Diktatorn hävdar – då inleds fredssamtal

2023 09 12

Rysslands diktator Vladimir Putin hävdar att Ukraina i sinom tid kommer att vilja inleda fredssamtal med den ryska krigsmakten.

Samtidigt förbereder sig diktatorn för en ”utdragen konflikt”.

Det framhåller Putin under en frågestund vid det internationella stormötet Eastern Economic Forum i ryska Vladivostok.

– När Ukraina är utmattade och saknar tillräckligt med män, ammunition och vapen. Då kommer de att vilja prata fred, säger Putin enligt Reuters.

På frågan om Ryssland är beredda att inleda nya fredssamtal, svarar Putin:

– Vi får se.

”Redo att sluta slåss”

Efter en stund utvecklar diktatorn sitt svar.

Putin hävdar att Ryssland är redo att ”sluta slåss”, men att han inte litar på att Ukraina kommer att lägga ned sina vapen.

– Kyiv kommer att använda varenda sekund av ett eldupphör till att fylla på sina resurser och återställa stridsförmågan hos de väpnade styrkorna. Vi är redo att sluta slåss, men vi kan knappast göra det om vi står inför en ny ukrainsk offensiv.

Ryssland ockuperar cirka 18 procent av Ukrainas territorium, inklusive Krymhalvön som de annekterade 2014.

Utesluter samtal med Putin

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kommenterade under gårdagen eventuella, framtida fredssamtal.

Hans besked är tydligt: Det går inte att förhandla med Ryssland.

– Alla som tror att det går att förhandla med Putin lurar sig själva. Liv betyder ingenting för honom. Ett eventuellt framtida fredsavtal kommer aldrig att hålla, säger Zelenskyj i en intervju med The Economist.

Zelenskyj: Ukraina är bara första steget

I en intervju med brittiska Sky News utvecklar presidenten sitt resonemang.

– Ryssland vill inte ha några samtal. Han (Putin) vill inte inleda några förhandlingar för han vill inte ha fred, säger Zelenskyj och fortsätter:

– Jag är övertygad om att Ukraina bara är det första steget för honom. Jag är övertygad om att han förbereder sig inför ett stort krig.

Enligt presidenten sitter Putin och väntar på att västvärldens enorma stöd till Ukraina ska upphöra.  

Putin diktator räknar med att det militära stödet kommer att avta och att tiden är på Rysslands sida, framhåller Zelenskyj.   

Presidenten betonar att ett sådant scenario inte får bli verklighet. Då kommer den ryska aggressionen att fortsätta. 

– Om vi inte klarar oss så kommer andra länder att stå på tur, säger han.

Redo att ställa om ekonomin

I intervjun med Financial Times uppger den ukrainske presidenten att det finns en utarbetad plan ifall västvärldens stöd skulle avta.

Zelenskyj framhåller att han är ”moraliskt redo” att ställa om Ukraina till en renodlad krigsekonomi.

Presidenten är dock noga med att betona att det i nuläget inte finns några tecken som tyder på att väst kommer att överge Ukraina

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


25 oktober 2026

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2026 10 25

Nya kontantregler är på gång i hela EU.

Debatten om kontanternas roll i samhället går fortsatt varm. Vissa menar att digitaliseringens framfart har gjort kontanterna överflödiga, medan andra anser att de har en nödvändig roll i samhället – inte minst vid kris eller krig.

Nya kontantregler som ska minska penningtvätt kommer att införas i hela EU redan nästa år.

Nya regler

EU:s nya penningtvättsförordning träder i kraft i juli nästa år.

Det kommer då att införas ett maxbelopp för betalningar med kontanter inom hela EU på 10 000 euro – motsvarande lite drygt 111 000 kronor.

Sedan tidigare finns inget sådant maxbelopp i Sverige.

Kan vara lägre

Regelverket möjliggör dock att enskilda EU-länder kan införa ett eget maxbelopp, så länge det är lägre än 10 000 euro.

Frankrike och Spanien har exempelvis ett maxbelopp på 1 000 euro.

Riksbanken vill att Sverige ska införa ett maxbelopp som är betydligt lägre än de motsvarande 111 000 kronor som ska råda i hela EU.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Riksbankens förslag

Riksbanken har rekommenderat regeringen och riksdagen att införa en högsta beloppsgräns vid kontantköp i handeln på 10 000 kronor.

– Riksbanken bedömer att en beloppsgräns för kontanta köp i handeln skulle göra det svårare att använda kontanter i kriminella syften, som penningtvätt och skatteundandragande, och att omsätta vinsterna från brott i varor, menas det.

– Samtidigt är beloppet en lämplig nivå för att personer som vill och behöver använda kontanter ska kunna fortsätta göra det. 

Påminner svenskarna

Riksbanken passar samtidigt på att rekommendera allmänheten att ha tillgång till flera olika betalsätt för att kunna betala om ett av dem inte fungerar. 

– Hushåll bör, i den mån det är möjligt, ha kort från olika kortnätverk, tillgång till en betaltjänst via mobiltelefon (exempelvis Swish), ha fysiska kort och pinkoder tillgängliga samt ha kontanter hemma i blandade valörer. 

– Som riktmärke bör hushåll ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen, men även ett lägre belopp kan stärka beredskapen. 

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


26 okt 2026

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

  • 1999: Tjeckien, Ungern och Polen
  • 2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
  • 2009: Albanien och Kroatien
  • 2017: Montenegro
  • 2020: Nordmakedonien
  • 2023: Finland
  • 2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen