Putin har etablerat kontakt – USA oroade

2023 08 31

USA ser med stor oro på uppgifter om Vladimir Putins senaste kontakter.

Underrättelsetjänsten i USA har kommit med ny information om Putins beteende och den ryska diktatorns planer för framtiden.

Han har redan börjat göra sig beroende av en annan aggressiv diktator för att kunna bedriva sin brutala krigsmaskin i Ukraina.

Det handlar om relationen till Nordkoreas diktator Kim Jong-Un.

Och nu har kontakten dem emellan intensifierats, rapporterar nyhetsbyrån AP.

Vädjar till Kim

Enligt Vita huset vädjar Putin till Kim om att fylla på det ryska lagret med artillerigranater och annan krigsmateriel för att stödja den ryska militären.

Uppmaningarna till den nordkoreanska diktatorn har skett i form av brevväxling.

Kontakten har ökat efter att Putin skickade sin försvarsminister Sergej Sjojgu till Pyongyang nyligen för att driva på försäljningen av ammunition till Moskva.

– Efter Sjojgus besök reste en annan grupp ryska tjänstemän till Pyongyang för uppföljningsdiskussioner om potentiella vapenaffärer mellan Nordkorea och Ryssland, säger John Kirby, talesperson för USA:s nationella säkerhetsråd, enligt AP.

Byta mat mot ammunition

USA:s president Joe Biden och hans administration har vid upprepade tillfällen hävdat att Ryssland blivit beroende av Nordkorea för att kunna utkämpa Putins krig i Ukraina.

Även Iran finns på den listan. 

I mars uppgav Vita huset att Putin var beredd att genomföra en byteshandel med Kim Jong-Un – om Ryssland får ammunition skulle Nordkorea få mat och andra råvaror.

Även Wagnergruppen ska enligt USA ha tagit emot vapenleveranser från Nordkorea för att slåss mot Ukraina.

Teorin: kan inleda kärnvapensamarbete

Den rysk-nordkoreanska relationen har sedan invasionen av Ukraina intensifierats vid flera olika tillfällen.

Förra sommaren talade länderna om att bilda en egen union – för att “utvidga de omfattande och konstruktiva bilaterala relationerna med gemensamma ansträngningar" enligt nordkoreanska KCNA.

Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan, har tidigare flaggat för att de två diktaturerna skulle kunna inleda ett kärnvapensamarbete.

Framför allt om Ryssland vill göra verklighet i sina planer att använda sig av nordkoreanska arbetare för att bygga upp regionen Donbas.

– Om det kommer nordkoreaner så måste Ryssland ha något att erbjuda. Vad skulle det vara i så fall? Knappast pengar och teknik, men möjligen kärnvapen eller kärnteknik, sade Paasikivi till SR ifjol.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


09 april 26

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

 Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först 

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen