Diktatorn hävdar – då inleds fredssamtal

2023 09 12

Samtidigt förbereder sig diktatorn för en ”utdragen konflikt”.

Det framhåller Putin under en frågestund vid det internationella stormötet Eastern Economic Forum i ryska Vladivostok.

– När Ukraina är utmattade och saknar tillräckligt med män, ammunition och vapen. Då kommer de att vilja prata fred, säger Putin enligt Reuters.

På frågan om Ryssland är beredda att inleda nya fredssamtal, svarar Putin:

– Vi får se.

”Redo att sluta slåss”

Efter en stund utvecklar diktatorn sitt svar.

Putin hävdar att Ryssland är redo att ”sluta slåss”, men att han inte litar på att Ukraina kommer att lägga ned sina vapen.

– Kyiv kommer att använda varenda sekund av ett eldupphör till att fylla på sina resurser och återställa stridsförmågan hos de väpnade styrkorna. Vi är redo att sluta slåss, men vi kan knappast göra det om vi står inför en ny ukrainsk offensiv.

Ryssland ockuperar cirka 18 procent av Ukrainas territorium, inklusive Krymhalvön som de annekterade 2014.

Utesluter samtal med Putin

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kommenterade under gårdagen eventuella, framtida fredssamtal.

Hans besked är tydligt: Det går inte att förhandla med Ryssland.

– Alla som tror att det går att förhandla med Putin lurar sig själva. Liv betyder ingenting för honom. Ett eventuellt framtida fredsavtal kommer aldrig att hålla, säger Zelenskyj i en intervju med The Economist.

Zelenskyj: Ukraina är bara första steget

I en intervju med brittiska Sky News utvecklar presidenten sitt resonemang.

– Ryssland vill inte ha några samtal. Han (Putin) vill inte inleda några förhandlingar för han vill inte ha fred, säger Zelenskyj och fortsätter:

– Jag är övertygad om att Ukraina bara är det första steget för honom. Jag är övertygad om att han förbereder sig inför ett stort krig.

Enligt presidenten sitter Putin och väntar på att västvärldens enorma stöd till Ukraina ska upphöra.  

Putin diktator räknar med att det militära stödet kommer att avta och att tiden är på Rysslands sida, framhåller Zelenskyj.   

Presidenten betonar att ett sådant scenario inte får bli verklighet. Då kommer den ryska aggressionen att fortsätta. 

– Om vi inte klarar oss så kommer andra länder att stå på tur, säger han.

Redo att ställa om ekonomin

I intervjun med Financial Times uppger den ukrainske presidenten att det finns en utarbetad plan ifall västvärldens stöd skulle avta.

Zelenskyj framhåller att han är ”moraliskt redo” att ställa om Ukraina till en renodlad krigsekonomi.

Presidenten är dock noga med att betona att det i nuläget inte finns några tecken som tyder på att väst kommer att överge Ukraina

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen