Putin-allierad rasar mot Sverige

2025 02 11

Den pro-ryska regimen i Georgien anklagar Sverige för att ”stödja radikala politiska partier”.

På en pressträff går talmannen i det georgiska parlamentet, Shalva Papuashvili, till hårt angrepp mot bland annat Sverige.

Papuashvili – som tillhör det styrande och ryssvänliga regeringspartiet Georgisk dröm – anklagar stora biståndsländer i Europa för att finansiera medier eller icke-statliga organisationer i Georgien som är kritiska mot regimen.

Papuashvili pekar i synnerhet ut tre länder: Sverige, Danmark och Nederländerna.

Det rapporterar den georgiska nyhetsbyrån Interpressnews.

Hänvisar till Trump-uttalanden

Den georgiska talmannen hänvisar till flera uttalanden från den nya administrationen i USA, med president Donald Trump i spetsen.

Trump-administrationen har kritiserat och ifrågasatt hur amerikanskt bistånd används utomlands.

Techmiljardären Elon Musk och hans nystartade departement DOGE Service (Department of Government Efficiency) har bland annat krävt att den amerikanska biståndsmyndigheten USAID ska stängas.

Nu anser Papuashvili att Sverige och andra länder måste granskas.

– Mot denna bakgrund är alla givarländer nu misstänkta, säger han och fortsätter:

– Det är omöjligt att denna fråga endast gäller USA:s budgetutgifter. Naturligtvis väcks även berättigade misstankar mot andra inblandade länder. Samma skadliga mål som identifierats i USA:s budgetutgifter kan ha eftersträvats av andra länder.

Förtrycker politiska motståndare

Georgisk dröm är öppet pro-ryska. Under deras styre har Georgien stärkt handelsförbindelserna med Ryssland och vägrat införa sanktioner mot Moskva.

Regeringspartiet har även kopierat Vladimir Putins brutala förhållningssätt mot politiska motståndare.

I maj införde Georgisk dröm den hårt kritiserade lagen om ”utländska agenter”.

Den nya lagen innebär att organisationer som får mer än 20 procent av sin finansiering från utlandet måste registrera sig som ”utländska agenter” – det vill säga organisationer som "bedriver en främmande makts intressen".

En liknande lag infördes i Ryssland 2012. Kreml har utnyttjat lagen för att slå ner på oliktänkande.

Omtvistat valresultat

I Georgien har omfattande protester pågått sedan parlamentsvalet i oktober 2024, då Georgisk dröm blev största parti med 54 procent av rösterna.

Oppositionen hävdar att valfusk ligger bakom partiets framgångar och att Ryssland påverkat valutgången. Även EU har gått ut med liknande anklagelser.

Foto: M. Meraji

Text: Redaktionen

Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning.

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd.

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning.

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten.

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent.

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen