Putin besviken – “Märkligt och skamligt”

2025 02 02

Vladimir Putin är frustrerad och besviken.

Vid en minneshögtid för att uppmärksamma 80-årsdagen av befrielsen av Auschwitz-lägret i Polen deltog flera statsledare.

Tysklands förbundskansler Olaf Scholz, Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, Storbritanniens kung Charles, Frankrikes president Emmanuel Macron, Polens president Andrzej Duda och många andra ledare var där.

En som inte deltog vid minneshögtiden är Vladimir Putin.

“Märkligt och skamligt”

Vladimir Putin säger nu att det var en skamlig handling att ignorera Sovjetunionens roll i befrielsen av nazityska dödsläger som Auschwitz och att inte bjuda in överlevande familjemedlemmar till sovjetiska trupper till årsdagar av befrielsen.

– Det här är en så konstig och skamlig sak att göra. Ni kan behandla den ryska statens överhuvud, mig, på vilket sätt ni vill - ingen ber om någon inbjudan. Men om du hade tänkt på det kunde du ha varit mycket mer subtil, säger han enligt Reuters.

“Borde ha bjudits in”

Putin menar att om de sovjetiska soldater som deltog i befrielsen av lägren inte kunde bjudas in på grund av hälsa eller ålder, så kunde åtminstone deras familjer ha bjudits in till de evenemang som markerade årsdagen av befrielsen.

LÄS MER: Natochefen: "Jag har en hemlig plan – Putin kommer aldrig försöka igen"

Missiler och drönare

Samtidigt har ryska styrkor skickat mängder av missiler och drönare mot ukrainskt territorium.

Ryssarna fortsätter även avancera på flera håll, bland annat i Luhansk.

– Ryska styrkor fortsatte sina offensiva operationer i riktning mot Kupyansk den 1 februari, uppger tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Den ukrainska generalstaben publicerade den 1 februari en karta som indikerade att ryska styrkor nyligen avancerat väster om Orlyanka öster om Kupyansk.

Offensiva operationer

ISW fortsätter.

– En rysk källa hävdade att ryska styrkor intagit Dvorichna norr om Kupyansk, men ISW har inte sett någon bekräftelse på detta påstående. Ryska styrkor genomförde offensiva operationer nordost om Kupyansk och längs den internationella gränsen nära Topoli; norr om Kupyansk nära Dvorichna.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)