Putin har etablerat kontakt – USA oroade

2023 08 31

USA ser med stor oro på uppgifter om Vladimir Putins senaste kontakter.

Underrättelsetjänsten i USA har kommit med ny information om Putins beteende och den ryska diktatorns planer för framtiden.

Han har redan börjat göra sig beroende av en annan aggressiv diktator för att kunna bedriva sin brutala krigsmaskin i Ukraina.

Det handlar om relationen till Nordkoreas diktator Kim Jong-Un.

Och nu har kontakten dem emellan intensifierats, rapporterar nyhetsbyrån AP.

Vädjar till Kim

Enligt Vita huset vädjar Putin till Kim om att fylla på det ryska lagret med artillerigranater och annan krigsmateriel för att stödja den ryska militären.

Uppmaningarna till den nordkoreanska diktatorn har skett i form av brevväxling.

Kontakten har ökat efter att Putin skickade sin försvarsminister Sergej Sjojgu till Pyongyang nyligen för att driva på försäljningen av ammunition till Moskva.

– Efter Sjojgus besök reste en annan grupp ryska tjänstemän till Pyongyang för uppföljningsdiskussioner om potentiella vapenaffärer mellan Nordkorea och Ryssland, säger John Kirby, talesperson för USA:s nationella säkerhetsråd, enligt AP.

Byta mat mot ammunition

USA:s president Joe Biden och hans administration har vid upprepade tillfällen hävdat att Ryssland blivit beroende av Nordkorea för att kunna utkämpa Putins krig i Ukraina.

Även Iran finns på den listan.

I mars uppgav Vita huset att Putin var beredd att genomföra en byteshandel med Kim Jong-Un – om Ryssland får ammunition skulle Nordkorea få mat och andra råvaror.

Även Wagnergruppen ska enligt USA ha tagit emot vapenleveranser från Nordkorea för att slåss mot Ukraina.

Teorin: kan inleda kärnvapensamarbete

Den rysk-nordkoreanska relationen har sedan invasionen av Ukraina intensifierats vid flera olika tillfällen.

Förra sommaren talade länderna om att bilda en egen union – för att “utvidga de omfattande och konstruktiva bilaterala relationerna med gemensamma ansträngningar" enligt nordkoreanska KCNA.

Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan, har tidigare flaggat för att de två diktaturerna skulle kunna inleda ett kärnvapensamarbete.

Framför allt om Ryssland vill göra verklighet i sina planer att använda sig av nordkoreanska arbetare för att bygga upp regionen Donbas.

– Om det kommer nordkoreaner så måste Ryssland ha något att erbjuda. Vad skulle det vara i så fall? Knappast pengar och teknik, men möjligen kärnvapen eller kärnteknik, sade Paasikivi till SR ifjol.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Larm om svensk hamn – ”Sätt in minröjare”

2025 11 30

Nordens största hamn har allvarliga säkerhetsproblem.

Göteborgs hamn är den största hamnen i Norden.

Sedan kriget i Ukraina inleddes har antalet säkerhetsincidenter skjutit i höjden.

Nu kommer krav om att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg.

“Inom 48 timmar blir det kris”

Antalet rapporterade incidenter kring Göteborgs hamn har ökat med 40 procent sedan Rysslands invasion av Ukraina inleddes, rapporterar SVT.

Nu kräver Cecilia Magnusson (M), andra vice hamnordförande, att stora militära resurser flyttas till Västkusten.

Ett enda larm om en mina riskerar att lamslå fartygstrafiken, även om larmet skulle vara falskt, understryker hon.

– Närmaste minröjaren ligger i Karlskrona och det tar två dygn att ta sig från Karlskrona till Göteborg. Och inom 48 timmar så blir det kris på hyllor och med drivmedel, säger Cecilia Magnusson till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rysk militärtransport slås ut i sabotageoperation

Försvarsmakten säger nej

Säkerhetsincidenter av alla slag har rapporterats de senaste åren. Det handlar om alltifrån drönare till hotfulla telefonsamtal och obehöriga personer i området.

Påstådda representanter för kinesiska staten har till exempel försökt förfalska en inbjudan till hamnen.

Totalt rapporteras mellan 500 och 600 incidenter per år.

Men Försvarsmakten avfärdar Cecilia Magnussons krav på att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg, och menar att det inte vore rationellt.

– De hoten som idag finns mot Göteborgs hamnar är framförallt inte militära hot utan andra typer av hot. Det kan vara avbildning eller spioneri, säger Oscar Peterson, chef för Älvsborgs amfibieregemente, till kanalen.

”Med tanke på vad vi sett i Polen…”

Cecilia Magnusson varnar dock för att det inte alls är osannolikt att en allvarlig incident kan inträffa i Göteborgs hamn.

– Med tanke på vad vi har sett i Polen, hur man testar vår villighet att förhindra angrepp från rysk sida, är det inte någon utopi att man skulle vilja testa här också, har Magnusson tidigare sagt till GP.

Hon vill att Göteborgs stad ska föra samtal med staten om vad som behöver göras för att öka säkerheten i hamnen.

– Ett första steg är att Göteborgs stad pratar med staten och säger att ”det här behöver vi”. Sedan är det de olika myndigheterna. Vad behöver de för att säkra att hamnen hålls öppen, säger hon till tidningen.

LÄS OCKSÅ: "En aggressionshandling" - asiatiskt land till rasande attack mot Ukraina

Foto: Gustav Nilsson

Text: Redaktionen

Natosoldat död nära ryska gränsen

2025 11 30

En Natosoldat har förlorat livet.

En Natosoldat från Belgien har dött på lördagen.

Soldaten uppges ha förlorat livet i samband med en Natoinsats i Litauen.

Bekräftas av försvarsminister

Den belgiska soldaten deltog i Natos insats i Litauen och blev svårt skadad på fredagen, rapporterar Politico.

Sent på lördagen meddelades att soldaten hade avlidit.

Tragedin inträffade i samband med en övning som innefattade granatkastning, uppger belgiska tjänstemän, enligt tidningen.

Efter att ha skadats under övningen fördes soldaten till sjukhus, men hans liv gick inte att rädda.

Händelsen bekräftas av Belgiens försvarsminister Theo Francken och försvarschef Frederik Vansina.

– Jag är djupt bedrövad över den tragiska olyckan, skriver Theo Francken i ett inlägg på X, och framför ”tankar och solidaritet” till den avlidnas vänner och kollegor.

Inleder utredning

Den belgiska soldaten har ännu inte identifierats, åtminstone inte formellt, men ingick i artilleribataljonen från Brasschaat i Belgien.

Belgiens federala åklagare har nu inlett en utredning av det tragiska dödsfallet, enligt tidningen. Det belgiska försvarsministeriet har också inlett en egen, intern utredning om olyckan.

Samtidigt framför även Litauens president Gitanas Nausėda sina kondoleanser, och passade på att lovorda Natoinsatsen i landet.

– Deras engagemang och uppoffring kommer aldrig att glömmas, kommenterar den litauiska presidenten.

Svensk insats

Sedan i somras har nästan 200 belgiska soldater varit utstationerade i Litauen, som ligger nära Ryssland och gränsar till den ryska enklaven Kaliningrad.

De belgiska soldaterna ingår i Natos Forward Land Forces, som finns utstationerade i åtta östeuropeiska länder, enligt tidningen.

Även Sverige ingår i Natouppdrag i Baltikum, som är mycket sårbart för rysk aggressivitet.

Svenska soldater har stationerats ut i Lettland, i Sveriges hittills största åtagande sedan Nato-inträdet.

Arkivfoto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen