Prischock på inrikesresor – ”aldrig sett tidigare”

2024 10 24

Det har blivit mycket dyrare att resa inom Sverige.

Det visar färsk statistik från Statistiska centralbyrån, SCB.

Bussresor har i genomsnitt blivit 27 procent dyrare sedan 2019. Samtidigt har priserna för tågresor ökat med 21 procent.

Den största ökningen står inrikesflyget för.

Från 2019 till 2024 har priserna för inrikesflyg ökat med hiskeliga 77 procent.

Därför ökar priset

Enligt Ica-bankens privatekonom Magnus Hjelmér finns det en primär förklaring till prischocken.

– Det infördes en reduktionsplikt efter pandemin som har slagit hårt mot flygbiljetterna. En tredjedel av flygbolagens kostnader är just bränsle, så det får ganska stor effekt och har blivit mycket dyrare, säger han till TV4.

Historiskt höga priser

Priserna för utrikesflyg har också ökat drastiskt.

Att flyga utomlands har blivit 43 procent dyrare än för två år sedan, enligt statistik från SCB.

– Vi har aldrig tidigare sett högre priser på utrikesflyg under första kvartalet än i år. De genomsnittliga priserna för perioden januari–mars i år var nästan 12 procent högre än under första kvartalet 2023, och 43 procent högre än under motsvarande period 2022, säger Caroline Neander, prisstatistiker på myndigheten.

Prisökningarna inkluderar även charterresor.

– Priserna för flygcharter har stigit med 16 procent jämfört med första kvartalet 2023, och med 40 procent jämfört med 2022, berättar Neander.  

– Under samma period steg Konsumentprisindex med knappt 5 respektive 17 procent, tillägger statistikern.

Konsumentprisindex (KPI) mäter den genomsnittliga prisutvecklingen för hela den privata inhemska konsumtionen i Sverige. Priserna som mäts är de som konsumenterna faktiskt betalar.

Prisökningar resor (2019 till 2024)

- Inrikesflyg +77 %

- Utrikesflyg +46 %

- Paketresor +41 %

- Långa bussresor +27 %

- Tågresor: +21 %

Källa: SCB

Foto: P. Murray-Pietsch

Text: Redaktionen


06 okt 26

PRISSMÄLL I DAG: Hushållen uppmanas till fem åtgärder

2026 10 07

På onsdagen sticker elpriserna i väg ordentligt.

Särskilt dyrt blir det i södra Sverige.

Enligt spotpriserna från elbörsen Nord Pool landar genomsnittspriset i det sydligaste elområdet SE4 på cirka 2,20 kronor per kilowattimme.

Uppmanar: Vidta fem åtgärder

Nu går det gröna teknikföretaget 1KOMMA5 ut med flera uppmaningar inför onsdagens pristopp och kommande pristoppar under hösten och vintern. 

Marianne Andera, CCO och expert på elekonomi på företaget, rekommenderar hushållen att vidta följande åtgärder för att dämpa effekterna av de höga elpriserna:

1, Flytta din förbrukning

– Det finns ofta relativt billig el att tillgå någon gång under dagen. Genom att styra elanvändningen till dessa tider kan du påverka din totala elkostnad. Det kan exempelvis handla om att ladda elbilen när elen är som billigast, framhåller experten.

2, Se över din huvudsäkring

– Utöver elhandelspriserna, som kan vara volatila, tillkommer kostnaden för elnätet. För vissa villaägare kan en större säkring än vad huset behöver innebära en onödigt hög elnätsavgift, uppger Andera.

3, Kontrollera din värmepump

Andera framhåller att värmepumpen står för en stor del av energianvändningen i många villor.

– För den som har en äldre värmepump kan det därför vara värt att undersöka både skick och effektivitet inför vintern, konstaterar experten.

Nyare varvtalsstyrda värmepumpar kan anpassa effekten efter husets behov. Det ger möjlighet att styra elanvändningen till billigare timmar och samtidigt minska effektbehovet.

Andra läser: Ny Swishlösning i Ica-butiker – från och med idag

4, Undersök möjligheterna till egen energiförsörjning

– Att installera solceller är ett sätt att producera egen el och kan på sikt spara pengar för hushållet, betonar Andera.

5, Lagra energi när den är billig

I dag installerar allt fler privatpersoner hembatterier, antingen som fristående system eller i kombination med solceller.

– Batteriet gör det möjligt att lagra el och använda den när den gör störst nytta, framhåller Marianne Andera

Läs också: Ryssland: Ukraina har slagit nytt rekord i kriget

Foto: Hallkom

Text: Redaktionen


6 okt 2026

2 000 måste anställas akut – lönen 40 000 i månaden

2026 10 06

Personalbristen har blivit akut.

Tusentals plåtslagare måste anställas.

Helst så fort som möjligt, men åtminstone inom de närmaste tre åren. Hela 2 000 nya tjänster kommer att behövas för att täcka behovet som har uppstått, rapporterar Aftonbladet.

– Jag tror att det är en ganska osynlig yrkesgrupp. Få har nära kontakt med stadens tak, säger den tidigare plåtslagaren Mathilda Klinger Danielsson, som nu är ombudsman på fackförbundet Byggnads, till tidningen.

Chefen: Ge mig tio idag

Det är inte första gången det larmas om den akuta bristen på plåtslagare. Redan i februari efterlyste branschen 2 000 nya plåtslagare kommande tre åren. Men under den perioden det är bara 1 000 som väntas utbildas till yrket.

– Vi skulle kunna anställa tio personer i dag utan problem. Så ser det ut överallt och det har gjort det länge, säger Fredrik Nyström, personalchef på Karlaplans Plåtslageri, till tidningen Mitt i.

Konsekvenser

Att det råder brist på plåtslagare får stora konsekvenser, menar politikerna. I Stockholm har Liberalerna gått fram med förslaget om ett ett särskilt yrkesprogram med plåtinriktning på gymnasiet.

– Den stora bristen på plåtslagare i Stockholm gör nu att byggen försenas eller i värsta fall stoppas helt, och då har vi redan i dag en allvarlig bostadsbrist. Det kommer att ta tid att vända utvecklingen och därför måste staden snarast vidta åtgärder för att utbilda fler plåtslagare, sade det tidigare oppositionsborgarrådet Jan Jönsson (L) till Mitt i vid tillfället.

Andra läser: Ny Swishlösning i Ica-butiker – från och med idag

Snart 50 000 i lön

Snittlönen för en plåtslagare är idag knappt 40 000 kronor i månaden, enligt statistik som Jobbland tagit fram.

Den kan dock komma att öka kraftigt.

– Om några år så är han och snuddar runt 50 000, säger en personalchef Aftonbladet talat med.

Andra läser: 320 förlorar jobbet – tung kollaps i bilbranschen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen