Diktatorn hävdar – då inleds fredssamtal

2023 09 12

Rysslands diktator Vladimir Putin hävdar att Ukraina i sinom tid kommer att vilja inleda fredssamtal med den ryska krigsmakten.

Samtidigt förbereder sig diktatorn för en ”utdragen konflikt”.

Det framhåller Putin under en frågestund vid det internationella stormötet Eastern Economic Forum i ryska Vladivostok.

– När Ukraina är utmattade och saknar tillräckligt med män, ammunition och vapen. Då kommer de att vilja prata fred, säger Putin enligt Reuters.

På frågan om Ryssland är beredda att inleda nya fredssamtal, svarar Putin:

– Vi får se.

”Redo att sluta slåss”

Efter en stund utvecklar diktatorn sitt svar.

Putin hävdar att Ryssland är redo att ”sluta slåss”, men att han inte litar på att Ukraina kommer att lägga ned sina vapen.

– Kyiv kommer att använda varenda sekund av ett eldupphör till att fylla på sina resurser och återställa stridsförmågan hos de väpnade styrkorna. Vi är redo att sluta slåss, men vi kan knappast göra det om vi står inför en ny ukrainsk offensiv.

Ryssland ockuperar cirka 18 procent av Ukrainas territorium, inklusive Krymhalvön som de annekterade 2014.

Utesluter samtal med Putin

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kommenterade under gårdagen eventuella, framtida fredssamtal.

Hans besked är tydligt: Det går inte att förhandla med Ryssland.

– Alla som tror att det går att förhandla med Putin lurar sig själva. Liv betyder ingenting för honom. Ett eventuellt framtida fredsavtal kommer aldrig att hålla, säger Zelenskyj i en intervju med The Economist.

Zelenskyj: Ukraina är bara första steget

I en intervju med brittiska Sky News utvecklar presidenten sitt resonemang.

– Ryssland vill inte ha några samtal. Han (Putin) vill inte inleda några förhandlingar för han vill inte ha fred, säger Zelenskyj och fortsätter:

– Jag är övertygad om att Ukraina bara är det första steget för honom. Jag är övertygad om att han förbereder sig inför ett stort krig.

Enligt presidenten sitter Putin och väntar på att västvärldens enorma stöd till Ukraina ska upphöra.  

Putin diktator räknar med att det militära stödet kommer att avta och att tiden är på Rysslands sida, framhåller Zelenskyj.   

Presidenten betonar att ett sådant scenario inte får bli verklighet. Då kommer den ryska aggressionen att fortsätta. 

– Om vi inte klarar oss så kommer andra länder att stå på tur, säger han.

Redo att ställa om ekonomin

I intervjun med Financial Times uppger den ukrainske presidenten att det finns en utarbetad plan ifall västvärldens stöd skulle avta.

Zelenskyj framhåller att han är ”moraliskt redo” att ställa om Ukraina till en renodlad krigsekonomi.

Presidenten är dock noga med att betona att det i nuläget inte finns några tecken som tyder på att väst kommer att överge Ukraina

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen