Postnord slår larm till regeringen

2023 09 08

Postnord vädjar om hjälp från regeringen

Företaget har skickat en skrivelse till Regeringskansliet, rapporterar SR Ekot.

I skrivelsen varnar Postnord för att man inte kommer att nå sitt klimatmål.

För att nå målet måste 70 procent av företagets fordon elektrifieras senast 2030.

Något som inte är möjligt att genomföra med dagens förutsättningar, uppger Postnord.

Företaget pekar på att det svenska elnätet inte håller för en sådan omställning. Kapaciteten är helt enkelt otillräcklig.

– Jag kan inte se hur den planen ska kunna realiseras.

– Om vi ska köpa in en bil som ska rulla i 7-8 år behöver vi veta att vi investerar i rätt teknik och att vi får tillgång till den typen av bränsle som kommer att krävas för den tekniken man investerar i, säger Postnords vd Annemarie Gardshol till SR Ekot.

Måste ske en kraftig ökning

I dag är drygt en tredjedel av Postnords fordonsflotta elektrifierad.

Det krävs således en stor satsning för att företaget ska nå målet på 70 procent.

I dag har Sverige över 4 200 laddstationer och drygt 27 200 laddningspunkter för elbilar.

I takt med att fler laddbara fordon kommer ut på vägarna ökar dock behovet.

Regeringen har satsat miljarder på att bygga ut laddinfrastrukturen för både lätta och tunga fordon.

2,5 miljarder kronor kommer att gå till satsningar på laddinfrastruktur under perioden 2024 till 2026.

– Vi behöver ersätta fossila transporter och minska hushållens transportkostnader, det är av yttersta vikt för Sveriges konkurrenskraft och den gröna omställningen, sa energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) i början av veckan.

Höga krav när lastbilar ska elektrifieras

Trots stora satsningar kan det bli svårt att uppnå önskad effektkapacitet när fler tunga lastbilar ska kunna laddas från elnätet.

Martin Olin, som är strategisk projektledare och ansvarig för e-mobilitet vid Energiföretagen, varnar för det kan bli svårt att ta ut tillräckligt mycket energi på kort tid.

– En snabbladdningsstation för lastbilar kan behöva lika mycket effekt som en mindre stad eller en större industri. Det handlar om oerhört stora effektbehov framöver. Elnätet behöver byggas ut och förstärkas för att klara av det, säger han till radion.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Postnord

Text: Redaktionen

Störtdyker i ny mätning

2026 11 11

En ny opinionsundersökning har släppts på onsdagsförmiddagen.

Undersökningen – som har genomförts av Infostat – har tagit reda på hur förtroendet för partiledarna ser ut bland väljarna.

Siffrorna visar att det går åt två helt olika håll för två partiledare, rapporterar Expressen.

Jätteras

Det har nu gått 59 dagar utan att en ny regering har kommit på plats. S-ledaren Magdalena Andersson har sagt att hon vill styra med C och MP, i nära samarbete med V.

Nu framgår att Anderssons (S) förtroendesiffror rasar.

I september månad hade 44,4 procent av väljarna stort förtroende för henne, och i den nya mätningen sjunker det rejält till 34,8 procent.

Ökning för Kristersson

Samtidigt stiger motsvarande siffra för Ulf Kristersson (M) från 39,5 till 46,5 procent. Så här ser det ut för samtliga partiledare:

Magdalena Andersson (S): 34,8 procent (-9,6 procent)

Amanda Lind (MP): 23,9 procent (+2,2 procent)

Nooshi Dadgostar (V): 11,8 procent (-4,7 procent)

Elisabeth Thand Ringqvist (C): 18,3 procent (-1,2 procent)

Simona Mohamsson (L): 21,9 procent (+10,2 procent)

Ulf Kristersson (M): 46,5 procent (+7 procent)

Ebba Busch (KD): 41,4 procent (+3,1 procent)

Jimmie Åkesson (SD): 33,2 procent (-0,1 procent)

Läs mer: Drämmer till – blir dyrare för många bankkunder

Senaste nytt

På onsdagen väntas partiledarna för S, V, MP och C mötas i Stockholm för att diskutera regeringsfrågan, rapporterar SVT.

– Det är något vi ser fram emot. Då kan vi prata sakfrågor, se våra gemensamma nämnare och komma fram till vad ett paket skulle kunna innehålla, säger Miljöpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Janine Alm Ericson.

“Vill komma framåt”

Centerpartiets röda linje mot V i regering ligger kvar, och V:s krav på ministerposter likaså.

Janine Alm Ericson hoppas att onsdagens möte ska leda till framsteg.

– Vi vill komma framåt i diskussioner och förhandlingar, säger hon.

Läs mer: Iphone-användare uppmanas: Uppdatera nu

Foto: N. Andersson Regeringskansliet, M. Liljegren Regeringskansliet resp O. Friman Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Dråpslag mot Ryssland – Trumps plan faller

2026 11 11

Trumps sista hopp har släckts.

Det tredje och sista av de tre första tankfartygen med rysk diesel som var på väg till USA har nu ändrat kurs.

Ett hårt bakslag för den uppmärksammade miljardaffären mellan Donald Trump och Vladimir Putin, rapporterar RBC Ukraine.

Vänder bort från USA

Tankfartyget Agioi Fanendes, som transporterar omkring 40 000 ton rysk diesel, har vänt bort från USA östkust. Fartyget befann sig omkring 400 nautiska mil från New York när kursändringen registrerades, rapporterar Bloomberg.

Tankern lämnade den ryska hamnen Primorsk i slutet av oktober och hade först New York som angiven destination. Senare ändrades destinationen till ”for orders”, vilket innebär att någon slutlig lossningshamn ännu inte var bekräftad.

Sedan gårdagen har fartyget rört sig bort från den amerikanska kusten.

USA:s energiminister Chris Wright uppger att han inte är orolig över att tankfartyget vänder bort från USA.

– Inte alls. Nej, det kommer att gå till en annan hamn, säger han till reportrar i New Orleans, enligt Reuters.

– Vi vill bara att dieseln ska komma ut på världsmarknaden.

Läs mer: S-källa stensäker om nya regeringen – “Allt tyder på det”

Två har redan vänt

Agioi Fanendes är det tredje av de planerade tankfartygen som ändrar kurs efter att ha varit på väg mot USA med rysk diesel.

Tidigare har tankern Leruo ändrat sin destination till Brasilien. Det andra fartyget, Talisman, lämnade den amerikanska rutten och gick in i Medelhavet. Även den tankern har signalerat att den inväntar instruktioner.

Enligt Bloomberg har ingen leverans av rysk diesel nått USA.

Gjorde miljardaffär

Bakgrunden är en överenskommelse mellan Donald Trump och Rysslands ledare Vladimir Putin i början av oktober. Tanken var att rysk diesel skulle levereras till USA och den internationella marknaden, bland annat för att bidra till lägre bränslepriser.

När Trump offentliggjorde överenskommelsen skrev han att Ryssland omedelbart skulle leverera mer än 300 000 ton diesel till den amerikanska och globala marknaden. Därefter skulle ytterligare 500 000 ton levereras i november och en miljon ton kort därefter.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj var snabb med att kritisera överenskommelsen.

– Gåvor till Putin kommer inte att skapa fred eller ge den civiliserade världen någon fördel. Ryssland kommer att "betala tillbaka" dieseln med ytterligare terror och svek, skrev Zelenskyj på X, vid tillfället.

Läs också: SD toppar ny lista – V inte långt efter

Foto: Official White House Daniel Torok

Text: Redaktionen