Putin besviken – “Märkligt och skamligt”

2025 02 02

Vladimir Putin är frustrerad och besviken.

Vid en minneshögtid för att uppmärksamma 80-årsdagen av befrielsen av Auschwitz-lägret i Polen deltog flera statsledare.

Tysklands förbundskansler Olaf Scholz, Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, Storbritanniens kung Charles, Frankrikes president Emmanuel Macron, Polens president Andrzej Duda och många andra ledare var där.

En som inte deltog vid minneshögtiden är Vladimir Putin.

“Märkligt och skamligt”

Vladimir Putin säger nu att det var en skamlig handling att ignorera Sovjetunionens roll i befrielsen av nazityska dödsläger som Auschwitz och att inte bjuda in överlevande familjemedlemmar till sovjetiska trupper till årsdagar av befrielsen.

– Det här är en så konstig och skamlig sak att göra. Ni kan behandla den ryska statens överhuvud, mig, på vilket sätt ni vill - ingen ber om någon inbjudan. Men om du hade tänkt på det kunde du ha varit mycket mer subtil, säger han enligt Reuters.

“Borde ha bjudits in”

Putin menar att om de sovjetiska soldater som deltog i befrielsen av lägren inte kunde bjudas in på grund av hälsa eller ålder, så kunde åtminstone deras familjer ha bjudits in till de evenemang som markerade årsdagen av befrielsen.

LÄS MER: Natochefen: "Jag har en hemlig plan – Putin kommer aldrig försöka igen"

Missiler och drönare

Samtidigt har ryska styrkor skickat mängder av missiler och drönare mot ukrainskt territorium.

Ryssarna fortsätter även avancera på flera håll, bland annat i Luhansk.

– Ryska styrkor fortsatte sina offensiva operationer i riktning mot Kupyansk den 1 februari, uppger tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Den ukrainska generalstaben publicerade den 1 februari en karta som indikerade att ryska styrkor nyligen avancerat väster om Orlyanka öster om Kupyansk.

Offensiva operationer

ISW fortsätter.

– En rysk källa hävdade att ryska styrkor intagit Dvorichna norr om Kupyansk, men ISW har inte sett någon bekräftelse på detta påstående. Ryska styrkor genomförde offensiva operationer nordost om Kupyansk och längs den internationella gränsen nära Topoli; norr om Kupyansk nära Dvorichna.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ukrainsk fullträff – kostar nästan en miljard

2026 08 15

Ukraina har slagit ut ett dyrt ryskt radarsystem.

Ukrainas omfattande drönarattacker mot ryska måltavlor fortsätter.

I synnerhet riktar Kyjivs styrkor in sig på måltavlor i de ockuperade regionerna, bland annat Donetsk och Krymhalvön.

Nu har drönarstyrkor slagit ut ett avancerat ryskt radarsystem värt nästan en miljard kronor, rapporterar Ukrainska Pravda.

Ukrainsk fullträff

Radarsystemet slogs ut i Sevastopol i de södra delarna av den ockuperade Krymhalvön.

Det rör sig om en radarstation av typen Nebo-U, som är värd omkring hundra miljoner dollar – motsvarande 950 miljoner svenska kronor.

Den är utformad för att upptäcka och spåra luftmål, inklusive flygplan, kryssningsrobotar och ballistiska robotar.

“Minskar deras förmågor”

I en rapport från de militära styrkornas generalstab framgår att attacken bidrar till att minska Rysslands förmågor.

– Att slå ut stationen minskar de ryska styrkornas förmåga att kontrollera luftrummet och upptäcka luftburna resurser i tid, menas det.

Läs mer: Ukraina nära stort militärt avtal

Attack mot Ust-Luga

Samtidigt har Ukraina genomfört attacker mot hamnen Ust-Luga, rapporterar Kyiv Independent.

Ust-Luga är en av Rysslands största hamnar vid Östersjön och hem för en oljeterminal som fungerar som ett centralt nav för export av råolja och petroleumprodukter.

Hamnen, som ligger väster om Sankt Petersburg och långt från Ukrainas gräns, spelar en viktig roll för att generera intäkter till statskassan.

Guvernören bekräftar

Attacken bekräftas även från ryskt håll.

– Den regionala guvernören Aleksandr Drozdenko rapporterade tidigare att ”hamninfrastruktur” hade träffats och att en brand rasade i hamnen under ett omfattande drönarangrepp mot regionen.

Läs mer: USA:s ekonomiska plan: “Världen har aldrig sett detta”

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Historiskt väderbesked: Kan bli värsta någonsin

2026 08 15

– Modellerna visar något som ligger utanför allt vi någonsin har observerat tidigare.

Det skriver den framstående klimatforskaren Zeke Hausfather i en färsk analys om årets El Niño.

Forskaren beskriver utvecklingen som sensationell.

– Jag är generellt sett ganska sansad i hur jag diskuterar klimatdata. Det har bara funnits en gång på senare år då jag blivit riktigt chockad: när den globala temperaturen för september 2023 kom in på hela en halv grad varmare än vad som någonsin uppmätts i september, framhåller Hausfather.

Nu är klimatforskaren återigen chockad. Han beskriver prognoserna för årets El Niño som häpnadsväckande.

– Det ser inte bara ut som att årets El Niño blir den starkaste sedan tillförlitliga mätningar började – den kan dessutom slå tidigare rekord med en häpnadsväckande marginal.

”Kommer att spränga gränserna”

El Niño har inletts och väntas nå sin topp under hösten. Väderfenomenet värmer upp Stilla Havet och förändrar nederbördsmönstren i stora delar av världen.

Senast en så kallad ”Super El Niño” inträffade var 2015. Då påverkades över 60 miljoner människor av väderfenomenet, som förknippas med ökad kraftigt ökad nederbörd i vissa delar av världen och utbredd torka i andra.

Höstens El Niño väntas bli exceptionellt kraftig.

– Det är realistiskt att denna Super El Niño under hösten kommer att spränga gränserna för hur stark en El Niño kan vara. Konsekvenserna kan bli allvarliga för den globala livsmedelsförsörjningen och skapa stora utmaningar över hela världen, TV2:s meteorolog Andreas Nyholm till kanalen.

Så påverkas Sverige

Det är oklart hur Sverige kommer att påverkas av väderfenomen.

SMHI:s klimatforskare Ralf Döscher konstaterar att det saknas underlag för att dra några exakta slutsatser.

Men att Sverige kommer att påverkas står klart.

– Vi kan bara säga att Sverige kan märka av en påverkan, men inte hur, säger Döscher till SvD.

ANDRA LÄSER: Ukraina nära stort militärt avtal

FAKTA: El Niño

- El Niño är havsfenomenet som tillsammans med atmosfärsfenomenet Southern Oscillation återkommer över Stilla Havet med ett mellanrum på två till sju år.

- När El Niño inträffar försvagas passadvindarna, alternativt att de ändrar riktning, vilket medför att det varma ytvattnet, liksom molnsystem och regnväder, inte förs tillbaka västerut utan i stället fortsätter österut.

- Därmed förändras också den globala, storskaliga atmosfärscirkulationen liksom vädret i stora delar av övriga världen.

Källa: SMHI

LÄS OCKSÅ: Dagligvaruhandeln växer

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen