Putin inför förbud – riktas mot Sverige och övriga EU

2022 12 27

Ilskan mot väst ökar i Kreml och hos Rysslands diktator Vladimir Putin.

Diktatorn har nu bestämt sig för att införa en kraftig markering mot västländerna, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Putin har nämligen fattat beslut om att förbjuda all oljeexport till länder som inför pristak på rysk olja.

60 dollar fatet

Sverige i egenskap av EU-medlem är en av de aktörer som i början av december gick med på att sätta ett pristak på 60 dollar fatet för rysk råolja.

Övriga som enades om beslutet utöver EU var G7-länderna samt Australien.

– Detta träder i kraft den 1 februari 2023 och gäller till den 1 juli 2023, framhåller Kreml enligt Reuters.

Datumet kan dock justeras till efter 1 februari då beslutet innehåller en klausul som tillåter Putin att avvika från förbudet i särskilda fall.

Norge ett av länderna

Norge är ett annat land som infört pristak på rysk olja, trots att man varken är med i EU eller G7.

Pristaket på 60 dollar fatet sattes för att bidra till att minska de ryska inkomsterna från försäljning av råolja och därmed finansieringen av den ryska krigsmaskinen i Ukraina.

– Norge fortsätter att stå tillsammans med EU och andra allierade angående sanktionerna mot Ryssland, för att upprätthålla trycket på landets regering och anhängare, sade utrikesminister Anniken Huitfeldt i början av december enligt Dagbladet.

Omedelbara ryska reaktioner

Det dröjde inte länge efter att EU fattade sitt beslut tidigare i månaden innan de ryska reaktionerna på pristaket kom.

Bland annat uttryckte sig en rysk regimtrogen energiexpert vid namn Rustam Tankajev med ett uttalande där han såg fram emot en situation där Ryssland förnekar världens länder leverans av olja.

– Det kommer att bli ett underbart ögonblick som kommer att tillåta vårt land, utan att tappa ansiktet, att överge obekväma köpare, USA, EU och så vidare, som är fientliga mot Ryssland, sade han till den Putinvänliga tidningen Izvestija.

Två alternativ

Även Pavel Zavalnyj, ordförande i statsdumans energiutskott, uttalade sig i samma tidning. Enligt honom finns det två alternativ framöver.

Ett mildare, där Ryssland reagerar återhållsamt men fortsätter att utnyttja särskilda “kryphål”.

Men också ett annat, betydligt värre, där Ryssland även försöker tvinga andra oljeländer att sluta leverera olja till EU och således få “hela världsmarknaden på knä”.

Varnat för "allvarliga konsekvenser"

Någonting som fått stor uppmärksamhet är att pristaket på 60 dollar var högre än det dåvarande priset när beslutet fattades, enligt Reuters.

Anledningen till summan är dock att man inte vill strypa flödet av rysk olja till världsmarknaden, vilket fått Putin att tidigare hävda att ett sådant tak vore "meningslöst".

Diktatorn har även hotat med att minska produktionen för att driva upp de globala oljepriserna ytterligare, och varnat för “allvarliga konsekvenser” om EU skulle göra verklighet av planerna på pristaket.

– Putin betonade att sådana handlingar strider mot principerna för marknadsrelationer, uppgav Kreml i ett uttalande efter att presidenten talat med Iraks premiärminister på telefon.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


3 mars

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen