Putin inför förbud – riktas mot Sverige och övriga EU

2022 12 27

Diktatorn har nu bestämt sig för att införa en kraftig markering mot västländerna, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Putin har nämligen fattat beslut om att förbjuda all oljeexport till länder som inför pristak på rysk olja.

60 dollar fatet

Sverige i egenskap av EU-medlem är en av de aktörer som i början av december gick med på att sätta ett pristak på 60 dollar fatet för rysk råolja.

Övriga som enades om beslutet utöver EU var G7-länderna samt Australien.

– Detta träder i kraft den 1 februari 2023 och gäller till den 1 juli 2023, framhåller Kreml enligt Reuters.

Datumet kan dock justeras till efter 1 februari då beslutet innehåller en klausul som tillåter Putin att avvika från förbudet i särskilda fall.

Norge ett av länderna

Norge är ett annat land som infört pristak på rysk olja, trots att man varken är med i EU eller G7.

Pristaket på 60 dollar fatet sattes för att bidra till att minska de ryska inkomsterna från försäljning av råolja och därmed finansieringen av den ryska krigsmaskinen i Ukraina.

– Norge fortsätter att stå tillsammans med EU och andra allierade angående sanktionerna mot Ryssland, för att upprätthålla trycket på landets regering och anhängare, sade utrikesminister Anniken Huitfeldt i början av december enligt Dagbladet.

Omedelbara ryska reaktioner

Det dröjde inte länge efter att EU fattade sitt beslut tidigare i månaden innan de ryska reaktionerna på pristaket kom.

Bland annat uttryckte sig en rysk regimtrogen energiexpert vid namn Rustam Tankajev med ett uttalande där han såg fram emot en situation där Ryssland förnekar världens länder leverans av olja.

– Det kommer att bli ett underbart ögonblick som kommer att tillåta vårt land, utan att tappa ansiktet, att överge obekväma köpare, USA, EU och så vidare, som är fientliga mot Ryssland, sade han till den Putinvänliga tidningen Izvestija.

Två alternativ

Även Pavel Zavalnyj, ordförande i statsdumans energiutskott, uttalade sig i samma tidning. Enligt honom finns det två alternativ framöver.

Ett mildare, där Ryssland reagerar återhållsamt men fortsätter att utnyttja särskilda “kryphål”.

Men också ett annat, betydligt värre, där Ryssland även försöker tvinga andra oljeländer att sluta leverera olja till EU och således få “hela världsmarknaden på knä”.

Varnat för "allvarliga konsekvenser"

Någonting som fått stor uppmärksamhet är att pristaket på 60 dollar var högre än det dåvarande priset när beslutet fattades, enligt Reuters.

Anledningen till summan är dock att man inte vill strypa flödet av rysk olja till världsmarknaden, vilket fått Putin att tidigare hävda att ett sådant tak vore "meningslöst".

Diktatorn har även hotat med att minska produktionen för att driva upp de globala oljepriserna ytterligare, och varnat för “allvarliga konsekvenser” om EU skulle göra verklighet av planerna på pristaket.

– Putin betonade att sådana handlingar strider mot principerna för marknadsrelationer, uppgav Kreml i ett uttalande efter att presidenten talat med Iraks premiärminister på telefon.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning. 

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd. 

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning. 

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten. 

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent. 

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen