JUST NU: Putin och Zelensky närmar sig möte

2022 04 22

Turkiets president och medlaren Tayyip Erdoğan menar att ett möte mellan Ukrainas och Ryssland båda presidenter kommer allt närmare.

De närmaste två dygnen kan bli avgörande när det handlar om att få till ett möte mellan Rysslands diktator Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelensky, rapporterar CNN.

Turkiets president Tayyip Erdoğan, vars land flera gånger agerat medlare mellan ukrainska och ryska representanter, ska nu försöka få Putin och Zelensky att mötas i Istanbul.

“Positivt resultat”

– Resultatet är positivt. Det är inte exakt som vi ville, men det kommer att bli bättre. Vi är inte utan hopp, säger Erdoğan om de pågående fredssamtalen mellan Ukraina och Ryssland.

Bjudit in presidenterna

Erdoğan säger att han bjudit in de båda presidenterna och uttrycker att han är hoppfull inför ett potentiellt möte.

– Jag hoppas att de accepterar vår inbjudan och att vi kan föra dem samman i Istanbul.

Zelensky vill mötas

Ukrainas president har vid flera tillfällen försökt få till ett möte med Putin för att intensifiera fredsförhandlingar ansikte mot ansikte.

För en dryg månad sedan uttryckte Zelensky att han till och med var beredd att adoptera en neutral status och förhandla om Donbas-regionen för att få till ett fredsavtal.

“Redo att gå vidare”

– Säkerhetsgarantier, neutralitet och inga kärnvapen i vårt land. Vi är redo att gå vidare. Det är den viktigaste poängen, sade Volodymyr Zelensky då enligt BBC.

Fått kalla handen

Zelensky har till och med bjudit in Putin till östra Ukraina för att träffas, men fått kalla handen av den brutala diktatorn i Ryssland.

– Jag är redo att gå ännu längre och bjuda in dig att träffas var som helst i ukrainska Donbas, där det pågår ett krig, sade Zelensky så sent som för två dagar sedan.

Turkiets unika position

Huruvida den turkiska presidenten Erdoğan lyckas få till ett möte återstår att se. Landet har en unik profil och position, och förutom att vara medlem i Nato delar man även havsgräns med Ukraina och Ryssland.

Uppmanat till vapenvila

Turkiets president har tidigare uppmanat Ryssland att lägga ned sina vapen.

– Erdoğan har noterat vikten av vapenvila mellan Ryssland och Ukraina, fredsimplementering och förbättringen av humanitära förhållanden i regionerna, uttryckte den turkiska presidentadministrationen i slutet av mars.

Medlar i konflikten

Samtidigt gick Turkiet även ut med att man är villig att fortsätta ta en roll som en slags medlare mellan Ryssland och Ukraina.

– President Erdogan har har meddelat att Turkiet kommer att fortsätta ge alla typer av stöd angående processen, framhäver Erdoğanadministrationen.

Foto: President of Ukraince Office resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen