Produktionen stoppas direkt – över 100 förlorar jobbet

2025 05 10

En svensk tomatodling tvingas pausa produktionen och 100 anställda får gå.

På lördagsförmiddagen kommer besked om att tomatodlingen i Frövi utanför Örebro tvingas pausa produktionen omedelbart.

Detta på grund av stora problem med värmen.

Företaget har gett besked om varsel och över 100 anställda förlorar jobbet, rapporterar SVT.

Problem med värmen

Det har gått ungefär ett år sedan en av Sveriges största tomatodlingar startades i Frövi.

På grund av omfattande värmerelaterade problem tvingas de nu till ombyggnation, rengöring och att teknisk utrustning ska bytas ut.

– Vi behöver åtgärda klimatet annars får vi samma problem igen. Under den tiden kan vi inte producera tomater, säger Dirk Aleven, vd, för Frövi Greenery.

Över 100 förlorar jobbet

Växthuset levererar tomater till matbutiker men nu har produktionen stoppats helt och hållet.

Vd Dirk Aleven bekräftar att de anställda kommer att få gå från sina jobb.

– Vi behövde låta alla anställda gå och det är över 100 arbetare. Anledningen är att vi inte vet hur lång tid det kommer att ta för att åtgärda problemet, säger han.

Företaget kommer att vidta rättsliga åtgärder mot det bolag som haft ansvar för konstruktionen av växthuset.

Läs mer om ekonomi: Vegansk hamburgerkedja går i konkurs

Fortsatt hög nivå

I Arbetsförmedlingens senaste rapport från i april framgick att arbetslösheten i mars månad var fortsatt hög.

I slutet av mars var närmare 373 000 personer, motsvarande 7,1 procent, inskrivna som arbetslösa.

– Antalet arbetslösa har minskat två månader i rad men minskningen ska ses med försiktighet, understryker myndigheten.

– Arbetslösheten är fortfarande hög och jämfört med ett år tillbaka är ungefär 18 000 fler inskrivna som arbetslösa.

Ekonomin fortsatt svag

Svensk ekonomi har det fortsatt kämpigt.

Den svaga ekonomin påverkar enligt Arbetsförmedlingen fortfarande arbetsmarknaden.

Drygt 5 100 personer varslades om uppsägning i mars, det är ett tecken på en försvagad arbetsmarknad.

Foto: R. Dancre

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare.

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort".

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands.

3, Följ instruktionerna i appen.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Ryssland vidtar militära åtgärder som ett svar på Sverige och Finlands inträde i Nato.

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen