Prischock på inrikesresor – ”aldrig sett tidigare”

2024 10 24

Det har blivit mycket dyrare att resa inom Sverige.

Det visar färsk statistik från Statistiska centralbyrån, SCB.

Bussresor har i genomsnitt blivit 27 procent dyrare sedan 2019. Samtidigt har priserna för tågresor ökat med 21 procent.

Den största ökningen står inrikesflyget för.

Från 2019 till 2024 har priserna för inrikesflyg ökat med hiskeliga 77 procent.

Därför ökar priset

Enligt Ica-bankens privatekonom Magnus Hjelmér finns det en primär förklaring till prischocken.

– Det infördes en reduktionsplikt efter pandemin som har slagit hårt mot flygbiljetterna. En tredjedel av flygbolagens kostnader är just bränsle, så det får ganska stor effekt och har blivit mycket dyrare, säger han till TV4.

Historiskt höga priser

Priserna för utrikesflyg har också ökat drastiskt.

Att flyga utomlands har blivit 43 procent dyrare än för två år sedan, enligt statistik från SCB.

– Vi har aldrig tidigare sett högre priser på utrikesflyg under första kvartalet än i år. De genomsnittliga priserna för perioden januari–mars i år var nästan 12 procent högre än under första kvartalet 2023, och 43 procent högre än under motsvarande period 2022, säger Caroline Neander, prisstatistiker på myndigheten.

Prisökningarna inkluderar även charterresor.

– Priserna för flygcharter har stigit med 16 procent jämfört med första kvartalet 2023, och med 40 procent jämfört med 2022, berättar Neander.

– Under samma period steg Konsumentprisindex med knappt 5 respektive 17 procent, tillägger statistikern.

Konsumentprisindex (KPI) mäter den genomsnittliga prisutvecklingen för hela den privata inhemska konsumtionen i Sverige. Priserna som mäts är de som konsumenterna faktiskt betalar.

Prisökningar resor (2019 till 2024)

- Inrikesflyg +77 %

- Utrikesflyg +46 %

- Paketresor +41 %

- Långa bussresor +27 %

- Tågresor: +21 %

Källa: SCB

Foto: P. Murray-Pietsch

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Höjer lönerna

2026 06 05

Regeringen har fattat beslut om att höja lönerna för en rad stadsanställda.

Lönerna höjs bland annat för myndighetschefer, generaldirektörer, landshövdingar, rektorer för universitet och högskolor, samt länsråden vid länsstyrelserna och överdirektörer.

Totalt omfattar lönehöjningarna 220 personer.

– Löneökningen för gruppen i sin helhet uppgår till strax under 3,4 procent, framhåller regeringen i ett uttalande.

Personerna som omfattas av löneökningen ingår i regeringens så kallade frikrets – det vill säga personer nära statsmakten som inte formellt ingår i regeringen. Regeringen fattar beslut om nya löner för gruppen en gång per år.

– De enskilda lönebesluten hanteras vid respektive departement, uppger regeringen.

137 200 kronor

Lönerna höjs även för statssekreterare. Löneökningen för gruppen uppgår till 3,4 procent.

Höjningen innebär att statsminister Ulf Kristerssons statssekreterare får en ny lön på 137 200 kronor per månad.

– För övriga statssekreterare och kabinettssekreteraren är den nya lönen 123 400 kronor per månad, meddelar regeringen.

Under den genomsnittliga ökningen

Löneökningarna på 3,4 procent ligger något under den genomsnittliga löneökningen i landet.

Enligt en färsk rapport från Medlingsinstitutet förväntas lönerna i hela ekonomin öka med 3,5 procent i mars 2026 jämfört med samma månad året innan.

I den offentliga sektorn ökade lönerna med 3,6 procent jämfört med 3,1 procent i den privata sektorn.

– Vi ser en fortsatt utveckling där löneökningstakten är högre i offentlig sektor än i privat sektor, säger Medlingsinstitutets nationalekonom Simon Torstenson.

När räntekostnader räknas bort ökade reallönerna med 1,9 procent.

– En låg inflation och en relativt hög nominell löneökningstakt gör att reallönerna fortsatte att vara relativt höga i mars 2026, säger Simon Torstensson.

ANDRA LÄSER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Sämst utveckling

De avtalade lönerna i kollektivavtal släpar efter något. De ökade med 3,2 procent, vilket är lägre än riktmärket på 3,4 procent.

– Skillnaden mellan det totala avtalsvärdet och de avtalade löneökningarna beror främst på att delar av avtalsvärdet används till sådant som arbetstidsförkortning och deltidspension. Det gör att de avtalade löneökningarna kan bli lägre än kostnadsmärket, säger Simon Torstensson.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Foto: Olle Fridman Regeringskansliet

Text: Redaktionen