Prischock på inrikesresor – ”aldrig sett tidigare”

2024 10 24

Det har blivit mycket dyrare att resa inom Sverige.

Det visar färsk statistik från Statistiska centralbyrån, SCB.

Bussresor har i genomsnitt blivit 27 procent dyrare sedan 2019. Samtidigt har priserna för tågresor ökat med 21 procent.

Den största ökningen står inrikesflyget för.

Från 2019 till 2024 har priserna för inrikesflyg ökat med hiskeliga 77 procent.

Därför ökar priset

Enligt Ica-bankens privatekonom Magnus Hjelmér finns det en primär förklaring till prischocken.

– Det infördes en reduktionsplikt efter pandemin som har slagit hårt mot flygbiljetterna. En tredjedel av flygbolagens kostnader är just bränsle, så det får ganska stor effekt och har blivit mycket dyrare, säger han till TV4.

Historiskt höga priser

Priserna för utrikesflyg har också ökat drastiskt.

Att flyga utomlands har blivit 43 procent dyrare än för två år sedan, enligt statistik från SCB.

– Vi har aldrig tidigare sett högre priser på utrikesflyg under första kvartalet än i år. De genomsnittliga priserna för perioden januari–mars i år var nästan 12 procent högre än under första kvartalet 2023, och 43 procent högre än under motsvarande period 2022, säger Caroline Neander, prisstatistiker på myndigheten.

Prisökningarna inkluderar även charterresor.

– Priserna för flygcharter har stigit med 16 procent jämfört med första kvartalet 2023, och med 40 procent jämfört med 2022, berättar Neander.  

– Under samma period steg Konsumentprisindex med knappt 5 respektive 17 procent, tillägger statistikern.

Konsumentprisindex (KPI) mäter den genomsnittliga prisutvecklingen för hela den privata inhemska konsumtionen i Sverige. Priserna som mäts är de som konsumenterna faktiskt betalar.

Prisökningar resor (2019 till 2024)

- Inrikesflyg +77 %

- Utrikesflyg +46 %

- Paketresor +41 %

- Långa bussresor +27 %

- Tågresor: +21 %

Källa: SCB

Foto: P. Murray-Pietsch

Text: Redaktionen

18mars26

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Ryskt blodbad – ”Magyars fåglar” slår till

2026 03 18

Ukraina slår rekord i Zaporizjzja och Donetsk.

Sedan årsskiftet har Ukraina radat upp framgångar längs med frontlinjen.

Hundratals kvadratkilometer mark har tagits tillbaka från de ryska styrkorna.

Nu kommer uppgifter om att de ökända “Magyars fåglar” har slagit till mot ryska styrkor – och det rör sig om ett blodbad.

Ryskt blodbad

Robert Brovdi är grundare och befälhavare för en ukrainsk drönarspaningsgrupp.

Han går under smeknamnet ”Magyar”, och hans grupp kallas därför för "Magyars fåglar”.

Nu kommer uppgifter om att Ukrainas obemannade systemstyrkor – bland annat “Magyars fåglar” – har slagit ut 900 ryska soldater på bara ett och ett halvt dygn längs en 100 kilometer lång del av frontlinjen i Donetsk- och Zaporizjzja-regionerna.

“Nytt rekord”

Enligt Brovdi har det varmare vädret lett till att ryssarna tryckt på framåt kring Zaporizjzja och Donetsk.

Men, säger han.

– 900 på ett och ett halvt dygn är något av ett nytt rekord! Bra jobbat, herrar inom USF:s “fågel”-subkultur, säger han enligt Ukrainska Pravda.

– Drönaroperatörer från våra grannbrigader arbetade också häcken av sig. Och försvararna på marken var oslagbara – fienden lyckades inte bryta igenom en enda del under ett och ett halvt dygn på den ovan nämnda sträckan.

Läs mer: Stubb varnar Europa: ”Sanningens ögonblick” är här

Nya attacker

Samtidigt kommer uppgifter om nya ukrainska långdistansattacker.

– Ukrainska styrkor slog sannolikt till mot en rysk flygplansreparationsanläggning i Novgorod oblast natten mellan den 16 och 17 mars, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Filmklipp uppges visa

ISW fortsätter.

– En ukrainsk källa publicerade videomaterial som uppges visa en drönarattack mot anläggningen och uppgav att ryska flygövervakningskanaler rapporterade att två A-50-flygplan för luftburen tidig varning och kontroll befann sig vid anläggningen vid tillfället.

Det är oklart om planen träffades.

Läs mer: Bunker busters har avfyrats

Foto: 414th Separate Unmanned Strike Aviation System Brigade of Ukraine

Text: Redaktionen