Prischock på inrikesresor – ”aldrig sett tidigare”

2024 10 24

Det har blivit mycket dyrare att resa inom Sverige.

Det visar färsk statistik från Statistiska centralbyrån, SCB.

Bussresor har i genomsnitt blivit 27 procent dyrare sedan 2019. Samtidigt har priserna för tågresor ökat med 21 procent.

Den största ökningen står inrikesflyget för.

Från 2019 till 2024 har priserna för inrikesflyg ökat med hiskeliga 77 procent.

Därför ökar priset

Enligt Ica-bankens privatekonom Magnus Hjelmér finns det en primär förklaring till prischocken.

– Det infördes en reduktionsplikt efter pandemin som har slagit hårt mot flygbiljetterna. En tredjedel av flygbolagens kostnader är just bränsle, så det får ganska stor effekt och har blivit mycket dyrare, säger han till TV4.

Historiskt höga priser

Priserna för utrikesflyg har också ökat drastiskt.

Att flyga utomlands har blivit 43 procent dyrare än för två år sedan, enligt statistik från SCB.

– Vi har aldrig tidigare sett högre priser på utrikesflyg under första kvartalet än i år. De genomsnittliga priserna för perioden januari–mars i år var nästan 12 procent högre än under första kvartalet 2023, och 43 procent högre än under motsvarande period 2022, säger Caroline Neander, prisstatistiker på myndigheten.

Prisökningarna inkluderar även charterresor.

– Priserna för flygcharter har stigit med 16 procent jämfört med första kvartalet 2023, och med 40 procent jämfört med 2022, berättar Neander.  

– Under samma period steg Konsumentprisindex med knappt 5 respektive 17 procent, tillägger statistikern.

Konsumentprisindex (KPI) mäter den genomsnittliga prisutvecklingen för hela den privata inhemska konsumtionen i Sverige. Priserna som mäts är de som konsumenterna faktiskt betalar.

Prisökningar resor (2019 till 2024)

- Inrikesflyg +77 %

- Utrikesflyg +46 %

- Paketresor +41 %

- Långa bussresor +27 %

- Tågresor: +21 %

Källa: SCB

Foto: P. Murray-Pietsch

Text: Redaktionen

JUST NU: Inte hänt på 100 år – politisk bomb i Danmark

2025 11 19

Socialdemokraterna i Danmark tvingas konstatera ett katastrofval.

Under tisdagen gick danskarna till val i kommun- och regionvalen, vilket slutade i ett kraftigt nederlag för danska S.

Förutom att partiet tappar i 87 av 98 kommuner förlorar Socialdemokraterna även makten i Köpenhamn för första gången på 112 år, rapporterar danska medier.

– Det är chock på chock på chock som drabbar Socialdemokraterna var tionde minut just nu. Kommuner som de aldrig förväntat sig skulle komma att äventyras bara glider dem mellan fingrarna, säger TV2:s politiska redaktör Hans Redder till den egna kanalen.

"Härdsmälta"

Hans Redder beskriver kvällen som en “socialdemokratisk härdsmälta”. Andra kommentatorer kallar valnatten för “den mest spännande på väldigt, väldigt länge”.

Som en följd av valresultatet kommer Socialdemokraterna att förlora flera borgmästarposter. Nu kommer finger att pekas mot statsminister Mette Frederiksen, menar den politiske kommentatorn Søs Marie Serup .

– Med tanke på hur kvällen har utvecklats tror jag att man tryggt kan förvänta sig att det kommer att bli en intern diskussion om huruvida Mette Frederiksen har stakat ut rätt riktning för partiet, säger hon till TV2.

"Monumentalt nederlag"

Inför valkvällen hade det talats om en möjlig “politisk jordbävning” i Danmark.

Den danska tidningen BT skriver att valresultatet “överträffar Mette Frederiksens värsta fantasier”. 

– Detta är ett monumentalt nederlag för Socialdemokraterna, och inte bara procentuellt sett, säger tidningens analytiker Henrik Qvortrup.

LÄS OCKSÅ: Ryssland rasande – ”ni har förstört i 12 år”

S-ledaren och statsminister Mette Frederiksen sade igår att hon kommer att ta ansvar för vad följderna blir av valutgången.

– Jag har alltid ett ansvar för vad som händer i Socialdemokraterna. Det har jag naturligtvis även idag, säger Mette Frederiksen enligt Ekstra Bladet..

Socialdemokraterna tappade 5,2 procentenheter jämfört med regionvalen 2021, men är fortfarande Danmarks största parti på 23,2 procent sett över hela landet.

I Köpenhamn tappade partiet från 17,2 procent till 12,7 procent.

LÄS OCKSÅ: Brutal anklagelse mot ryska folket – värre än Nazityskland

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Inför förbud mot falukorv – nytt förslag på bordet

2025 11 19

Ett förbud mot flera omtalade maträtter inom offentlig sektor är nu uppe för diskussion.

Det är i en aritkelserie i den ansedda tidskriften The Lancet som forskarna på nytt tar upp frågan om ultraprocesserad mat, det vill säga mat som genomgått omfattad industriell bearbetning och innehåller ingredienser som inte används i vanlig hemmamatlagning.

– Försämrade kostvanor är ett akut hot mot folkhälsan som kräver samordnad politik och opinionsbildning för att reglera och minska ultraprocesserade livsmedel och förbättra tillgången till färska och minimalt förädlade livsmedel, skriver forskarna bland annat.

Vill se förbud i offentlig sektor

Inom begreppet ultraprocesserad mat ingår många olika livsmedel. Bland annat inkluderar det snacks, läsk, nuggets, veganska köttsubstitut, margarin och frukostflingor, men också de flesta falukorvar som exempelvis den omåttligt populära sorten från Scan.

Ultraprocesserad mat har under en längre tid varit på tapeten och pekats ut för att driva på ökningen av kroniska sjukdomar, bland annat fetma, typ 2-diabetes och kronisk njursjukdom.

Nu går forskarna fram med en rad åtgärder för att komma åt problemet.

Bland förslagen finns bland annat obligatoriska varningsetiketter på förpackningar, förbud mot reklam som riktar sig till barn och unga och skatter på särskilda produkter.

Det föreslås även ett förbud mot ultraprocesserad mat i offentliga institutioner. Det inkluderar skolor, sjukhus, militära anläggningar och flera arbetsplatsmatsalar.

LÄS OCKSÅ: Oväntad upptäckt om salt – inte bara blodtrycket som påverkas

Finns frågetecken

Det är inte första gången som forskare förmedlar liknande råd. Förra året uppmanade Carlos Monteiro, professor i näringslära och folkhälsa vid University of Sao Paulo, att sätta varningsetiketter på ultraprocesserad mat, vilket fick stor uppmärksamhet över hela Europa.

De nya kostråden möts dock av blandade reaktioner i Sverige, rapporterar DN som också uppmärksammar forskarnas nya uppmaningar.

Att studierna på ett tydligare sätt visar på en koppling mellan maten och kroniska sjukdomar ses som positivt, men svenska forskare lyfter ett varningens finger för att analysen främst baseras på observationsstudier.

– Hälsoriskerna från tillsatser eller processandet som sådant är mindre väl vetenskapligt belagda, och det krävs mer forskning för att klargöra mekanismerna, säger Karin Leander, epidemiologi vid Karolinska institutet, till DN.

LÄS MER: Populär maträtt utreds – kopplad till dödsfall

Foto: JaBB

Text: Redaktionen