President tillfångatagen

2021 09 09

Presidenten i 10-miljonerslandet Guinea – mellan Senegal och Elfenbenskusten – har tillfångatagits av soldater som uppger att de genomfört en statskupp.

Detta framgår av en videofilm som cirkulerar i sociala medier uppger BBC News som dock inte lyckats verifiera filmen ännu. Klicka på den blå länken för att se det videoklipp BBC hänvisar till. Inget i klippet antyder att filmen skulle vara fejkad men frågan är om det är presidenten på bilderna eller en dubbelgångare. Det bör experter enkelt kunna slå fast.

Samtidigt slår landets försvarsminister tillbaka mot uppgifterna och hävdar att kuppförsöket slagits ned.

Skottlossning vid palatset

Det har varit en dramatisk dag i Guinea vars huvudstad Conakry skakades av kraftig skottlossning nära presidentpalatsen på morgonen. Skräckslagna invånare har stannat inomhus enligt BBC.

I videoklippet begär soldater ur landets elitstyrkor att presidenten Alpha Conde bekräftar att han är oskadd men han vägrar att svara.

Stoppat hotet

Men försvarsministeriet tillbakavisar det hela.

– Presidentens vaktstyrka med stöd av lojalister, försvaret och säkerhetsstyrkor har stoppat hotet, enligt departementets uttalande.

Gränserna stängts

Enligt Reuters ligger den tidigare franska legionärssoldaten Mamady Doumbouya bakom oroligheterna.

Kuppmakarna uppger att alla gränser har stängts och att regeringen upplösts.

ANALYS

President Conde omvaldes för en tredje mandatperiod förra året vilket resulterade i våldsamma protester. Han valdes 2010 och igen 2015 och Guineas maxgräns på två mandatperioder innebar att han inte kunde bli omvald ytterligare en gång.

30 dog i protester

Men han hänvisade till en folkomröstning i mars 2020 som han menade givit honom tillåtelse att ställa upp igen vilket han också gjorde i oktober 2020. Han utropade sig till vinnare i valet och oppositionen protesterade varpå 30-talet personer omkom i oroligheteter dagarna efter valet.

Extra tragiskt

Situationen är extra tragisk då Alpha Conde sågs som en framtidens man när han vann presidentvalet 2010 i Guineas första demokratiska val sedan självständigheten från Frankrike 1958.

Regeringsfrågan: Kristersson går emot Busch

2026 10 14

I går lanserades ett nytt regeringsalternativ.

Magdalena Andersson (S) kommer av allt att döma inte att få tillräckligt med stöd i morgondagens omröstning för att bli vald till statsminister i en S-regering.

Till nästa sonderingsuppdrag finns nu ett nytt regeringsalternativ, uppgav Ebba Busch (KD) på tisdagen. Enligt partiledaren har hon målet att bilda en mitten-högerregering och för samtal med både C och SD.

Nu låter det annorlunda.

Åtminstone från statsminister Ulf Kristersson (M). Han förnekar att några förhandlingar om en höger-mittenregering alls äger rum.

– Det finns inga sådana förhandlingar. Vi pratar förstås med alla hela tiden, säger Kristersson till SvD.

Kristersson: Inga förutsättningar

Efter valet har Ulf Kristersson flera gånger sagt att det finns en “icke-socialistisk majoritet” och då syftat på Tidöpartierna samt Centerpartiet. Men enligt M-ledaren saknas förutsättningar för att han ska kunna bilda regering och bli statsminister på nytt.

– Så länge det är 176 mandat som pekar på en socialdemokratiskt ledd regering så finns det inte parlamentariska förutsättningar för en icke-socialistisk regering. Om det skulle förändras så står jag beredd, säger Kristersson enligt DN.

"Slösar tålamodet"

Ulf Kristersson vill dock inte kommentera om han vill ha sonderingsuppdraget av talmannen om, eller när, Andersson röstas ned imorgon.

– Det här handlar om att seriöst pröva en regering som kan tolereras och väljas av Sveriges riksdag, och det måste alltid börja i mandatfördelningen. Att slänga bort omröstningar som man vet misslyckas är att slösa på svenska folkets tålamod, säger partiledaren.

Läs också: Nu vänder det – Swedbank: Bästa sedan 2022

Busch: Söker möjligheten

Ebba Busch höger-mitten-alternativ lanserades efter att hon förra veckan träffat C-ledaren Elisabeth Thand Ringqvist för ett bastubad. Mötet avhandlade bland annat valresultatet och möjligheterna att bilda en ny regering, enligt Busch.

– Det är en del av vårt sätt att försöka vara konstruktiva och ha bra samtal med de partier där vi har gemensamma frågor som vi skulle kunna samarbeta kring, där jag såklart också söker en möjlighet för en mitten-högerregering, sade hon till Di igår.

Läs också: En matkedja har fler kunder än någonsin

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

“Är ni så dumma?” – Putin officiellt varnad

2026 10 14

– Ryssland kan attackera Nato. Jag är inte säker på att vi kan avskräcka galningen.

Så säger Martin Herem, Estlands nya försvarsminister, och syftar på Rysslands diktator Vladimir Putin.

– Om deras första attack blir mot Estland är jag inte säker på. Det kan vara Lettland eller någon annanstans. De vill uppnå inflytande. De behöver makt, säger Herem i en intervju med European Pravda.

Varnas av Natochefen

Utspelet kommer i samma veva som Natos generalsekreterare Mark Rutte är på besök i Estland. Under ett tal i Tallin tar han upp säkerhetsfrågan och hotet mot medlemsländerna i försvarsalliansen.

Enligt Natochefen finns i dagsläget inget “överhängande hot” mot Natos territorium.

Men.

Putin är officiellt varnad.

– Naturligtvis, exakt vad vi kommer att göra om ryssarna är dumma nog att attackera, det får ni se då, säger Rutte enligt Sky News.

– Jag kommer inte att gå in på detaljer. Men ni kan vara säkra på att vi kommer att försvara oss.

Sverige rycker in

Mark Rutte understryker också att Nato aldrig kommer att vara den som går till attack.

– Vi är en försvarsallians och vill skydda vår livsstil, våra intressen och våra värderingar, säger generalsekreteraren.

Talet kommer i samband med att fler varningar hörs om säkerhetsläget i Europa. I september gick den danska försvarsunderrättelsetjänsten, FE, ut med att man nyligen dokumenterat tio allvarliga incidenter i Europa, bland annat drönarupptäckten vid Leipzigs flygplats i Tyskland.

Läs mer: ”Tiden är inne” – Natojätte slår larm

FE gör bedömningen att Ryssland under de kommande månaderna kommer att intensifiera hybridkriget med “mer frekventa attacker” mot väst och Nato. Dessutom med "större konsekvenser för de drabbade länderna än tidigare”.

Nato har även nyligen stärkt försvaret i östra Europa. Bland annat ska Sverige skicka Patriotluftvärn och bidra med stridsflyg till en Natoinsats vid den polska östgränsen i december, ett besked som kom så sent som förra veckan.

– Det allvarliga säkerhetsläget, med återkommande kränkningar av allierades luftrum och ryska försök att påverka stödet till Ukraina, visar vikten av skyddet av logistiknoden i Polen, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Läs mer: Kaos i Ryssland – smäller om och om igen

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen