Putin lanserar galen konspirationsteori

2023 09 07

Rysslands diktator Vladimir Putin har stått för ett mycket uppmärksammat uttalande.

I rysk tv presenterar Putin en ny konspirationsteori om varför Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, som är av judisk börd, kom till makten.

En stor del av den ryska propagandan för att legitimera invasionen av Ukraina har handlat om vansinniga anklagelser mot den ukrainska regeringen för att vara nazister.

Putin har upprepade gånger anklagat den ukrainska ledningen för att vara nynazister som utför ett folkmord på rysktalande personer. Den ryska ”särskilda militära operationens” mål är enligt diktatorn att ”avnazifiera” Ukraina och skydda rysktalande i landet.

Ny galen konspirationsteori

Ett problem för den ryska propagandan är dock att Volodymyr Zelenskyj själv är jude och har släktingar i tidigare generationer som dödades av nazisterna i Förintelsen.

Det är dock inget som stoppar Putin från att hålla fast vid sina konspirationsteorier.  

I den uppmärksammade tv-intervjun lanserar han en ny galen teori om hur Zelenskyj kom till makten.

– Västmakterna installerade Volodymyr Zelenskyj som ledare i Ukraina för att täcka över glorifiering av nazismen, hävdar diktatorn. 

Vann ett demokratiskt val

Putins uttalande står i fullständig kontrast till det faktum att Volodymyr Zelenskyj valdes till president efter att ha röstats fram av det ukrainska folket i ett demokratisk val.

Putin har i sin tur behållit makten i Ryssland genom sin massiva propagandamaskin och förföljelser av politiska motståndare.   

Inte första gången

Det är inte första gången som den ryska regimen kommenterar Volodymyr Zelenskyj judiska påbrå.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov har bland annat jämfört Zelenskyj med Nazitysklands diktator Adolf Hitler.

– Han (Zelensky, red. anm.) för fram följande argument: “vad är det för nazism om vi är judar?”. Jag kan ha fel, men Hitler hade också judiskt blod. Det betyder absolut ingenting. De smarta judiska människorna säger att de ivrigaste antisemiterna vanligtvis är judar, sa Sergej Lavrov till italiensk tv enligt CNN.

Uttalandet från den ryska utrikesministern väckte starka reaktioner från många håll.

– Utrikesminister Lavrovs kommentarer är både oförlåtliga och skandalösa samt ett fruktansvärt historiskt fel. Judar mördade inte sig själva under Förintelsen. Den lägsta nivån av rasism mot judar är att anklaga judarna själva för antisemitism, sa Israels utrikesminister Yair Lapid till israeliska Ynet.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen