Diktatorn hävdar – då inleds fredssamtal

2023 09 12

Samtidigt förbereder sig diktatorn för en ”utdragen konflikt”.

Det framhåller Putin under en frågestund vid det internationella stormötet Eastern Economic Forum i ryska Vladivostok.

– När Ukraina är utmattade och saknar tillräckligt med män, ammunition och vapen. Då kommer de att vilja prata fred, säger Putin enligt Reuters.

På frågan om Ryssland är beredda att inleda nya fredssamtal, svarar Putin:

– Vi får se.

”Redo att sluta slåss”

Efter en stund utvecklar diktatorn sitt svar.

Putin hävdar att Ryssland är redo att ”sluta slåss”, men att han inte litar på att Ukraina kommer att lägga ned sina vapen.

– Kyiv kommer att använda varenda sekund av ett eldupphör till att fylla på sina resurser och återställa stridsförmågan hos de väpnade styrkorna. Vi är redo att sluta slåss, men vi kan knappast göra det om vi står inför en ny ukrainsk offensiv.

Ryssland ockuperar cirka 18 procent av Ukrainas territorium, inklusive Krymhalvön som de annekterade 2014.

Utesluter samtal med Putin

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kommenterade under gårdagen eventuella, framtida fredssamtal.

Hans besked är tydligt: Det går inte att förhandla med Ryssland.

– Alla som tror att det går att förhandla med Putin lurar sig själva. Liv betyder ingenting för honom. Ett eventuellt framtida fredsavtal kommer aldrig att hålla, säger Zelenskyj i en intervju med The Economist.

Zelenskyj: Ukraina är bara första steget

I en intervju med brittiska Sky News utvecklar presidenten sitt resonemang.

– Ryssland vill inte ha några samtal. Han (Putin) vill inte inleda några förhandlingar för han vill inte ha fred, säger Zelenskyj och fortsätter:

– Jag är övertygad om att Ukraina bara är det första steget för honom. Jag är övertygad om att han förbereder sig inför ett stort krig.

Enligt presidenten sitter Putin och väntar på att västvärldens enorma stöd till Ukraina ska upphöra.  

Putin diktator räknar med att det militära stödet kommer att avta och att tiden är på Rysslands sida, framhåller Zelenskyj.   

Presidenten betonar att ett sådant scenario inte får bli verklighet. Då kommer den ryska aggressionen att fortsätta. 

– Om vi inte klarar oss så kommer andra länder att stå på tur, säger han.

Redo att ställa om ekonomin

I intervjun med Financial Times uppger den ukrainske presidenten att det finns en utarbetad plan ifall västvärldens stöd skulle avta.

Zelenskyj framhåller att han är ”moraliskt redo” att ställa om Ukraina till en renodlad krigsekonomi.

Presidenten är dock noga med att betona att det i nuläget inte finns några tecken som tyder på att väst kommer att överge Ukraina

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen