Prischock på inrikesresor – ”aldrig sett tidigare”

2024 10 24

Det har blivit mycket dyrare att resa inom Sverige.

Det visar färsk statistik från Statistiska centralbyrån, SCB.

Bussresor har i genomsnitt blivit 27 procent dyrare sedan 2019. Samtidigt har priserna för tågresor ökat med 21 procent.

Den största ökningen står inrikesflyget för.

Från 2019 till 2024 har priserna för inrikesflyg ökat med hiskeliga 77 procent.

Därför ökar priset

Enligt Ica-bankens privatekonom Magnus Hjelmér finns det en primär förklaring till prischocken.

– Det infördes en reduktionsplikt efter pandemin som har slagit hårt mot flygbiljetterna. En tredjedel av flygbolagens kostnader är just bränsle, så det får ganska stor effekt och har blivit mycket dyrare, säger han till TV4.

Historiskt höga priser

Priserna för utrikesflyg har också ökat drastiskt.

Att flyga utomlands har blivit 43 procent dyrare än för två år sedan, enligt statistik från SCB.

– Vi har aldrig tidigare sett högre priser på utrikesflyg under första kvartalet än i år. De genomsnittliga priserna för perioden januari–mars i år var nästan 12 procent högre än under första kvartalet 2023, och 43 procent högre än under motsvarande period 2022, säger Caroline Neander, prisstatistiker på myndigheten.

Prisökningarna inkluderar även charterresor.

– Priserna för flygcharter har stigit med 16 procent jämfört med första kvartalet 2023, och med 40 procent jämfört med 2022, berättar Neander.  

– Under samma period steg Konsumentprisindex med knappt 5 respektive 17 procent, tillägger statistikern.

Konsumentprisindex (KPI) mäter den genomsnittliga prisutvecklingen för hela den privata inhemska konsumtionen i Sverige. Priserna som mäts är de som konsumenterna faktiskt betalar.

Prisökningar resor (2019 till 2024)

- Inrikesflyg +77 %

- Utrikesflyg +46 %

- Paketresor +41 %

- Långa bussresor +27 %

- Tågresor: +21 %

Källa: SCB

Foto: P. Murray-Pietsch

Text: Redaktionen

Alla mobiler ska laddas på nytt sätt

2026 07 02

Alla mobiler, oavsett märke är tänkta att laddas på ett nytt sätt.

En ny global standard för mobilladdning är på väg.

Utvecklingen ska förändra hur vi laddar våra mobiltelefoner.

Ny laddstandard på gång

Flera av världens största teknikföretag arbetar just nu med en gemensam ny standard för laddning som är trådlös.

Målet är att göra det både snabbare och mer enhetligt att ladda mobilen oavsett märke.

Enligt uppgifter från Android Authority handlar det om en ny teknik som kan ge upp till 50 watts trådlös laddning där alla mobiler ska kunna laddas på samma sätt.

Förhoppningen är att tidigare sätt att ladda mobiler ska fasas ut.

Teknikjättar går samman

Bakom initiativet står Wireless Power Consortium (WPC), tillsammans med flera stora aktörer i mobilbranschen.

På ett nyligen möte i Peking, som hölls av Wireless Power Consortium (WPC) på Xiaomis huvudkontor, träffades flera stora teknikföretag som Apple, Google, Huawei, Oppo och Vivo.

Mötet arrangerades för att komma överens om hur den nya standarden ska fungera och testas, rapporterar IT Home.

LÄS MER: UPPGIFTER: Hela lönen går till skatt

Ska fungera oavsett mobilmärke

Den nya standarden, som går under namnet Qi 50W, är tänkt att ersätta dagens Qi2 25W.

I dag fungerar snabbladdning ofta bäst med laddare från samma tillverkare, vilket kan begränsa användningen.

Med den nya lösningen hoppas branschen att en och samma laddare ska fungera bättre över olika märken.

– Din nästa iPhone, Pixel- eller Xiaomi-enhet kan kunna trådlöst laddas med 50 W med samma laddare, skriver Android Authority.

Även om utvecklingen redan pågår väntas den nya standarden inte lanseras fullt ut förrän omkring 2028.

– Med en öppen och gemensam 50 W-standard hoppas branschen nu kunna göra laddningen säkrare, minska energiförluster och ge en jämn och snabb laddningsupplevelse oavsett vilket märke på mobilen eller laddaren man använder, skriver sajten.

LÄS MER: Ryssland stänger gränsövergångar

Foto: Steve Johnson

Text: Redaktionen

2 jul 2026

UPPGIFTER: Har fått nog av Putin – ställer flera krav

2026 07 02

Ryssland ber om hjälp från en allierad.

Ryssland är i samtal med Kazakstan om att få akuta bensinleveranser.

Men enligt uppgifter vill Astana använda situationen för att pressa Moskva med hårda villkor, rapporterar RBC Ukraine.

Ryssland ber om bensin

Ryssland befinner sig i en allt mer pressad situation på bränslemarknaden och har vänt sig till Kazakstan för att få hjälp med bensinleveranser.

Enligt uppgifter handlar det om omkring 50 000 ton AI-92-bensin, som ska lindra en inhemsk brist som uppstått efter driftstopp och oplanerat underhåll vid flera raffinaderier.

Bristen kopplas enligt uppgifterna till att flera ryska raffinaderier stoppats efter drönarattacker, vilket lett till att produktionen fallit kraftigt.

– Rysslands energiministerium har inte gett en kommentar. Kazakstans energiminister Erlan Akkenzhenov sade tidigare att Astana inte hade fått någon officiell begäran från Moskva om bensinleveranser, skriver Reuters.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin överväger tre alternativ

Kazakstan sätter villkor

Samtidigt uppges Kazakstan inte vilja hjälpa Ryssland utan att få något tillbaka.

Enligt uppgifter har landet “fått nog” av den ryska linjen och ställer därför tydliga krav.

Det främsta kravet är att eventuella bensinleveranser ska ske genom ett utbytesavtal.

– En källa i Kazakstan sade att bränsleleveranser till Ryssland skulle kunna bytas mot ryskt flygbränsle, uppger RBC Ukraine.

Bränslebrist i regionen

Kazakstan har i nuläget ett visst bensinöverskott, men situationen är instabil.

Underhåll vid viktiga raffinaderier, bland annat i Atyrau, väntas minska tillgången kraftigt.

Samtidigt pekar uppgifter på att även Ryssland tvingas importera bränsle från andra håll, bland annat sjövägen från Indien.

I Moskva-området har läget redan blivit märkbart för konsumenter, där bensinstationer enligt uppgifter infört köpgränser.

Ett skifte i maktbalansen

Analytiker pekar på att situationen visar en ovanlig vändning: Ryssland, som tidigare varit en stor bränsleexportör, tvingas nu förhandla från en svagare position.

Bakgrunden är en kombination av tekniska problem, sanktioner och störningar i energiinfrastrukturen som gjort att den inhemska produktionen inte räcker till.

Samtidigt försöker Kazakstan utnyttja läget för att säkra egna leveranser och bättre villkor i ett allt mer pressat regionalt energiläge.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen