Putin inför förbud – riktas mot Sverige och övriga EU

2022 12 27

Ilskan mot väst ökar i Kreml och hos Rysslands diktator Vladimir Putin.

Diktatorn har nu bestämt sig för att införa en kraftig markering mot västländerna, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Putin har nämligen fattat beslut om att förbjuda all oljeexport till länder som inför pristak på rysk olja.

60 dollar fatet

Sverige i egenskap av EU-medlem är en av de aktörer som i början av december gick med på att sätta ett pristak på 60 dollar fatet för rysk råolja.

Övriga som enades om beslutet utöver EU var G7-länderna samt Australien.

– Detta träder i kraft den 1 februari 2023 och gäller till den 1 juli 2023, framhåller Kreml enligt Reuters.

Datumet kan dock justeras till efter 1 februari då beslutet innehåller en klausul som tillåter Putin att avvika från förbudet i särskilda fall.

Norge ett av länderna

Norge är ett annat land som infört pristak på rysk olja, trots att man varken är med i EU eller G7.

Pristaket på 60 dollar fatet sattes för att bidra till att minska de ryska inkomsterna från försäljning av råolja och därmed finansieringen av den ryska krigsmaskinen i Ukraina.

– Norge fortsätter att stå tillsammans med EU och andra allierade angående sanktionerna mot Ryssland, för att upprätthålla trycket på landets regering och anhängare, sade utrikesminister Anniken Huitfeldt i början av december enligt Dagbladet.

Omedelbara ryska reaktioner

Det dröjde inte länge efter att EU fattade sitt beslut tidigare i månaden innan de ryska reaktionerna på pristaket kom.

Bland annat uttryckte sig en rysk regimtrogen energiexpert vid namn Rustam Tankajev med ett uttalande där han såg fram emot en situation där Ryssland förnekar världens länder leverans av olja.

– Det kommer att bli ett underbart ögonblick som kommer att tillåta vårt land, utan att tappa ansiktet, att överge obekväma köpare, USA, EU och så vidare, som är fientliga mot Ryssland, sade han till den Putinvänliga tidningen Izvestija.

Två alternativ

Även Pavel Zavalnyj, ordförande i statsdumans energiutskott, uttalade sig i samma tidning. Enligt honom finns det två alternativ framöver.

Ett mildare, där Ryssland reagerar återhållsamt men fortsätter att utnyttja särskilda “kryphål”.

Men också ett annat, betydligt värre, där Ryssland även försöker tvinga andra oljeländer att sluta leverera olja till EU och således få “hela världsmarknaden på knä”.

Varnat för "allvarliga konsekvenser"

Någonting som fått stor uppmärksamhet är att pristaket på 60 dollar var högre än det dåvarande priset när beslutet fattades, enligt Reuters.

Anledningen till summan är dock att man inte vill strypa flödet av rysk olja till världsmarknaden, vilket fått Putin att tidigare hävda att ett sådant tak vore "meningslöst".

Diktatorn har även hotat med att minska produktionen för att driva upp de globala oljepriserna ytterligare, och varnat för “allvarliga konsekvenser” om EU skulle göra verklighet av planerna på pristaket.

– Putin betonade att sådana handlingar strider mot principerna för marknadsrelationer, uppgav Kreml i ett uttalande efter att presidenten talat med Iraks premiärminister på telefon.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen


20 nov 2026

Plötslig vändning – grönt ljus för Ukraina

2026 11 21

En blockering i Europa hävs.

Efter en långvarig blockering kommer nu ett nytt besked från Ungern.

Beskedet kan föra Ukraina ett steg närmare ett framtida EU-medlemskap.

Ungern ändrar sig

Ungern uppges ha släppt sina invändningar mot att gå vidare med två viktiga delar av Ukrainas EU-förhandlingar.

– Ungern väntas häva sitt veto mot att öppna Ukrainas två sista förhandlingskluster för EU-medlemskap vid ett möte med EU:s ambassadörer på fredagen, uppger två diplomatiska källor för Euronews.

Det handlar om de sista förhandlingsklusterna fyra och fem, som tidigare hållits tillbaka efter att Budapest vägrat godkänna granskningsresultaten.

Nu gör Ungern en tvärvändning.

– Ungern skickade en signal om att landet är redo att gå vidare med öppnandet av kluster fyra och fem. Detta kommunicerades via arbetsgruppen, säger en diplomatisk källa till Pravda.

Läs också: Republikanerna slår till – använder sig av Ukraina

Viktigt steg mot EU

Frågan har nu tagits upp i EU-ländernas kommitté för ständiga representanter, Coreper.

Punkterna har lagts på dagordningen utan att någon diskussion väntas. Det innebär att medlemsländernas ambassadörer kan godkänna granskningsresultaten.

Men det krävs fortfarande fler steg innan förhandlingarna kan öppnas formellt.

När granskningsresultaten har godkänts måste EU-länderna ta fram gemensamma förhandlingspositioner för de två klustren. Dessa måste i sin tur godkännas enhälligt av samtliga medlemsländer.

Därefter kan EU hålla mellanstatliga konferenser med Ukraina och formellt öppna förhandlingarna.

Ukraina har länge velat få fart på processen och har pressat på för att komma vidare med förhandlingarna före slutet av 2026.

Ungern har bromsat processen

Ungern har vid flera tillfällen fördröjt Ukrainas EU-process genom att hålla inne sitt godkännande i viktiga steg.

Så sent som i oktober vägrade Budapest att godkänna granskningsresultaten för de två sista klustren.

Nu ser processen ut att kunna röra sig framåt igen. Nästa möte i EU:s råd för allmänna frågor är planerat till den 15 december, men de formella förhandlingarna kan öppnas tidigare om alla nödvändiga steg hinner slutföras.

Andra läser: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt” 

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen