JUST NU: Pressades om Turkiet är en diktatur eller ej – här är hennes svar

2022 07 03

Statsminister Magdalena Andersson (S) kämpade i dag med sitt svar när hon pressades om huruvida Turkiet är en diktatur.

Händelsen ägde rum vid Sveriges Radios partiledarutfrågning under Almedalsveckan.

Fick kämpa

Programledaren i P1:s Godmorgon Världen ställde Sveriges statsminister mot väggen.

# Anser du att Turkiet idag är en fungerande demokrati?

– Jag ska inte, alltså jag ska inte slutgiltigt…, inledde statsministern sitt svar,

– Det är ju en demokrati på så sätt att de har allmänna val men vi vet ju också att det finns en diskussion om att det är journalister som är fängslade och så. Det är klart att det är viktigt att det finns fri media, fortsatte sedan Magdalena Andersson.

Ställde om frågan

Programledaren ställde därefter om frågan till S-ledaren.

# Så du är lite osäker på om det är en fungerande demokrati?

– Det beror såklart exakt på vad man lägger i begreppet demokrati. Men jag menar det kommer ju att vara val i Turkiet under nästa vår, svarade Magdalena Andersson

Fråga om kurdernas situation

Därefter fick hon en fråga om ett av de andra områdena där Turkiets president Erdogan får hård kritik.

# Hur tycker du att Turkiet behandlar den kurdiska minoriteten?

– Det finns naturligtvis all anledning att titta väldig noggrant på hur minoriteter behandlas i många olika länder. I en rättsstat ska ju lagboken gälla lika för alla oavsett vilken etnisk bakgrund som man har, sade statsministern.

Delar inte Erdogans syn

# I Turkiet kan man ju klassas som terrorist om man twittrar regimkritiskt.

– Det är ju ingen tveksamhet om – och det har ju också varit väldigt tydligt i den dialog som vi haft med Turkiet – att vi har olika definition av terrorism i Sverige och Finland och i Turkiet.

– Där har ju vi i Sverige och Finland en definition som ju ligger nära den som många andra Natoländer har också. PKK är ju en terrorlistad organisation i EU – inte andra, svarade Magdalena Andersson (S).

ANALYS

Frågan är synnerligen delikat då Sverige just nu befinner sig under press från Turkiet som har möjlighet att köra över samtliga Natos övriga 29 medlemsländer och stoppa Sverige från att bli medlem i Nato.

Orsaken är att alla 30 medlemsländer måste säga ja för att ett nytt land ska godkännas.

Magdalena Andersson (S) behöver balansera på en smal lina när hon besvarar frågan för att å ena sidan inte ge fel svar, å andra sidan inte reta upp Turkiet i precis fel läge.

Turkiet befinner sig mellan demokrati och diktatur – men dessvärre närmare diktatur än demokrati och dessutom går det allt mer mot diktatur.

Godkänd rösträkning

Den enskilda punkt som är mest positiv är att bedömningen är att rösträkningen genomförs på ett korrekt och demokratiskt sätt i landets allmänna val. Det förekommer helt enkelt inte utbrett fusk med rösträkningen.

Flera icke demokratiska delar

Men själva valkampanjen är inte demokratisk av en lång rad olika anledningar:

-En del partiers politiker och anhängare trakasseras.

-Politiker kastas i fängelse.

-Media stängs ned och journalister förföljs och kastas i fängelse.

-Hela samhället präglas av Erdogans islamistiska parti AKP:s försök att krossa politiska motståndare och dess sympatisörer med diktatoriska och våldsamma metoder.

Ligger strax under gränsen

På välansedda Freedom House demokrati- och diktaturlista över världens länder rankas länderna från 1 till 100. Länder som får 33 eller lägre klassas inte som fria länder och Turkiet får 32 poäng.

Underkategorin politiska rättigheter ger Turkiet 16 av 40 jämfört med Sveriges 40 av 40.

Bedömningen av huruvida Turkiets senaste presidentval och parlamentsval var demokratiska eller ej gavs 2 av 4 poäng.

Halvdiktatur

Frågeställningen om huruvida oppositionen har en realistisk möjlighet att vinna val i landet ger 2 av 4 poäng.

Sammantaget indikerar resultaten att Turkiet åtminstone är mycket nära att bli en diktatur och den icke-vedertagna termen halvdiktatur passar relativt bra.

Erdogan själv är mer diktator än vad landet Turkiet är en diktatur.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


01 juni 26

”15 000 kronor per person” – ny skattesänkning

2026 06 02

Pendlare ska kunna spara upp till 15 000 kronor i månaden.

Det framgår av ett nytt vallöfte från Moderaterna.

Regeringspartiet föreslår att kollektivtrafikkort betalda av arbetsgivaren ska bli en skattefri förmån med ett tak på 15 000 kronor per person och år. 

– För en barnfamilj där båda föräldrar pendlar innebär det upp till 2 500 kronor mer i plånboken varje månad, framhåller Moderaterna i ett uttalande.

”Sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen”

Enligt förslaget ska arbetsgivare kunna erbjuda kollektivtrafikkort som en skattefri förmån upp till 15 000 kronor per år. 

Förmånen ska gälla periodbiljetter med en giltighetstid på minst 30 dagar för kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg och tunnelbana. Även resor med nationella operatörer som SJ och VR Snabbtåg omfattas av förslaget.  

Enligt Moderaterna innebär förslaget i praktiken kostnadsfria månadskort för många pendlare.

–  Den som ställer klockan och tar sig till jobbet varje dag ska känna att ansträngningen lönar sig. Med skattefria kollektivtrafikkort gör vi det billigare att pendla för hårt arbetande människor. Det gäller sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen lika mycket som alla andra, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer 

Löftet: 5 000 kronor mer varje månad

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver reformen som en del i Moderaternas löfte om att en vanlig familj ska få behålla 5 000 kronor mer i plånboken i månaden nästa mandatperiod.

–  Du som anstränger dig och ställer klockan varje dag för att åka till jobbet ska få behålla mer pengar i plånboken. Nu tar vi nästa steg för att fler ska få behålla mer av sin lön. Vi gör det möjligt för arbetsgivare att kunna erbjuda kollektivtrafikkort som skattefri förmån, så att fler som jobbar ska slippa skatta på busskortet. Det är rättvist, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning 

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


01 juni 26

Ryssar köar i timmar

2026 06 02

Vardagen för invånare på den ryskockuperade Krymhalvön har förändrats markant.

Efter intensiva ukrainska drönarattacker mot ryska oljeanläggningar är situationen på Krym kritisk.

Kreml har tvingats införa ransonering av bensin på halvön. Den akuta åtgärden har vidtagits med anledning av den omfattande bristen på bränsle.

Helt slut 

Nu tvingas miljontals ryssar på Krym att köa i timmar till bensinstationerna. När det är dags för tankning får varje fordon endast tankas med högst 20 liter bränsle per dag.

Samtidigt är bränslet helt slut hos flera mackar på halvön, rapporterar Reuters.

– Jag har väntat i tre timmar, och jag vet inte om bensinen räcker. Man får bara hoppas, säger Krymbon Aleksandr Andrijevskij till nyhetsbyrån.

Tatjana Pjatina, en annan invånare på ön, berättar att hon i princip slutat att köra bil på grund av bränslekrisen.

Hon ser ingen snabb lösning på situationen.  

– Om det inte finns några strategiska reserver på Krim kommer det här problemet naturligtvis inte att lösas inom de närmaste två veckorna, säger hon till Reuters.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Kan skära av halvön

Exporten av bränsle till Krym är beroende av landvägen från Rostovregionen i Ryssland och färjetrafik över Kertjsundet.

Kjertbron, som förbinder Krym med det ryska fastlandet, används inte av säkerhetsskäl.

Bränsleexporten försvåras dramatiskt av att Ukraina etablerat luftherravälde över motorvägen kring Mariupol – en viktig knutpunkt för logistiken från de ryskockuperade områdena i Donbas till Krim.

Enligt flera militärexperter är Ukraina på väg att skära av halvön.

– Jag skulle inte bli förvånad om det inom några månader inte finns mat på Krim, säger Johan Huovinen, lärare vid institutionen för krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, till DN.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin vill bli odödlig – tar till extrem metod

Foto: President of Russia Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen