Putin har etablerat kontakt – USA oroade

2023 08 31

USA ser med stor oro på uppgifter om Vladimir Putins senaste kontakter.

Underrättelsetjänsten i USA har kommit med ny information om Putins beteende och den ryska diktatorns planer för framtiden.

Han har redan börjat göra sig beroende av en annan aggressiv diktator för att kunna bedriva sin brutala krigsmaskin i Ukraina.

Det handlar om relationen till Nordkoreas diktator Kim Jong-Un.

Och nu har kontakten dem emellan intensifierats, rapporterar nyhetsbyrån AP.

Vädjar till Kim

Enligt Vita huset vädjar Putin till Kim om att fylla på det ryska lagret med artillerigranater och annan krigsmateriel för att stödja den ryska militären.

Uppmaningarna till den nordkoreanska diktatorn har skett i form av brevväxling.

Kontakten har ökat efter att Putin skickade sin försvarsminister Sergej Sjojgu till Pyongyang nyligen för att driva på försäljningen av ammunition till Moskva.

– Efter Sjojgus besök reste en annan grupp ryska tjänstemän till Pyongyang för uppföljningsdiskussioner om potentiella vapenaffärer mellan Nordkorea och Ryssland, säger John Kirby, talesperson för USA:s nationella säkerhetsråd, enligt AP.

Byta mat mot ammunition

USA:s president Joe Biden och hans administration har vid upprepade tillfällen hävdat att Ryssland blivit beroende av Nordkorea för att kunna utkämpa Putins krig i Ukraina.

Även Iran finns på den listan.

I mars uppgav Vita huset att Putin var beredd att genomföra en byteshandel med Kim Jong-Un – om Ryssland får ammunition skulle Nordkorea få mat och andra råvaror.

Även Wagnergruppen ska enligt USA ha tagit emot vapenleveranser från Nordkorea för att slåss mot Ukraina.

Teorin: kan inleda kärnvapensamarbete

Den rysk-nordkoreanska relationen har sedan invasionen av Ukraina intensifierats vid flera olika tillfällen.

Förra sommaren talade länderna om att bilda en egen union – för att “utvidga de omfattande och konstruktiva bilaterala relationerna med gemensamma ansträngningar" enligt nordkoreanska KCNA.

Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan, har tidigare flaggat för att de två diktaturerna skulle kunna inleda ett kärnvapensamarbete.

Framför allt om Ryssland vill göra verklighet i sina planer att använda sig av nordkoreanska arbetare för att bygga upp regionen Donbas.

– Om det kommer nordkoreaner så måste Ryssland ha något att erbjuda. Vad skulle det vara i så fall? Knappast pengar och teknik, men möjligen kärnvapen eller kärnteknik, sade Paasikivi till SR ifjol.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Massflykt vid finska gränsen” – tiotusentals har lämnat

2025 11 26

Mängder av människor lämnar området vid den finska gränsen.

I februari 2022 inledde Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina.

Sedan dess har den ryska befolkningen drabbats av flera hårda slag, som ett resultat av kriget.

Också i Rysslands norra delar märks stor påverkan.

Befolkningen lämnar

I den ryska Murmanskregionen, som ligger nära den finska gränsen, har den totala befolkningen minskat med omkring tio procent sedan början av kriget.

Men på vissa platser är det betydligt mer.

– Det råder massflykt vid den finska gränsen. På vissa platser har upp till 30 procent av befolkningen försvunnit i Murmanskregionen, rapporterar Iltalehti, med hänvisning till uppgifter från Rysslands statliga statistikmyndighet Rosstat.

73 000 personer har lämnat

Omkring 73 000 personer är den totala befolkningsminskningen i Murmanskregionen sedan krigets start.

– Den 1 januari 2022 bodde 724 500 personer i regionen. Således har Murmanskregionen, om man ska tro statistiken, förlorat tio procent av sin befolkning, rapporterar den norska nyhetstidningen The Barent Observer.

LÄS MER: Trump ändrar sig – pressen släpper för Zelenskyj

Orsaken är inte helt säker

Anledningen bakom den stora befolkningsminskningen i regionen är inte helt säker, men experter tror att det kan bero på flera saker.

– De militära experter vi intervjuade höll inte med varandra. Vissa menar att förändringarna kan vara relaterade till fientligheterna i Ukraina, uppger tidningen.

– Andra tror att invånarna kan ha lämnat i massor, men experter känner inte till några storskaliga truppförflyttningar eller stora nedläggningar av infrastruktur.

Ukrainska attacker

Ukrainakriget har märkts av också i regionen runt Murmansk, eftersom ukrainska drönarattacker ibland har slagit ner i området.

– Kolahalvön, där Murmansk ligger, är en av Rysslands mest militariserade regioner och målet för flera ukrainska attacker, uppger Iltalehti.

Flera små byar i Rysslands norra delar riskerar nu att dö ut.

– Avfolkningen orsakas av brist på jobb och en allmän försämring av infrastruktur och levnadsstandard, framhåller tidningen.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 970 kilometer från Ukraina

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Regeringen sågar sin egen miljardsatsning – ”pinsamt”

2025 11 26

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) går ut och sågar resultatet av regeringens storsatsning på arbetsmarknaden.

Regeringen har ofta basunerat ut sina stora satsningar på att få fler människor i arbete.

Färre ska gå på bidrag och fler ska jobba, har varit budskapet.

– För många människor lönar det sig inte att arbeta samtidigt som det finns ett omfattande utanförskap som måste brytas. Alla som kan jobba ska göra det, framhåller regeringen i ett uttalande.

I september meddelade regeringen ytterligare satsningar på att få fler i arbete under nästa år.

– Regeringen och Sverigedemokraterna avser därför att genomföra en omfattande bidragsreform för att fler barn ska se sina föräldrar gå till jobbet. I budgetpropositionen för 2026 avser regeringen att skjuta till cirka 1,5 miljarder kronor för att genomföra bidragsreformen, uppger regeringen.

Tidigare satsning

Samtidigt som man miljardsatsar framåt så kommer nu rapporter om att tidigare satsningar inte har gett önskat resultat.

I januari 2024, alltså för nästa två år sedan, inleddes en satsning på etableringsjobb.

Regeringen avsatte runt en miljard, i ett upplägg där staten står för en tredjedel av lönen de första två åren av en anställning.

LÄS OCKSÅ: Över 40 miljoner kronor har betalats ut felaktigt - "välfärdspengar"

”Pinsamt”

Satsningen har resulterat i att 84 personer fått nya jobb under de två gångna åren.

Ett resultat som finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver som ”uselt”, rapporterar Aftonbladet.

Hon hade betydligt högre förväntningar på regeringens satsning.

– Definitivt mer än de som har blivit. Det är ju på gränsen till pinsamt att parterna inte lyckas med det de själva vill göra, säger Elisabeth Svantesson, till tidningen.

Kallar upp fack och arbetsgivare

Finansministern anser att regeringen har gjort vad de har kunnat, genom att skjuta till pengar.

Nu agerar Elisabeth Svantesson mot de som hon anser ansvariga för det misslyckade resultatet, nämligen facken och arbetsgivarna.

– Det har jag tröttnat på. Och jag vill att de förklarar sig om varför vi har ett så bedrövligt resultat, säger hon till tidningen.

Fackförbundet Unionen har tidigare uppgett att matchningen mellan arbetsgivare och arbetssökande är den stora utmaningen när det gäller satsningen på etableringsjobb.

LÄS OCKSÅ: Trump ändrar sig - pressen släpper för Zelenskyj

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen