JUST NU: Pressades om Turkiet är en diktatur eller ej – här är hennes svar

2022 07 03

Statsminister Magdalena Andersson (S) kämpade i dag med sitt svar när hon pressades om huruvida Turkiet är en diktatur.

Händelsen ägde rum vid Sveriges Radios partiledarutfrågning under Almedalsveckan.

Fick kämpa

Programledaren i P1:s Godmorgon Världen ställde Sveriges statsminister mot väggen.

# Anser du att Turkiet idag är en fungerande demokrati?

– Jag ska inte, alltså jag ska inte slutgiltigt…, inledde statsministern sitt svar,

– Det är ju en demokrati på så sätt att de har allmänna val men vi vet ju också att det finns en diskussion om att det är journalister som är fängslade och så. Det är klart att det är viktigt att det finns fri media, fortsatte sedan Magdalena Andersson.

Ställde om frågan

Programledaren ställde därefter om frågan till S-ledaren.

# Så du är lite osäker på om det är en fungerande demokrati?

– Det beror såklart exakt på vad man lägger i begreppet demokrati. Men jag menar det kommer ju att vara val i Turkiet under nästa vår, svarade Magdalena Andersson

Fråga om kurdernas situation

Därefter fick hon en fråga om ett av de andra områdena där Turkiets president Erdogan får hård kritik.

# Hur tycker du att Turkiet behandlar den kurdiska minoriteten?

– Det finns naturligtvis all anledning att titta väldig noggrant på hur minoriteter behandlas i många olika länder. I en rättsstat ska ju lagboken gälla lika för alla oavsett vilken etnisk bakgrund som man har, sade statsministern.

Delar inte Erdogans syn

# I Turkiet kan man ju klassas som terrorist om man twittrar regimkritiskt.

– Det är ju ingen tveksamhet om – och det har ju också varit väldigt tydligt i den dialog som vi haft med Turkiet – att vi har olika definition av terrorism i Sverige och Finland och i Turkiet.

– Där har ju vi i Sverige och Finland en definition som ju ligger nära den som många andra Natoländer har också. PKK är ju en terrorlistad organisation i EU – inte andra, svarade Magdalena Andersson (S).

ANALYS

Frågan är synnerligen delikat då Sverige just nu befinner sig under press från Turkiet som har möjlighet att köra över samtliga Natos övriga 29 medlemsländer och stoppa Sverige från att bli medlem i Nato.

Orsaken är att alla 30 medlemsländer måste säga ja för att ett nytt land ska godkännas.

Magdalena Andersson (S) behöver balansera på en smal lina när hon besvarar frågan för att å ena sidan inte ge fel svar, å andra sidan inte reta upp Turkiet i precis fel läge.

Turkiet befinner sig mellan demokrati och diktatur – men dessvärre närmare diktatur än demokrati och dessutom går det allt mer mot diktatur.

Godkänd rösträkning

Den enskilda punkt som är mest positiv är att bedömningen är att rösträkningen genomförs på ett korrekt och demokratiskt sätt i landets allmänna val. Det förekommer helt enkelt inte utbrett fusk med rösträkningen.

Flera icke demokratiska delar

Men själva valkampanjen är inte demokratisk av en lång rad olika anledningar:

-En del partiers politiker och anhängare trakasseras.

-Politiker kastas i fängelse.

-Media stängs ned och journalister förföljs och kastas i fängelse.

-Hela samhället präglas av Erdogans islamistiska parti AKP:s försök att krossa politiska motståndare och dess sympatisörer med diktatoriska och våldsamma metoder.

Ligger strax under gränsen

På välansedda Freedom House demokrati- och diktaturlista över världens länder rankas länderna från 1 till 100. Länder som får 33 eller lägre klassas inte som fria länder och Turkiet får 32 poäng.

Underkategorin politiska rättigheter ger Turkiet 16 av 40 jämfört med Sveriges 40 av 40.

Bedömningen av huruvida Turkiets senaste presidentval och parlamentsval var demokratiska eller ej gavs 2 av 4 poäng.

Halvdiktatur

Frågeställningen om huruvida oppositionen har en realistisk möjlighet att vinna val i landet ger 2 av 4 poäng.

Sammantaget indikerar resultaten att Turkiet åtminstone är mycket nära att bli en diktatur och den icke-vedertagna termen halvdiktatur passar relativt bra.

Erdogan själv är mer diktator än vad landet Turkiet är en diktatur.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


3 december 2025

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


03dec25

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen