Diktatorn hävdar – då inleds fredssamtal

2023 09 12

Rysslands diktator Vladimir Putin hävdar att Ukraina i sinom tid kommer att vilja inleda fredssamtal med den ryska krigsmakten.

Samtidigt förbereder sig diktatorn för en ”utdragen konflikt”.

Det framhåller Putin under en frågestund vid det internationella stormötet Eastern Economic Forum i ryska Vladivostok.

– När Ukraina är utmattade och saknar tillräckligt med män, ammunition och vapen. Då kommer de att vilja prata fred, säger Putin enligt Reuters.

På frågan om Ryssland är beredda att inleda nya fredssamtal, svarar Putin:

– Vi får se.

”Redo att sluta slåss”

Efter en stund utvecklar diktatorn sitt svar.

Putin hävdar att Ryssland är redo att ”sluta slåss”, men att han inte litar på att Ukraina kommer att lägga ned sina vapen.

– Kyiv kommer att använda varenda sekund av ett eldupphör till att fylla på sina resurser och återställa stridsförmågan hos de väpnade styrkorna. Vi är redo att sluta slåss, men vi kan knappast göra det om vi står inför en ny ukrainsk offensiv.

Ryssland ockuperar cirka 18 procent av Ukrainas territorium, inklusive Krymhalvön som de annekterade 2014.

Utesluter samtal med Putin

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kommenterade under gårdagen eventuella, framtida fredssamtal.

Hans besked är tydligt: Det går inte att förhandla med Ryssland.

– Alla som tror att det går att förhandla med Putin lurar sig själva. Liv betyder ingenting för honom. Ett eventuellt framtida fredsavtal kommer aldrig att hålla, säger Zelenskyj i en intervju med The Economist.

Zelenskyj: Ukraina är bara första steget

I en intervju med brittiska Sky News utvecklar presidenten sitt resonemang.

– Ryssland vill inte ha några samtal. Han (Putin) vill inte inleda några förhandlingar för han vill inte ha fred, säger Zelenskyj och fortsätter:

– Jag är övertygad om att Ukraina bara är det första steget för honom. Jag är övertygad om att han förbereder sig inför ett stort krig.

Enligt presidenten sitter Putin och väntar på att västvärldens enorma stöd till Ukraina ska upphöra.  

Putin diktator räknar med att det militära stödet kommer att avta och att tiden är på Rysslands sida, framhåller Zelenskyj.   

Presidenten betonar att ett sådant scenario inte får bli verklighet. Då kommer den ryska aggressionen att fortsätta. 

– Om vi inte klarar oss så kommer andra länder att stå på tur, säger han.

Redo att ställa om ekonomin

I intervjun med Financial Times uppger den ukrainske presidenten att det finns en utarbetad plan ifall västvärldens stöd skulle avta.

Zelenskyj framhåller att han är ”moraliskt redo” att ställa om Ukraina till en renodlad krigsekonomi.

Presidenten är dock noga med att betona att det i nuläget inte finns några tecken som tyder på att väst kommer att överge Ukraina

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


23 januari 2026

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen


24 januari 2026

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen