras

Trots stora satsningar kan det bli svårt att uppnå önskad effektkapacitet när fler tunga lastbilar ska kunna laddas från elnätet.

Martin Olin, som är strategisk projektledare och ansvarig för e-mobilitet vid Energiföretagen, varnar för det kan bli svårt att ta ut tillräckligt mycket energi på kort tid.

– En snabbladdningsstation för lastbilar kan behöva lika mycket effekt som en mindre stad eller en större industri. Det handlar om oerhört stora effektbehov framöver. Elnätet behöver byggas ut och förstärkas för att klara av det, säger han till radion.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Postnord

Text: Redaktionen


01 juni 26

”15 000 kronor per person” – ny skattesänkning

2026 06 02

Pendlare ska kunna spara upp till 15 000 kronor i månaden.

Det framgår av ett nytt vallöfte från Moderaterna.

Regeringspartiet föreslår att kollektivtrafikkort betalda av arbetsgivaren ska bli en skattefri förmån med ett tak på 15 000 kronor per person och år. 

– För en barnfamilj där båda föräldrar pendlar innebär det upp till 2 500 kronor mer i plånboken varje månad, framhåller Moderaterna i ett uttalande.

”Sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen”

Enligt förslaget ska arbetsgivare kunna erbjuda kollektivtrafikkort som en skattefri förmån upp till 15 000 kronor per år. 

Förmånen ska gälla periodbiljetter med en giltighetstid på minst 30 dagar för kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg och tunnelbana. Även resor med nationella operatörer som SJ och VR Snabbtåg omfattas av förslaget.  

Enligt Moderaterna innebär förslaget i praktiken kostnadsfria månadskort för många pendlare.

–  Den som ställer klockan och tar sig till jobbet varje dag ska känna att ansträngningen lönar sig. Med skattefria kollektivtrafikkort gör vi det billigare att pendla för hårt arbetande människor. Det gäller sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen lika mycket som alla andra, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer 

Löftet: 5 000 kronor mer varje månad

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver reformen som en del i Moderaternas löfte om att en vanlig familj ska få behålla 5 000 kronor mer i plånboken i månaden nästa mandatperiod.

–  Du som anstränger dig och ställer klockan varje dag för att åka till jobbet ska få behålla mer pengar i plånboken. Nu tar vi nästa steg för att fler ska få behålla mer av sin lön. Vi gör det möjligt för arbetsgivare att kunna erbjuda kollektivtrafikkort som skattefri förmån, så att fler som jobbar ska slippa skatta på busskortet. Det är rättvist, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning 

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


01 juni 26

Ryssar köar i timmar

2026 06 02

Vardagen för invånare på den ryskockuperade Krymhalvön har förändrats markant.

Efter intensiva ukrainska drönarattacker mot ryska oljeanläggningar är situationen på Krym kritisk.

Kreml har tvingats införa ransonering av bensin på halvön. Den akuta åtgärden har vidtagits med anledning av den omfattande bristen på bränsle.

Helt slut 

Nu tvingas miljontals ryssar på Krym att köa i timmar till bensinstationerna. När det är dags för tankning får varje fordon endast tankas med högst 20 liter bränsle per dag.

Samtidigt är bränslet helt slut hos flera mackar på halvön, rapporterar Reuters.

– Jag har väntat i tre timmar, och jag vet inte om bensinen räcker. Man får bara hoppas, säger Krymbon Aleksandr Andrijevskij till nyhetsbyrån.

Tatjana Pjatina, en annan invånare på ön, berättar att hon i princip slutat att köra bil på grund av bränslekrisen.

Hon ser ingen snabb lösning på situationen.  

– Om det inte finns några strategiska reserver på Krim kommer det här problemet naturligtvis inte att lösas inom de närmaste två veckorna, säger hon till Reuters.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Kan skära av halvön

Exporten av bränsle till Krym är beroende av landvägen från Rostovregionen i Ryssland och färjetrafik över Kertjsundet.

Kjertbron, som förbinder Krym med det ryska fastlandet, används inte av säkerhetsskäl.

Bränsleexporten försvåras dramatiskt av att Ukraina etablerat luftherravälde över motorvägen kring Mariupol – en viktig knutpunkt för logistiken från de ryskockuperade områdena i Donbas till Krim.

Enligt flera militärexperter är Ukraina på väg att skära av halvön.

– Jag skulle inte bli förvånad om det inom några månader inte finns mat på Krim, säger Johan Huovinen, lärare vid institutionen för krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, till DN.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin vill bli odödlig – tar till extrem metod

Foto: President of Russia Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen