Putin-allierad planerar nytt storskaligt krig

2023 01 04

Enligt flera armeniska invånare och experter planerar Azerbajdzjan en storskalig invasion, rapporterar Svenska Yle.

Under 2020 tog Azerbajdzjan i ett 44 dagar långt blixtkrig full militär kontroll över regionen Nagorno-Karabach.

Regionen ligger formellt i Azerbajdzjan, men befolkningen är nästan helt och hållet etniska armenier.

Nu fruktar flera armenier en ny offensiv.

Och folket litar inte på Rysslands säkerhetsgarantier.

– Det är som att leva i en flaska. Azerbajdzjan kommer att börja ett nytt krig och om Ryssland eller något annat land inte hjälper oss kommer alla armenier att sluta i en massgrav, säger Zina Tunjan, en av flera armeniska flyktingar som har lämnat Nagorno-Karabach.

En rädd diktator 

Vahan Bournazian undervisar i mänskliga rättigheter vid Jerevans statliga universitet.

Han förklarar att Azerbajdzjans diktator Ilhan Alijev utgör den största riskfaktorn för ett krig mellan länderna.

Enligt Bournazian har den demokratiska utvecklingen i Armenien gjort att Alijev känner sig hotad.

Sedan Sammetsrevolutionen 2018 har de demokratiska institutionerna och respekten för de mänskliga rättigheterna stärkts i Armenien.

Något som skrämmer Ilhan Alijev.

– Alijev känner sig hotad. Det har blivit svårare att trycka ner sin befolkning. Så han kallar oss hundar och säger att vi är förvirrade idioter som inte klarar av att ta hand om oss själva, säger Vahan Bournazian till Svenska Yle. 

Putin närmar sig Alijev

I takt med att demokratin har utvecklats i Armenien har Rysslands Vladimir Putin och Turkiets Recep Tayyip Erdoğan knutit sig allt närmare Azerbadjans diktator.

Ryssland, som historiskt sett stått på Armeniens sida, har under Putins styre tagit avstånd från den demokratiska utvecklingen i landet.

–  Det är inte överraskande att de tre diktatorerna Putin, Erdogan och Alijev samarbetar för att underminera demokratins frammarsch i Armenien. Speciellt med tanke på att den har ökat folkets självbestämmande och mänskliga rättigheter, säger Vahan Bournazian till Svenska Yle.

Strider i höstas

I september blossade nya strider upp mellan Armenien och Azerbajdzjan.

Ryssland, som har historiskt nära band till Armenien, uppgav då att de medlat fram ett eldupphör.

Det första kriget mellan länderna bröt ut 1991, efter Sovjetunionens upplösning.

Armenierna i Nagorno-Karabach såg ögonblicket som en möjlighet att få ett erkännande som en självständig stat. 

De försökte bryta sig ut med militära medel, vilket utlöste det första kriget mellan länderna. Omkring 30 000 människor omkom och drygt en miljon tvingades på flykt.

Fakta Azerbajdzjan 

- Det olje- och gasrika Azerbajdzjan ligger i sydöstra Kaukasus, med östkust mot Kaspiska havet. 

- Azerbajdzjan styrs som en diktatur av familjedynastin Aliyev, och samhället är svårt korrumperat.

- Regimkritiker förföljs och döms ofta till långa fängelsestraff.

Källa: Utrikespolitiska institutet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Island slår larm om allvarligt militärt hot

2025 08 31

Island slår larm om ett militärt hot som blir allt mer påtagligt.

Det handlar om Rysslands agerande i Arktis, det stora havsområdet med omkringliggande landområden runt jordens norra pol.

Ryssland agerar allt mer beslutsamt i Arktis – och öppnar gamla sovjetiska militärbaser igen.

Nu slår Islands utrikesminister larm.

”Mycket oroande”

Islands utrikesminister Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir varnar för att Rysslands agerande i Nato är ett ”allvarligt problem” för Nato, rapporterar Newsweek.

– Arktis är fortfarande centralt i Rysslands strategiska kalkyl, och dess aktiviteter i regionen går långt utöver defensiva åtgärder, säger den isländska utrikesministern till tidningen.

– Rysslands militära ställning i Arktis är mycket oroande, tillägger hon.

Ryssland har i flera år ägnat sig åt att öppna upp gamla sovjetiska militärbaser i Arktis igen, enligt tidningen.

De bygger också nya anläggningar i regionen.

Putinregimen har även investerat stort i sin nordliga flotta som är baserad i Murmansk-regionen och gränsar till Natoländerna Finland och Norge.

”Får konsekvenser”

Rysslands intresse för Arktis är både ekonomiskt och militärt.

Arktis är också den region i världen som påverkas mest av klimatförändringarna, som bland annat leder till att nya vägar öppnas upp för handel och militär trafik.

– Detta får konsekvenser för både Nato och Ryssland, eftersom den operativa miljön blir mer dynamisk och omstridd, säger Gunnarsdóttir till tidningen.

Det organiserade samarbetet mellan Ryssland och de övriga länderna runt Arktis har nästan helt stannat av efter Rysslands invasion av Ukraina.

Men Ryssland kontrollerar mer än hälften av Arktis kust.

Samarbete med Kina

Nato har stärkt sin närvaro i Arktis, men Ryssland har samtidigt utökat sitt samarbete med Kina, trots att Kina inte är en arktisk nation.

Detta har den tidigare Biden-administrationen i USA varnat för, och Peking ses nu som en stor finansiär av rysk energiutvinning i Arktis, samtidigt som samarbetet också tar sig militära uttryck.

– Arktis är inte en avlägsen eller isolerad region – det är en central arena för global säkerhet, säger Gunnarsdóttir till tidningen.

Text: Redaktionen