Produktionen stoppas direkt – över 100 förlorar jobbet

2025 05 10

En svensk tomatodling tvingas pausa produktionen och 100 anställda får gå.

På lördagsförmiddagen kommer besked om att tomatodlingen i Frövi utanför Örebro tvingas pausa produktionen omedelbart.

Detta på grund av stora problem med värmen.

Företaget har gett besked om varsel och över 100 anställda förlorar jobbet, rapporterar SVT.

Problem med värmen

Det har gått ungefär ett år sedan en av Sveriges största tomatodlingar startades i Frövi.

På grund av omfattande värmerelaterade problem tvingas de nu till ombyggnation, rengöring och att teknisk utrustning ska bytas ut.

– Vi behöver åtgärda klimatet annars får vi samma problem igen. Under den tiden kan vi inte producera tomater, säger Dirk Aleven, vd, för Frövi Greenery.

Över 100 förlorar jobbet

Växthuset levererar tomater till matbutiker men nu har produktionen stoppats helt och hållet.

Vd Dirk Aleven bekräftar att de anställda kommer att få gå från sina jobb.

– Vi behövde låta alla anställda gå och det är över 100 arbetare. Anledningen är att vi inte vet hur lång tid det kommer att ta för att åtgärda problemet, säger han.

Företaget kommer att vidta rättsliga åtgärder mot det bolag som haft ansvar för konstruktionen av växthuset.

Läs mer om ekonomi: Vegansk hamburgerkedja går i konkurs

Fortsatt hög nivå

I Arbetsförmedlingens senaste rapport från i april framgick att arbetslösheten i mars månad var fortsatt hög.

I slutet av mars var närmare 373 000 personer, motsvarande 7,1 procent, inskrivna som arbetslösa.

– Antalet arbetslösa har minskat två månader i rad men minskningen ska ses med försiktighet, understryker myndigheten.

– Arbetslösheten är fortfarande hög och jämfört med ett år tillbaka är ungefär 18 000 fler inskrivna som arbetslösa.

Ekonomin fortsatt svag

Svensk ekonomi har det fortsatt kämpigt.

Den svaga ekonomin påverkar enligt Arbetsförmedlingen fortfarande arbetsmarknaden. 

Drygt 5 100 personer varslades om uppsägning i mars, det är ett tecken på en försvagad arbetsmarknad.

Foto: R. Dancre

Text: Redaktionen

18sep2025

Ändrade inkomstregler för unga svenskar – från 1 januari

2025 09 18

Nästa år ändras inkomstreglerna för många svenskar.

Det handlar om studenter med studiemedel.

Från och med 1 januari 2026 höjs fribeloppet.

Det innebär att studenter får ha en högre inkomst utan att det påverkar studiemedlet.

– Fribeloppet höjs vilket innebär att en studerande med fullt studiemedel under 20 veckor kan tjäna cirka 114 676 kronor varje halvår, uppger CSN.

Det resulterar i att en studerande kan ha inkomster på omkring 19 100 kronor i månaden utan att studiemedlet påverkas.

Högre studiemedel från årsskiftet  

Förutom att fribeloppet höjs, så kommer också studiemedlet höjas från årsskiftet.

En studerande med fullt studiemedel får då 13 592 kr för fyra veckors studier.

Regeringen fastställer varje år ett prisbasbelopp.

Prisbasbeloppets nivå räknas fram utifrån det allmänna prisläget och används för att beräkna ett flertal ersättningar och bidrag i Sverige.

Studiemedlet är ett av dem.

Prisbasbeloppet 2026

Nu har regeringen fastställt prisbasbeloppet för 2026 till 59 200 kronor.

Den höjningen speglar alltså av sig också i nivåerna för studiemedlet.

– Bidraget höjs med 28 kronor, och lånet med 64 kronor. Tilläggslånet och tilläggsbidraget höjs också, uppger CSN.

LÄS MER: Helt nya pengar kan införas i Sverige – besked på gång 

Förändringen sker automatiskt

Höjningen kommer ske automatiskt för den som har ett beslut om studiemedel.

Studiebidraget för gymnasieungdomar beslutas av riksdagen, och ligger i dagsläget på 1 250 kronor.

Det påverkas inte av basprisbeloppet.

Fakta: Studiemedel

- Studiemedlet kallas det bidrag och lån som ges för studier och som de allra flesta på universitet och högskola tar.

- Det är regeringen som bestämmer vid vilka läroanstalter och utbildningar som studerande kan få studiestöd.

- Under 2024 fick 530 000 personer studiemedel.

- Under 2024 betalade CSN ut totalt 43,9 miljarder kronor i bidrag och lån. Av detta var 16 miljarder bidrag och 27,9 miljarder lån.

Källa: CSN

LÄS MER: Helt nya pengar kan införas i Sverige – besked på gång 

Foto: Eliott Reyna

Text: Redaktionen

18sep2025

JUST NU: Turkiet varnar grannland – ”farliga konsekvenser”

2025 09 18

Det turkiska försvarsdepartementet riktar en skarp varning mot ett grannland.

Varningen kommer efter uppgifter om att Cypern har upphandlat ett nytt luftförsvarssystem från Israel.

– Turkiet övervakar nu noga Cyperns rapporterade upphandling av ett israeliskt luftförsvarssystem, uppger nyhetsbyrån AP, med hänvisning till ett uttalande av turkiska tjänstemän.

– De varnar för att flytten kan destabilisera en "bräcklig balans" på den delade ön.

”Upprustning hotar freden”

De turkiska tjänstemännen uttrycker en oro över rapporten som tyder på att ett luftförsvarssystem tillverkat i Israel har levererats till Cypern.

Turkiet betraktar utplaceringen av det israeliska systemet som ett säkerhetshot.

– Tjänstemännen, som uttalat sig anonymt i enlighet med regeringens bestämmelser, sa att Cyperns pågående upprustning hotar freden och stabiliteten på ön och kan leda till "farliga konsekvenser", framhåller nyhetsbyrån.

Läs mer: Är emot Ukrainakriget – försvinner nu från Kreml

Uppdelad ö

Cypern har varit uppdelad i två delar sedan 1974 då Turkiet invaderade ön, efter en kupp som syftade till att förena Cypern med Grekland.

Turkiet erkänner, som enda land i världen, en turkcypriotisk självständighetsförklaring från 1983 i öns norra tredjedel.

Där har Turkiet över 35 000 soldater placerade.

Betydande uppgradering

Det israeliska markbaserade luftförsvarssystemet är kapabelt att försvara mot missiler, drönare och flygplan på 150 kilometers avstånd.

– Det innebär en betydande uppgradering av Cyperns försvarsförmåga, som fram till nyligen bestått av vapen från Sovjettiden, uppger AP.

Cyperns försvarsminister, Vasilis Palmas, har tidigare uppgett att det är avgörande för landet att stärka försvarskapaciteten.

1997 resulterade Cyperns planer på att placera ut rysktillverkade luftvärnsmissiler i en konflikt med Turkiet, som hotade med militära åtgärder.

Spänningarna minskade efter att Cypern gick med på att överlämna missilerna till Grekland.

Läs mer: Kreml: Situationen i Västeuropa är katastrofal

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen