Prideparad stoppas

2023 06 02

I morgon inleds den stora pridefestivalen i Bergen, Norge.

Festligheterna består av flera olika event – bland annat skulle en särskild barnfestival annordnas.

Men barnfestivalen stoppas.

Hot på sociala medier tvingar arrangören Rädda Barnen att ställa in evenemanget, rapporterar NRK.

Flera hot har polisanmälts.

”Hemskt”

Norges kulturminister Anette Trettebergstuen reagerar kraftigt på händelsen.  

– Det är hemskt att någon kan uttala så starka hot att Rädda Barnen tvingas ställa in, säger hon till NRK.

Justitieminister Emilie Enger Mehl framhåller att fallet kommer att utredas.

– Det är oacceptabelt att våld och hot förstör ett firande som ska handla om glädje, mångfald och frihet. Dessutom drabbar det barn, säger hon till NRK.

Pekar ut två grupper

Norsk polis har gjort en säkerhetsbedömning inför starten av pridefestivalen.

Enligt polisen finns det inget i riskanalysen som tyder på att evenemanget borde ställas in.

– Enligt våra bedömningar kunde evenemanget ha genomförts, säger polisen Morten Ørn till NRK.

Den norska säkerhetspolisen, PST, har dock tidigare pekat ut två hot mot pridefestivaler som arrangeras i Norge.

Radikala islamistgrupper och högerextremister tycks ha enats i sitt hat mot evenemangen.  

– HBT+-personer och deras samlingsplatser är en gemensam fiende för högerextremister och extrema islamister och har aktualiserats som måltavlor de senaste åren, framhåller PST i sin bedömning.

Rad av hot

Enligt Rädda Barnen har hoten både innehållit trakasserier och rena våldsuppmaningar.

– Vi ställer in eftersom vi inte vill att några barn ska riskera att utsättas för hot på ett Rädda Barn-evenemang, säger Monica Sydgård, chef för Norges Rädda Barnens-avdelning, till NRK.

Samtliga hot och hatiska kommentarer har delats till polisen.

– Vi har också bett om en säkerhetsanalys, men det gjorde vi på söndagen och eftersom vi ännu inte fått svar har vi beslutat att ställa in, framhåller Monica Sydgård.

Foto: N. Gyachung

Text: Redaktionen

JUST NU: Trump säger nej till Putin

2025 06 18

Donald Trump avvisar ett nytt erbjudande från Vladimir Putin.

Kriget mellan Iran och Israel oroar omvärlden.

Vladimir Putin har erbjudit att ta en medlarroll och försöka få parterna att söka lösningar som inte involverar ytterligare militär konfrontation.

Det säger nu Donald Trump nej till, rapporterar AFP.

Trump säger nej

USA:s president Donald Trump tycks på onsdagen avvisa Vladimir Putins erbjudande om att medla i konflikten mellan Israel och Iran och säger att den ryske ledaren först borde avsluta sitt eget krig i Ukraina.

– Han erbjöd sig faktiskt att hjälpa till att medla, och jag sa: "Gör mig en tjänst, medla ditt egna”, säger Trump enligt AFP.

– Låt oss medla om Ryssland först, okej? Jag sa: "Vladimir, låt oss medla om Ryssland först, du kan oroa dig för det här senare”.

Har erbjudit

Vladimir Putin har i dagarna pratat i telefon med Förenade Arabemiratens president Sheikh Mohamed bin Zayed.

Putin ”bekräftade Rysslands beredskap att tillhandahålla medlingshjälp för att främja dialogen mellan parterna i konflikten”, framhöll Kreml i ett uttalande efter samtalet.

Putin har även haft telefonsamtal med Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och Irans president Masoud Pezeshkian och erbjudit sin roll som fredsmäklare, uppger Moscow Times.

Stora attacker

Ryska styrkor genomförde natten mellan den 16 och 17 juni den tredje största kombinerade drönar- och missilattacken mot Ukraina sedan starten av Rysslands fullskaliga invasion.

Det rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Rester av klustervapen

Det ukrainska flygvapnet rapporterade att de ryska styrkorna avfyrade 440 Shaheddrönare och andra drönare från städerna Kursk, Oryol och Bryansk, Shatalovo i Smolensk oblast, Millerovo i Rostov oblast och Primorsko-Akhtarsk i Krasnodar kraj.

Kyivs borgmästare Vitaliy Klitschko uppgav att ukrainska myndigheter hittat rester av klustervapen vid platsen för missilexplosionerna.

Läs mer: Redo att slå till stenhårt mot Rysslands ekonomi

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

SVERIGE: Vill införa helt ny yrkesgrupp – kan bära skjutvapen

2025 06 18

En arbetsgrupp i Moderaterna föreslår ett nytt yrke.

Under de senaste åren har debatten om polisiära resurser tagits upp.

Nu kommer besked om att en arbetsgrupp i Moderaterna föreslår ett nytt yrke i syfte att avlasta polisen.

Det rapporterar Göteborgs-Posten.

Ny yrkesgrupp

Det rör sig om kommunala skyddsvakter som ska kunna bära skjutvapen.

Syftet med den nya yrkesgruppen ska vara att skapa trygghet och förebygga brott.

– Det här handlar om att avlasta och stötta, säger riksdagsledamoten Fredrik Kärrholm.

“Konstig konstruktion”

Planen är att de kommunala skyddsvakterna uteslutande ska anställas av kommunerna – inte privata företag.

Arbetsgruppen som har tagit fram förslaget har förhoppningar om att det ska kunna införas under nästa mandatperiod.

Skjutvapen ska vid införande kunna bäras om Polismyndigheten beslutar att det är lämpligt.

Det är dock inte alla som ställer sig positiva till förslaget.

– Det känns som en konstig konstruktion och jag är tveksam om skattebetalarna får ut värdet av den, säger polischef Erik Nord till GP.

Tagits upp tidigare

I en debattartikel för drygt en vecka sedan skrev representanter för Moderaternas arbetsgrupp för lokal trygghet att kommunala vakter bör införas för bättre trygghet.

– Kommunala säkerhetsvakter är ett förslag på en helt ny trygghetsskapande yrkeskategori, menades det i debattartikeln i SvD där bland andra Fredrik Kärrholm deltog.

– De ska kunna förebygga brott, ingripa vid ordningsstörningar och upprätthålla lokala ordningsföreskrifter.

Hyr fängelseplatser

Regeringen och SD har sedan valvinsten satsat på olika åtgärder relaterade till brottslighet.

Besked har bland annat kommit om att Sverige och Estland har undertecknat avtal om att hyra fängelseplatser.

Sverige får i och med avtalet enligt regeringen hyra 400 platser, för upp till 600 intagna, på anstalten i Tartu.

– Avtalet kommer innebära en påtaglig avlastning för svensk kriminalvård. Vi är mycket glada över att detta kan ske i Estland – ett land som står Sverige mycket nära, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) sagt om saken.

Foto: Tom Def

Text: Redaktionen