Prischock på inrikesresor – ”aldrig sett tidigare”

2024 10 24

Det har blivit mycket dyrare att resa inom Sverige.

Det visar färsk statistik från Statistiska centralbyrån, SCB.

Bussresor har i genomsnitt blivit 27 procent dyrare sedan 2019. Samtidigt har priserna för tågresor ökat med 21 procent.

Den största ökningen står inrikesflyget för.

Från 2019 till 2024 har priserna för inrikesflyg ökat med hiskeliga 77 procent.

Därför ökar priset

Enligt Ica-bankens privatekonom Magnus Hjelmér finns det en primär förklaring till prischocken.

– Det infördes en reduktionsplikt efter pandemin som har slagit hårt mot flygbiljetterna. En tredjedel av flygbolagens kostnader är just bränsle, så det får ganska stor effekt och har blivit mycket dyrare, säger han till TV4.

Historiskt höga priser

Priserna för utrikesflyg har också ökat drastiskt.

Att flyga utomlands har blivit 43 procent dyrare än för två år sedan, enligt statistik från SCB.

– Vi har aldrig tidigare sett högre priser på utrikesflyg under första kvartalet än i år. De genomsnittliga priserna för perioden januari–mars i år var nästan 12 procent högre än under första kvartalet 2023, och 43 procent högre än under motsvarande period 2022, säger Caroline Neander, prisstatistiker på myndigheten.

Prisökningarna inkluderar även charterresor.

– Priserna för flygcharter har stigit med 16 procent jämfört med första kvartalet 2023, och med 40 procent jämfört med 2022, berättar Neander.  

– Under samma period steg Konsumentprisindex med knappt 5 respektive 17 procent, tillägger statistikern.

Konsumentprisindex (KPI) mäter den genomsnittliga prisutvecklingen för hela den privata inhemska konsumtionen i Sverige. Priserna som mäts är de som konsumenterna faktiskt betalar.

Prisökningar resor (2019 till 2024)

- Inrikesflyg +77 %

- Utrikesflyg +46 %

- Paketresor +41 %

- Långa bussresor +27 %

- Tågresor: +21 %

Källa: SCB

Foto: P. Murray-Pietsch

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk dundersuccé i USA – amerikanerna flockas

2025 12 04

Amerikanernas intresse för svenskt lösgodis skjuter i höjden.

Saltlakrits, sura skallar och annat svenskt godis har fått stort genomslag på sociala medier. På TikTok finns nu över 120 miljoner klipp taggade med “Swedish candy reviews”, alltså recensioner av svenskt godis.

Nu hakar det svenska godisföretaget CandyKing på trenden. Företaget, som tidigare hette Karamellkungen, öppnar en permanent godisbutik i hjärtat av New York City.

Butiken slår upp portarna på populära Bleecker Street i West Village och kommer erbjuda ett brett sortiment av svenskt lösgodis.

– Det känns fantastiskt kul för oss på CandyKing att fortsätta sprida den smakglädje, kvalitet och valfrihet som varumärket står för. Dessutom kommer kunderna att få möjligheten att påverka sortimentet över tid, vilket görs möjligt då butiken är i New York för att stanna, säger Laura Rytkölä, globalt ansvarig för CandyKing. 

Växande efterfråga

CandyKing ägs av Cloetta, som även står bakom populära varumärken som Kexchoklad, Ahlgrens Bilar och Polly.

Niklas Truedsson, områdeschef för tillväxt och lösviktskonfekt på Cloetta, konstaterar att svenskt godis är i USA för att stanna.

– CandyKing finns i cirka 4 000 dagligvarubutiker i Europa, och vi är glada att nu även kunna erbjuda vår shoppingupplevelse till konsumenter i USA – världens största konfektyrmarknad. Den nya butiken är ännu ett steg i vårt kontinuerliga arbete för att möta den växande efterfrågan på lösgodis i Nordamerika, säger han.

– Våra pilotprojekt i USA har gett oss de konsumentinsikter vi behöver för att framgångsrikt och långsiktigt lansera CandyKing på den amerikanska marknaden.

LÄS MER: Populär julmat rusar i pris – 1 200 procent dyrare

FAKTA: CandyKing

- CandyKing grundades 1984 i Stockholm. I dag har företaget en stark marknadsposition i Europa och är det ledande varumärket för lösgodis i Norden.  

- I över fyra decennier har CandyKing levererat konfektyr till livsmedelsbutiker, biografer och nöjesparker över hela Europa.

- CandyKing möter nu en växande efterfrågan från konsumenter i USA som letar efter högkvalitativt svenskt lösgodis nu globalt känt som Swedish Candy.

LÄS OCKSÅ: Omtyckt restaurangkedja riskerar konkurs

Foto: Lenzatic

Text: Redaktionen

JUST NU: Nytt körkort införs – men inte för bilar

2025 12 04

Från och med den 1 januari skärps reglerna för en omstridd farkost.

Det handlar om drönare, som blivit allt populärare i Sverige.

Vid årsskiftet blir det straffbart att flyga farkosterna utan ett så kallat drönarkort. Den som använder drönare utan giltig licens riskerar böter på mellan 30–150 dagsböter.

I de allvarligaste fallen kan straffet bli fängelse i upp till sex månader.

– Det är många som ska samsas i vårt gemensamma luftrum. Där behöver vi förhålla oss till trafikregler – precis som på vägen eller till sjöss. Det är viktigt att vi alla bidrar till att behålla säkerheten när trafiken i luftrummet ökar, säger Karl-Axel Edén, flyginspektör på Transportstyrelsen.

Flera incidenter

Beslutet fattas under en känslig tid. Transportstyrelsen har noterat en kraftig ökning av antalet inrapporterade händelser med drönare. Det handlar bland annat om att drönare flyger för nära flygplatser och folksamlingar, i restriktionsområden eller på för hög höjd. 

– De flesta som flyger drönare är noga med att följa regler och flyger på ett säkert och ansvarsfullt sätt. Men i de fall man bryter mot reglerna kan det få allvarliga konsekvenser, både för säkerheten och för andra människors trygghet, säger Karl-Axel Edén.

– Bättre kunskap hos drönarpiloter bidrar till att öka säkerheten i luften. Genom att fler tar drönarkort får också fler den kunskap som krävs för att flyga tryggt och lagligt, tillägger han.

LÄS MER: EBBA BUSCH: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad” 

Har mer än fördubblats 

Antalet säkerhetsincidenter kopplat till drönarflygningar har mer än fördubblats sedan 2020. 

I synnerhet har antalet drönare i närheten av flygplatser ökat kraftigt. 

Under årets första sex månader har 35 händelser rapporterats, uppger SVT med hänvisning till statistik från Transportstyrelsen. 

LÄS OCKSÅ: En av Rysslands största producenter under attack 

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen