Putin besviken – “Märkligt och skamligt”

2025 02 02

Vladimir Putin är frustrerad och besviken.

Vid en minneshögtid för att uppmärksamma 80-årsdagen av befrielsen av Auschwitz-lägret i Polen deltog flera statsledare.

Tysklands förbundskansler Olaf Scholz, Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, Storbritanniens kung Charles, Frankrikes president Emmanuel Macron, Polens president Andrzej Duda och många andra ledare var där.

En som inte deltog vid minneshögtiden är Vladimir Putin.

“Märkligt och skamligt”

Vladimir Putin säger nu att det var en skamlig handling att ignorera Sovjetunionens roll i befrielsen av nazityska dödsläger som Auschwitz och att inte bjuda in överlevande familjemedlemmar till sovjetiska trupper till årsdagar av befrielsen.

– Det här är en så konstig och skamlig sak att göra. Ni kan behandla den ryska statens överhuvud, mig, på vilket sätt ni vill - ingen ber om någon inbjudan. Men om du hade tänkt på det kunde du ha varit mycket mer subtil, säger han enligt Reuters.

“Borde ha bjudits in”

Putin menar att om de sovjetiska soldater som deltog i befrielsen av lägren inte kunde bjudas in på grund av hälsa eller ålder, så kunde åtminstone deras familjer ha bjudits in till de evenemang som markerade årsdagen av befrielsen.

LÄS MER: Natochefen: "Jag har en hemlig plan – Putin kommer aldrig försöka igen"

Missiler och drönare

Samtidigt har ryska styrkor skickat mängder av missiler och drönare mot ukrainskt territorium.

Ryssarna fortsätter även avancera på flera håll, bland annat i Luhansk.

– Ryska styrkor fortsatte sina offensiva operationer i riktning mot Kupyansk den 1 februari, uppger tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Den ukrainska generalstaben publicerade den 1 februari en karta som indikerade att ryska styrkor nyligen avancerat väster om Orlyanka öster om Kupyansk.

Offensiva operationer

ISW fortsätter.

– En rysk källa hävdade att ryska styrkor intagit Dvorichna norr om Kupyansk, men ISW har inte sett någon bekräftelse på detta påstående. Ryska styrkor genomförde offensiva operationer nordost om Kupyansk och längs den internationella gränsen nära Topoli; norr om Kupyansk nära Dvorichna.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Skatteverket: 700 000 svenskar måste betala

2026 06 22

2,6 miljoner svenskar får dela på 35,7 miljarder kronor i återbäring, men 700 000 personer måste istället betala.

Den 9-12 juni betalades skatteåterbäringen ut till dem som ändrade eller lade till uppgifter i sin deklaration och till dem som deklarerade senast den 4 maj digitalt eller på papper och inte fick utbetalning i april.

Drygt 54 000 personer som ska få skatteåterbäring i juni får dock ingen automatisk utbetalning eftersom de inte har registrerat konto för utbetalning.

Samtidigt har så många som 700 000 svenskar istället fått besked om kvarskatt.

700 000 måste betala

Drygt 700 000 personer har fått besked om kvarskatt om sammanlagt 16,3 miljarder kronor.

Skatteverket meddelar att det gäller att hålla koll på datumen i det slutgiltiga beskedet.

– Du som får besked om kvarskatt ska betala inom cirka 90 dagar. Sista betalningsdag hittar du i ditt besked om slutlig skatt, framhåller myndigheten.

Dessa datum gäller

Så här lyder senaste betalningsdatum utifrån när slutskattebeskedet kom:

- Den som fick besked i april: Måste betala senast 13 juli

- Den som fick besked i juni: Måste betala senast 14 september

- Den som får besked i augusti: Måste betala senast 12 november

- Den som får besked i december: Måste betala senast 12 mars 2027

Läs mer: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Håll koll på räntan

Det gäller att betala in kvarskatten innan det slutdatumet, annars kan man behöva betala kostnadsränta på beloppet.

Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor kvarskatten är.

– Du som inte gör en extra inbetalning till skattekontot betalar låg kostnadsränta fram till datumet då kvarskatten senast ska vara betald (förfallodagen), framhåller Skatteverket.

– Kostnadsräntan beräknas dag för dag. Det innebär att om du betalar innan förfallodagen beräknas kostnadsränta fram till att din betalning är bokförd på skattekontot.

Det är kvarskatt

Kvarskatt kallas också för underskott av slutlig skatt.

Det är alltså den skatt som man behöver betala i efterhand om det visar sig att man har betalat in för lite skatt under året.

Läs mer: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: F. Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen