Putin går ut med brutalt löfte

2024 12 22

Vladimir Putin lovar “förstörelse”.

Ukrainska styrkor har riktat drönarattacker mot den ryska staden Kazan.

Bilder som publicerades den 21 december visar flera ukrainska drönare som slår till mot stora hyreshus och andra ospecificerade byggnader i Kazan.

Nu går Vladimir Putin ut med ett brutalt löfte som svar på drönarattackerna, rapporterar Moscow Times.

Brutalt löfte

Vladimir Putin utlovade på söndagen mer ”förstörelse” i Ukraina som vedergällning för en drönarattack mot den centralryska staden Kazan en dag tidigare.

– Vem de än är och hur mycket de än försöker förstöra, kommer de själva att utsättas för många gånger mer förstörelse och kommer att ångra vad de försöker göra i vårt land, säger Putin.

Putin har tidigare hotat med att rikta en hypersonisk ballistisk missil mot centrala Kyiv som svar på ukrainska attacker mot ryskt territorium.

Nya attacker

Ryssland har under dagen riktat nya drönarattacker mot ukrainskt territorium.

Flera personer har skadats och en har dött efter attacker mot bland annat Donetsk och Kherson.

Det rapporterar Kyiv Independent.

Har skjutits ner

Ukraina sköt ner 52 attackdrönare, inklusive Shahed-typen, som Ryssland skickade mot landet under natten, rapporterade det ukrainska flygvapnet den 22 december.

Flygvapnet tillade att man tappat bort 44 skendrönare som Ryssland skickade iväg tillsammans med de riktiga attackdrönarna. En drönare flög iväg mot Belarus.

Den 22 december sköts drönare ned över 12 ukrainska oblast, såsom Poltava, Sumy, Kharkiv, Kyiv, Chernihiv, Cherkasy, Kirovohrad, Zhytomyr, Dnipropetrovsk, Kherson, Mykolaiv och Zaporizjzja, rapporterade flygvapnet.

Trotsar hoten

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj tycks trotsa Putins hot.

– Vi kommer definitivt att fortsätta att slå till mot ryska militära mål - med drönare och missiler, i allt högre grad med ukrainsktillverkade sådana, med särskild inriktning på militärbaser och rysk militär infrastruktur som används i denna terror mot vårt folk, framhåller han på sociala medier.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen