Putin lanserar galen konspirationsteori

2023 09 07

Rysslands diktator Vladimir Putin har stått för ett mycket uppmärksammat uttalande.

I rysk tv presenterar Putin en ny konspirationsteori om varför Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, som är av judisk börd, kom till makten.

En stor del av den ryska propagandan för att legitimera invasionen av Ukraina har handlat om vansinniga anklagelser mot den ukrainska regeringen för att vara nazister.

Putin har upprepade gånger anklagat den ukrainska ledningen för att vara nynazister som utför ett folkmord på rysktalande personer. Den ryska ”särskilda militära operationens” mål är enligt diktatorn att ”avnazifiera” Ukraina och skydda rysktalande i landet.

Ny galen konspirationsteori

Ett problem för den ryska propagandan är dock att Volodymyr Zelenskyj själv är jude och har släktingar i tidigare generationer som dödades av nazisterna i Förintelsen.

Det är dock inget som stoppar Putin från att hålla fast vid sina konspirationsteorier.

I den uppmärksammade tv-intervjun lanserar han en ny galen teori om hur Zelenskyj kom till makten.

– Västmakterna installerade Volodymyr Zelenskyj som ledare i Ukraina för att täcka över glorifiering av nazismen, hävdar diktatorn.

Vann ett demokratiskt val

Putins uttalande står i fullständig kontrast till det faktum att Volodymyr Zelenskyj valdes till president efter att ha röstats fram av det ukrainska folket i ett demokratisk val.

Putin har i sin tur behållit makten i Ryssland genom sin massiva propagandamaskin och förföljelser av politiska motståndare.

Inte första gången

Det är inte första gången som den ryska regimen kommenterar Volodymyr Zelenskyj judiska påbrå.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov har bland annat jämfört Zelenskyj med Nazitysklands diktator Adolf Hitler.

– Han (Zelensky, red. anm.) för fram följande argument: “vad är det för nazism om vi är judar?”. Jag kan ha fel, men Hitler hade också judiskt blod. Det betyder absolut ingenting. De smarta judiska människorna säger att de ivrigaste antisemiterna vanligtvis är judar, sa Sergej Lavrov till italiensk tv enligt CNN.

Uttalandet från den ryska utrikesministern väckte starka reaktioner från många håll.

– Utrikesminister Lavrovs kommentarer är både oförlåtliga och skandalösa samt ett fruktansvärt historiskt fel. Judar mördade inte sig själva under Förintelsen. Den lägsta nivån av rasism mot judar är att anklaga judarna själva för antisemitism, sa Israels utrikesminister Yair Lapid till israeliska Ynet.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

1,3 miljoner svenskar får nu sitt slutskattebesked.

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt.

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen.

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten.

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026.

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen

Över tiotusen måste anställas – snittlön på 41 600 kronor

2026 08 06

Antalet barn och ungdomar väntas minska de kommande åren.

Men trots det prognostiseras en lärarbrist i Sverige.

Det beräknas framöver bli en brist på 10 600 behöriga lärare och förskollärare, och fler behöver välja en lärarutbildning, konstaterar Skolverket.

Behövs fler

Störst väntas bristen bli på förskollärare, speciallärare, yrkeslärare och högstadielärare.

Enligt Statistiska centralbyrån ligger snittlönen för en grundskollärare på 41 600 kronor.

Snittlönen för en förskollärare är 37 600 kronor, och för en speciallärare ligger den på 47 600 kronor.

Fler behöver välja

Enligt prognosen behöver det examineras totalt cirka 145 100 lärare och förskollärare för att täcka behovet fram till år 2038.

Samtidigt väntas den beräknade examinationen uppgå till cirka 134 500 lärare och förskollärare.

– För att förhindra att en lärarbrist uppstår skulle 1 000 fler studenter än i dag behöva påbörja en lärarutbildning varje år. Det motsvarar en ökning med 7 procent, framhåller Skolverket.

Läs mer: Arlanda sätter nytt rekord för utrikesresor

För att täcka behovet

Antalet som påbörjar en speciallärarutbildning behöver öka med mer än 80 procent.

Antalet som påbörjar ett program mot yrkeslärarexamen skulle behöva öka med 70 procent för att täcka behovet.

– Utöver bristen på 10 600 nyexaminerade lärare och förskollärare finns ett stort behov av vidareutbildning av obehöriga lärare, fortsätter Skolverket.

Här behövs flest

Hälften av landets totala rekryteringsbehov finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Det största relativa rekryteringsbehovet, det vill säga i förhållande till 2023 års lärarkår, bedöms Gotlands och Uppsala län ha, medan Västernorrlands och Blekinge län väntas ha minst rekryteringsbehov i förhållande till 2023 års lärarkår.

Läs mer: Tung smäll för Volvo

Foto: G. Henderson

Text: Redaktionen