Putin-allierad rasar mot Sverige

2025 02 11

Den pro-ryska regimen i Georgien anklagar Sverige för att ”stödja radikala politiska partier”.

På en pressträff går talmannen i det georgiska parlamentet, Shalva Papuashvili, till hårt angrepp mot bland annat Sverige.

Papuashvili – som tillhör det styrande och ryssvänliga regeringspartiet Georgisk dröm – anklagar stora biståndsländer i Europa för att finansiera medier eller icke-statliga organisationer i Georgien som är kritiska mot regimen.

Papuashvili pekar i synnerhet ut tre länder: Sverige, Danmark och Nederländerna.

Det rapporterar den georgiska nyhetsbyrån Interpressnews.

Hänvisar till Trump-uttalanden

Den georgiska talmannen hänvisar till flera uttalanden från den nya administrationen i USA, med president Donald Trump i spetsen.

Trump-administrationen har kritiserat och ifrågasatt hur amerikanskt bistånd används utomlands.

Techmiljardären Elon Musk och hans nystartade departement DOGE Service (Department of Government Efficiency) har bland annat krävt att den amerikanska biståndsmyndigheten USAID ska stängas.

Nu anser Papuashvili att Sverige och andra länder måste granskas.

– Mot denna bakgrund är alla givarländer nu misstänkta, säger han och fortsätter:

– Det är omöjligt att denna fråga endast gäller USA:s budgetutgifter. Naturligtvis väcks även berättigade misstankar mot andra inblandade länder. Samma skadliga mål som identifierats i USA:s budgetutgifter kan ha eftersträvats av andra länder.

Förtrycker politiska motståndare

Georgisk dröm är öppet pro-ryska. Under deras styre har Georgien stärkt handelsförbindelserna med Ryssland och vägrat införa sanktioner mot Moskva.

Regeringspartiet har även kopierat Vladimir Putins brutala förhållningssätt mot politiska motståndare.

I maj införde Georgisk dröm den hårt kritiserade lagen om ”utländska agenter”.

Den nya lagen innebär att organisationer som får mer än 20 procent av sin finansiering från utlandet måste registrera sig som ”utländska agenter” – det vill säga organisationer som "bedriver en främmande makts intressen".

En liknande lag infördes i Ryssland 2012. Kreml har utnyttjat lagen för att slå ner på oliktänkande.

Omtvistat valresultat

I Georgien har omfattande protester pågått sedan parlamentsvalet i oktober 2024, då Georgisk dröm blev största parti med 54 procent av rösterna.

Oppositionen hävdar att valfusk ligger bakom partiets framgångar och att Ryssland påverkat valutgången. Även EU har gått ut med liknande anklagelser.

Foto: M. Meraji

Text: Redaktionen

Ryska stridsflygplan utplånade

2026 07 01

Ryska stridflyg har krossats.

Ukraina bekräftar att ryska stridsflygplan har träffats i en drönarattack mot en stor flygbas på det ockuperade Krym.

Där ska hangarer träffats som en del av den pågående 40-dagars kampanjen mot Ryssland, rapporterar Kyiv Post.

Drönarattack mot Saky-basen

Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) uppger att man slagit till mot en rysk flygbas på Krym med drönare och träffat flera flyghallar där ryska stridsflygplan förvaras.

– Som en del av den 40-dagars kampanjen mot Ryssland godkänd av president Volodymyr Zelenskyj genomförde SBU en framgångsrik attack mot Saky-flygbasen på det ockuperade Krym, uppger SBU i ett uttalande.

Enligt uppgifter träffades flyghallar vid basen minst fem gånger av drönare.

LÄS MER: Ryssland stänger gränsövergångar

Skador på Su-30 och Su-30SM

Enligt preliminära uppgifter ska två garage ha innehållit ryska stridsflygplan av typen Su-30 och Su-30SM vid tidpunkten för attacken.

En brand bröt senare ut i en av flyghallarna.

SBU uppskattar att varje flygplan är värt mellan 30 och 50 miljoner dollar.

Attacken har åter väckt frågor om hur ryska flygbaser skyddas, eftersom många moderna försvarsmakter använder förstärkta skydd, så kallade hardened aircraft shelters.

Enligt uppgifterna förlitar sig Ryssland i högre grad på öppna uppställningsplatser och enklare hangarer.

– Inga hangarer eller skyddsrum kommer att skydda fienden – SBU kommer att nå dem överallt, säger den ukrainska militären.

Del av större kampanj

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har godkänt en 40-dagars kampanj för att öka trycket mot Ryssland.

– Jag godkände en 40 dagar lång påverkansoperation för säkerhetstjänsten mot angriparstaten, i syfte att tvinga den att avsluta kriget, bekräftar Zelenskyj.

Operationen beskrivs som en del av en bredare strategi med långdistansattacker mot ryska militära och ekonomiska mål.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Artem-Katranzhi CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen

Förändring i alla ICA-butiker – kräver kort

2026 07 01

Alla ICA-butiker i landet inför en förändring när det kommer till betalning.

En ny funktion ska göra det lättare för kunder att få igenom sina köp.

Till detta kräver matjätten dock att kunder har ett fysiskt bankkort till hands.

Införs i hela landet

Från och med idag gäller en ny funktion i alla ICA-butiker och Apotek Hjärtat.

Nu ska det bli möjligt att genomföra kortköp även vid tillfälliga störningar i datakommunikationen.

Syftet är att stärka betalningssystemets robusthet vid kris eller avbrott.

– Att kunder har möjlighet att betala för mat och andra nödvändiga varor även vid störningar är en viktig beredskapsfråga, säger Gunnar Olsson, vd på Ica Banken.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Krav från Riksbanken

Den nya lösningen är inte något som Ica själva har hittat på, utan bygger på riktlinjer och krav kopplade till Sveriges betalningsberedskap.

Riksbanken har under lång tid tryckt på att samhället måste kunna genomföra betalningar även vid kriser, störningar eller i värsta fall krigssituationer.

Därför har man drivit på utvecklingen av så kallade offlinebetalningar i fysisk handel.

Tanken är att köp av viktiga varor som mat, mediciner och drivmedel ska fungera även när uppkopplingen ligger nere.

Fungerar offline

För att den nya betallösningen ska fungera innebär det kunder betalar med fysiskt kort med chip och PIN-kod, om internetuppkopplingen i kassan inte fungerar.

Trots att mobilbetalningar blivit allt vanligare finns en viktig begränsning i den nya lösningen.

Mobila plånböcker omfattas ännu inte, vilket innebär att telefonen inte kommer fungera som betalmedel vid störningar.

– Vi ser en utveckling där allt fler kunder betalar med mobilen till vardags. Därför är det viktigt att komma ihåg att tekniken som möjliggör offlinebetalningar kräver fysiskt kort och PIN-kod. Vår rekommendation är att ha dessa tillgängliga som en del av sin vardagsberedskap, säger Gunnar Olsson.

För kunderna krävs ingen föranmälan eller registrering, det viktigaste är att ha ett fungerande bankkort och kod tillgängligt även om mobilen normalt används vid betalning.

LÄS MER: Mobilräkningen kan skjuta i höjden – går att undvika

Foto: Icagruppen

Text: Redaktionen