10 nov 26

JUST NU: Pressades om Turkiet är en diktatur eller ej – här är hennes svar

2022 07 03

Statsminister Magdalena Andersson (S) kämpade i dag med sitt svar när hon pressades om huruvida Turkiet är en diktatur.

Händelsen ägde rum vid Sveriges Radios partiledarutfrågning under Almedalsveckan.

Fick kämpa

Programledaren i P1:s Godmorgon Världen ställde Sveriges statsminister mot väggen.

# Anser du att Turkiet idag är en fungerande demokrati?

– Jag ska inte, alltså jag ska inte slutgiltigt…, inledde statsministern sitt svar,

– Det är ju en demokrati på så sätt att de har allmänna val men vi vet ju också att det finns en diskussion om att det är journalister som är fängslade och så. Det är klart att det är viktigt att det finns fri media, fortsatte sedan Magdalena Andersson.

Ställde om frågan

Programledaren ställde därefter om frågan till S-ledaren.

# Så du är lite osäker på om det är en fungerande demokrati?

– Det beror såklart exakt på vad man lägger i begreppet demokrati. Men jag menar det kommer ju att vara val i Turkiet under nästa vår, svarade Magdalena Andersson

Fråga om kurdernas situation

Därefter fick hon en fråga om ett av de andra områdena där Turkiets president Erdogan får hård kritik.

# Hur tycker du att Turkiet behandlar den kurdiska minoriteten?

– Det finns naturligtvis all anledning att titta väldig noggrant på hur minoriteter behandlas i många olika länder. I en rättsstat ska ju lagboken gälla lika för alla oavsett vilken etnisk bakgrund som man har, sade statsministern.

Delar inte Erdogans syn

# I Turkiet kan man ju klassas som terrorist om man twittrar regimkritiskt.

– Det är ju ingen tveksamhet om – och det har ju också varit väldigt tydligt i den dialog som vi haft med Turkiet – att vi har olika definition av terrorism i Sverige och Finland och i Turkiet.

– Där har ju vi i Sverige och Finland en definition som ju ligger nära den som många andra Natoländer har också. PKK är ju en terrorlistad organisation i EU – inte andra, svarade Magdalena Andersson (S).

ANALYS

Frågan är synnerligen delikat då Sverige just nu befinner sig under press från Turkiet som har möjlighet att köra över samtliga Natos övriga 29 medlemsländer och stoppa Sverige från att bli medlem i Nato.

Orsaken är att alla 30 medlemsländer måste säga ja för att ett nytt land ska godkännas.

Magdalena Andersson (S) behöver balansera på en smal lina när hon besvarar frågan för att å ena sidan inte ge fel svar, å andra sidan inte reta upp Turkiet i precis fel läge.

Turkiet befinner sig mellan demokrati och diktatur – men dessvärre närmare diktatur än demokrati och dessutom går det allt mer mot diktatur.

Godkänd rösträkning

Den enskilda punkt som är mest positiv är att bedömningen är att rösträkningen genomförs på ett korrekt och demokratiskt sätt i landets allmänna val. Det förekommer helt enkelt inte utbrett fusk med rösträkningen.

Flera icke demokratiska delar

Men själva valkampanjen är inte demokratisk av en lång rad olika anledningar:

-En del partiers politiker och anhängare trakasseras.

-Politiker kastas i fängelse.

-Media stängs ned och journalister förföljs och kastas i fängelse.

-Hela samhället präglas av Erdogans islamistiska parti AKP:s försök att krossa politiska motståndare och dess sympatisörer med diktatoriska och våldsamma metoder.

Ligger strax under gränsen

På välansedda Freedom House demokrati- och diktaturlista över världens länder rankas länderna från 1 till 100. Länder som får 33 eller lägre klassas inte som fria länder och Turkiet får 32 poäng.

Underkategorin politiska rättigheter ger Turkiet 16 av 40 jämfört med Sveriges 40 av 40.

Bedömningen av huruvida Turkiets senaste presidentval och parlamentsval var demokratiska eller ej gavs 2 av 4 poäng.

Halvdiktatur

Frågeställningen om huruvida oppositionen har en realistisk möjlighet att vinna val i landet ger 2 av 4 poäng.

Sammantaget indikerar resultaten att Turkiet åtminstone är mycket nära att bli en diktatur och den icke-vedertagna termen halvdiktatur passar relativt bra.

Erdogan själv är mer diktator än vad landet Turkiet är en diktatur.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


22 nov 2026

Ny mätning: Plötslig ökning bland väljarna

2026 11 22

En ny mätning visar att svenskarna har ändrat uppfattning.

Det har nu gått 70 dagar utan att en ny regering har kommit på plats.

En mätning från i oktober visade att 39 procent av svenskarna då var för ett extraval, och 40 procent var emot. Resten var osäkra kring hur de kände.

Nu visar en ny mätning att det har skett en plötslig ökning kring hur många svenskar som ställer sig positivt till ett extraval, rapporterar TV4.

Plötslig ökning

Nu är 44 procent positiva till ett extraval, medan 36 procent är negativa.

Kalmarbon Annika är en av de som vill se extraval.

– Jag tror vi är nära och jag hoppas på att det blir ett omval. Jag tycker det har varit jättejobbigt. De har dagisnivå, de kan aldrig bestämma sig och de skyller på varandra, säger hon. 

Är mer positiva

Inställningen till extraval skiljer sig beroende på partisympatier.

Bland Moderaternas, Liberalernas och Kristdemokraternas väljare är 73 procent positiva, medan bara sju procent av Socialdemokraternas, Vänsterpartiets, Miljöpartiets och Centerpartiets väljare är det.

– Förutsättningarna kommer ändras med ett nyval dels för att tyvärr tror jag att Socialdemokraterna kommer lida av det här i och med att man har hittat en lösning på det, säger göteborgaren Glenn.

Läs mer: 61 procent för Magdalena Andersson

Senaste nytt

Medieuppgifter gör gällande att Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har förhandlat fram ett nytt bud som har lämnats över till Vänsterpartiet, rapporterar SVT.

V-toppen Ida Gabrielsson meddelar dock att hon inte har tagit del av det.

“Inte sett skymten av det”

Gabrielsson framhåller att “ska man bygga förtroendefulla samarbeten och genomföra konstruktiva förhandlingar är det nog bättre att ta sådana diskussioner direkt med varandra”.

– Går och lägger mig, utan att ha sett skymten av detta totalpaket till V. Men Expressen verkar ha fått besked om det, till skillnad från V, vars mandat C, S och MP ju efterfrågar, skriver hon på X.

Läs mer: 60-plussare kan gå före i bostadskön

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp  F Uusitalo | valtioneuvoston kansliahttps://www.flickr.com/photos/finnishgovernment/51919260031/ resp Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen