Putin inför förbud – riktas mot Sverige och övriga EU

2022 12 27

Ilskan mot väst ökar i Kreml och hos Rysslands diktator Vladimir Putin.

Diktatorn har nu bestämt sig för att införa en kraftig markering mot västländerna, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Putin har nämligen fattat beslut om att förbjuda all oljeexport till länder som inför pristak på rysk olja.

60 dollar fatet

Sverige i egenskap av EU-medlem är en av de aktörer som i början av december gick med på att sätta ett pristak på 60 dollar fatet för rysk råolja.

Övriga som enades om beslutet utöver EU var G7-länderna samt Australien.

– Detta träder i kraft den 1 februari 2023 och gäller till den 1 juli 2023, framhåller Kreml enligt Reuters.

Datumet kan dock justeras till efter 1 februari då beslutet innehåller en klausul som tillåter Putin att avvika från förbudet i särskilda fall.

Norge ett av länderna

Norge är ett annat land som infört pristak på rysk olja, trots att man varken är med i EU eller G7.

Pristaket på 60 dollar fatet sattes för att bidra till att minska de ryska inkomsterna från försäljning av råolja och därmed finansieringen av den ryska krigsmaskinen i Ukraina.

– Norge fortsätter att stå tillsammans med EU och andra allierade angående sanktionerna mot Ryssland, för att upprätthålla trycket på landets regering och anhängare, sade utrikesminister Anniken Huitfeldt i början av december enligt Dagbladet.

Omedelbara ryska reaktioner

Det dröjde inte länge efter att EU fattade sitt beslut tidigare i månaden innan de ryska reaktionerna på pristaket kom.

Bland annat uttryckte sig en rysk regimtrogen energiexpert vid namn Rustam Tankajev med ett uttalande där han såg fram emot en situation där Ryssland förnekar världens länder leverans av olja.

– Det kommer att bli ett underbart ögonblick som kommer att tillåta vårt land, utan att tappa ansiktet, att överge obekväma köpare, USA, EU och så vidare, som är fientliga mot Ryssland, sade han till den Putinvänliga tidningen Izvestija.

Två alternativ

Även Pavel Zavalnyj, ordförande i statsdumans energiutskott, uttalade sig i samma tidning. Enligt honom finns det två alternativ framöver.

Ett mildare, där Ryssland reagerar återhållsamt men fortsätter att utnyttja särskilda “kryphål”.

Men också ett annat, betydligt värre, där Ryssland även försöker tvinga andra oljeländer att sluta leverera olja till EU och således få “hela världsmarknaden på knä”.

Varnat för "allvarliga konsekvenser"

Någonting som fått stor uppmärksamhet är att pristaket på 60 dollar var högre än det dåvarande priset när beslutet fattades, enligt Reuters.

Anledningen till summan är dock att man inte vill strypa flödet av rysk olja till världsmarknaden, vilket fått Putin att tidigare hävda att ett sådant tak vore "meningslöst".

Diktatorn har även hotat med att minska produktionen för att driva upp de globala oljepriserna ytterligare, och varnat för “allvarliga konsekvenser” om EU skulle göra verklighet av planerna på pristaket.

– Putin betonade att sådana handlingar strider mot principerna för marknadsrelationer, uppgav Kreml i ett uttalande efter att presidenten talat med Iraks premiärminister på telefon.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras.

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke.

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen