Pressat besked från livsmedelsbranschen

2023 03 16

Trots de skenande prisökningarna på livsmedel går mathandeln back.

Det konstaterar branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel i ett pressmeddelande.

– Den höga prisökningstakten fortsätter att påverka konsumenternas köpbeteende. Man köper färre och billigare produkter, vilket gör att den prisjusterade försäljningsutvecklingen fortsätter att vara kraftigt negativ under februari, säger Karin Brynell, vd på Svensk Dagligvaruhandel.

"Pressat läge"

Försäljningen i dagligvaruhandeln ökade med 9,1 procent under februari jämfört med samma månad 2022. 

Men ökningen väger inte upp för den ännu högre prisökning som skett på livsmedel – som i februari nådde 21,0 procent enligt SCB:S Konsumentprisindex.

Därmed förutspås den prisjusterade försäljningsutvecklingen till -11,9 procent.

– Det blir tufft för butikerna framöver när kostnaderna ökar i alla led. Priserna i leverantörs- och produktionsled har ökat kraftigt, och samtidigt slår höjda hyres-, ränte- och energikostnader hårt mot dagligvaruhandeln, säger Karin Brynell.

Hon tillägger:

– De ökade kostnaderna och konsumenternas minskade köpkraft leder till att många handlare befinner sig i ett pressat läge.

Flera försäljningsdelar minskar

Flera delar av branschens försäljningsutveckling har minskat under februari jämfört med motsvarande period förra året.

Exempelvis har e-handeln gått ned 16,6 procent, hemleveranserna minskat med 10,2 procent och upphämtning i butik med 23,8 procent.

Totalt bestod e-handeln av 4,6 procent av den totala dagligvaruhandeln i februari.

Historiskt hög: matvaran som ökat mest

Prisförändringen på mat är just nu historiskt hög.

– Inte sedan början av 1950-talet har matpriserna ökat så mycket på ett år, framhåller Statistiska centralbyrån, SCB.

Värst drabbad är purjolöken som ökat med 80 procent i pris under ett års tid. Paprikan kommer tvåa på listan med en ökning på 54 procent.

– Det är ett högre inflationstryck än Riksbanken räknade med, konstaterar Claes Måhlén, chefsstrateg på Handelsbanken, till SVT.

Kallat upp matjättarna

Den kraftiga ökningen av matpriserna har varit hett omdebatterat under de senaste månaderna. Nyligen krävde Vänsterpartiet att matjättarna Ica, Coop och Axfood skulle kallas upp till regeringen för att stå till svars för ökningarna – vilket också till slut skedde igår.

Vänstern har även krävt ett pristak på flera varor, ett förslag som dock sågats av regeringen.

– Att sätta ett pristak och kanske reglera det i lag är en riktigt dålig idé som inte kommer fungera i Sverige och som inte fungerat på andra ställen, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) till Sveriges Radio Ekot.

LÄS MER: Dödshot mot Sveriges Ica-handlare

Foto: Jessica Gow, Ica-gruppen

Text: Redaktionen

Massprotest i Sverige – över 100 000 har skrivit på

2025 05 21

En namninsamling med 100 000 underskrifter från hela landet lämnas idag över till regeringen.

Bakom protestlistan står medlemmar ur Pensionärernas riksorganisation, PRO. 

Under tisdagen planeras dessutom en organiserad demonstration mitt på Mynttorget i Stockholm.

Bakgrunden är regeringens förslag om att höja gränserna för det så kallade högkostnadsskyddet för läkemedel.

Ett förslag som möts av skarp kritik och oro från pensionärer och patientorganisationer, enligt PRO som varnar för konsekvenserna.

– Regeringen spelar roulett med folkhälsan. Om pensionärer inte har råd att ta ut sina mediciner är risken överhängande att de blir sämre och i stället tvingas söka vård på akuten, säger Åsa Lindestam, ordförande PRO, i ett uttalande.

Beslut väntas på torsdag

PRO kallar förslaget för en försämring som innebär att en patient som når frikortsgränsen skulle ha betalat 900 kronor mer än idag under ett års tid, om förslaget går igenom.

På torsdag sker omröstningen i riksdagen.

Nu vädjar pensionärerna i ett brev till regeringen och sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) att “dra i nödbromsen”.

– Det här är sista chansen innan riksdagen beslutar. Konsekvenserna är inte tillräckligt utredda, säger Åsa Lindestam.

Skarp kritik

Enligt kritikerna riskerar förslaget att strida mot FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 

Det finns också en sedan tidigare utfärdad rekommendation från Myndigheten från samhällsskydd och beredskap, MSB, om att ha minst en månads förbrukning av receptbelagda läkemedel till förfogande. 

En beredskapsåtgärd som nu äventyras för äldre, enligt PRO.

LÄS MER: Riksbanken varnar svenskarna – “Är helt falskt”

Ministern: krävs för långsiktig finansiering

Regeringen har pekat på att det är nödvändigt att öka kostnaderna i statens budget för läkemedel. Skälet är att “säkerställa att alla patienter får tillgång till de behandlingar de behöver", understryker Acko Ankarberg Johansson.

– Men det kräver också att patienternas egenavgift behöver höjas för att klara en långsiktig finansiering. Regeringen kommer att följa utvecklingen noggrant utifrån patientens perspektiv eftersom läkemedel är en väsentlig del av hälso- och sjukvården, säger sjukvårdsministern.

Regeringen har också flaggat för att högkostnadsskyddet “är av yttersta vikt för att läkemedel och förbrukningsartiklar ska vara tillgängliga för alla som behöver det”.

– Samtidigt måste systemet för högkostnadsskyddet bidra till en hållbar finansiering av dessa varor. Statens kostnader för läkemedelsförmånen har ökat med 49 procent från 2012 till och med 2024, utifrån 2024 års penningvärde, medan motsvarande ökning för patientens egenavgift har varit 17 procent under samma period, framhåller regeringskansliet i ett uttalande.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Föremål ska hämtas från allas bostäder – ny lag i Sverige

2025 05 21

Systemet för insamling av vissa avfall håller just nu på att läggas om.

Senast år 2027 ska en ny lag praktiseras fullt ut.

Det innebär att alla kommuner i Sverige ska hämta källsorterade förpackningar, till exempel av plast eller metall, från folks bostäder.

Syftet är att öka återvinningen och notan för insamlingen läggs på producenterna som fört ut produkterna på marknaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen. Kommunerna ska ersättas för sina kostnader av producenterna, framhöll den tidigare S-regeringen som gick fram med lagen redan 2022.

Kan bli bakslag för hushållen

Men även om förändringen ska vara gratis för hushållen riskerar den nya soporteringslagen att slå tillbaka.

Detta eftersom priset istället kan öka i matbutikerna till följd av ökade kostnader hos producenterna, rapporterar SR.

– Det är mycket dyrare att åka och hämta det här materialet hemma hos människor i Sverige jämfört med när vi alla gick till återvinningsstationen med vårt förpackningsmaterial, säger Helena Nylén, vd på Näringslivets Producentansvar, till radion.

Kritiken: får inte plats

I höstas hade 75 kommuner infört förändringen, enligt TV4. Omkring 200 återstod då att hitta en lösning för att möjliggöra insamlingen innan 2027.

Kritik mot den nya lagen har dock vädrats, både från villaägare och kommuner, främst med anledning av att det blir svårt att hitta fysiskt utrymme för att hantera föremålen.

– Vi har ju ställen idag där man inte kan hämta mat- och restavfall, till exempel. För att det är för trångt att komma dit med sopbil, det saknas vändplats och sådär, sade Frida Gustafsson, projektledare på Göteborgs stad, till kanalen i höstas.

LÄS MER: Flera kommuner går ut med samma varning

"Konsumenterna får betala"

Hämtningen av föremålen väntas innebära kostnadsökningar på flera miljarder. Innan reformen drevs igenom låg kostnaden på 15 öre per mjölkpaket. Idag har den stigit till 30 öre per paket och när systemet är fullt i bruk bedöms notan landa på 50-60 öre per paket, enligt SR.

– Räkningen för detta betalar producenterna, men i andra hand får konsumenterna betala genom ett ökat pris i butikerna, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på livsmedelsföretagen, till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen