11 januari 2026

Putin besviken – “Märkligt och skamligt”

2025 02 02

Vladimir Putin är frustrerad och besviken.

Vid en minneshögtid för att uppmärksamma 80-årsdagen av befrielsen av Auschwitz-lägret i Polen deltog flera statsledare.

Tysklands förbundskansler Olaf Scholz, Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, Storbritanniens kung Charles, Frankrikes president Emmanuel Macron, Polens president Andrzej Duda och många andra ledare var där.

En som inte deltog vid minneshögtiden är Vladimir Putin.

“Märkligt och skamligt”

Vladimir Putin säger nu att det var en skamlig handling att ignorera Sovjetunionens roll i befrielsen av nazityska dödsläger som Auschwitz och att inte bjuda in överlevande familjemedlemmar till sovjetiska trupper till årsdagar av befrielsen.

– Det här är en så konstig och skamlig sak att göra. Ni kan behandla den ryska statens överhuvud, mig, på vilket sätt ni vill - ingen ber om någon inbjudan. Men om du hade tänkt på det kunde du ha varit mycket mer subtil, säger han enligt Reuters.

“Borde ha bjudits in”

Putin menar att om de sovjetiska soldater som deltog i befrielsen av lägren inte kunde bjudas in på grund av hälsa eller ålder, så kunde åtminstone deras familjer ha bjudits in till de evenemang som markerade årsdagen av befrielsen.

LÄS MER: Natochefen: "Jag har en hemlig plan – Putin kommer aldrig försöka igen"

Missiler och drönare

Samtidigt har ryska styrkor skickat mängder av missiler och drönare mot ukrainskt territorium.

Ryssarna fortsätter även avancera på flera håll, bland annat i Luhansk.

– Ryska styrkor fortsatte sina offensiva operationer i riktning mot Kupyansk den 1 februari, uppger tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Den ukrainska generalstaben publicerade den 1 februari en karta som indikerade att ryska styrkor nyligen avancerat väster om Orlyanka öster om Kupyansk.

Offensiva operationer

ISW fortsätter.

– En rysk källa hävdade att ryska styrkor intagit Dvorichna norr om Kupyansk, men ISW har inte sett någon bekräftelse på detta påstående. Ryska styrkor genomförde offensiva operationer nordost om Kupyansk och längs den internationella gränsen nära Topoli; norr om Kupyansk nära Dvorichna.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen