Putin har etablerat kontakt – USA oroade

2023 08 31

USA ser med stor oro på uppgifter om Vladimir Putins senaste kontakter.

Underrättelsetjänsten i USA har kommit med ny information om Putins beteende och den ryska diktatorns planer för framtiden.

Han har redan börjat göra sig beroende av en annan aggressiv diktator för att kunna bedriva sin brutala krigsmaskin i Ukraina.

Det handlar om relationen till Nordkoreas diktator Kim Jong-Un.

Och nu har kontakten dem emellan intensifierats, rapporterar nyhetsbyrån AP.

Vädjar till Kim

Enligt Vita huset vädjar Putin till Kim om att fylla på det ryska lagret med artillerigranater och annan krigsmateriel för att stödja den ryska militären.

Uppmaningarna till den nordkoreanska diktatorn har skett i form av brevväxling.

Kontakten har ökat efter att Putin skickade sin försvarsminister Sergej Sjojgu till Pyongyang nyligen för att driva på försäljningen av ammunition till Moskva.

– Efter Sjojgus besök reste en annan grupp ryska tjänstemän till Pyongyang för uppföljningsdiskussioner om potentiella vapenaffärer mellan Nordkorea och Ryssland, säger John Kirby, talesperson för USA:s nationella säkerhetsråd, enligt AP.

Byta mat mot ammunition

USA:s president Joe Biden och hans administration har vid upprepade tillfällen hävdat att Ryssland blivit beroende av Nordkorea för att kunna utkämpa Putins krig i Ukraina.

Även Iran finns på den listan.

I mars uppgav Vita huset att Putin var beredd att genomföra en byteshandel med Kim Jong-Un – om Ryssland får ammunition skulle Nordkorea få mat och andra råvaror.

Även Wagnergruppen ska enligt USA ha tagit emot vapenleveranser från Nordkorea för att slåss mot Ukraina.

Teorin: kan inleda kärnvapensamarbete

Den rysk-nordkoreanska relationen har sedan invasionen av Ukraina intensifierats vid flera olika tillfällen.

Förra sommaren talade länderna om att bilda en egen union – för att “utvidga de omfattande och konstruktiva bilaterala relationerna med gemensamma ansträngningar" enligt nordkoreanska KCNA.

Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan, har tidigare flaggat för att de två diktaturerna skulle kunna inleda ett kärnvapensamarbete.

Framför allt om Ryssland vill göra verklighet i sina planer att använda sig av nordkoreanska arbetare för att bygga upp regionen Donbas.

– Om det kommer nordkoreaner så måste Ryssland ha något att erbjuda. Vad skulle det vara i så fall? Knappast pengar och teknik, men möjligen kärnvapen eller kärnteknik, sade Paasikivi till SR ifjol.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen