Putin pressas från flera håll – ”Vill se bevis”

2025 04 20

Ryssland har meddelat att man inleder en 30 timmar lång vapenvila under påsken, från klockan 18 idag lördag, till klockan 00 natten mot måndag.

Enligt ukrainska uppgifter har ryska styrkor dock fortsatt att beskjuta ukrainska mål under den påstådda vapenvilan.

Nu utkrävs Putin på bevis – och Zelenskyj lovar att ”spegla” Rysslands handlingar.

EU kräver bevis

Putins påskvapenvila möts av skepsis bland annat från EU.

– EU säger att det vill se bevis för att Ryssland stoppar aggressionen i Ryssland, rapporterar Reuters.

EU:s talesperson för utrikes- och säkerhetsfrågor, Anitta Hipper, understryker att man nu vill se om Putin håller sitt löfte eller om det bara är tomma ord.

– Ryssland har en historia av att vara angripare, så först behöver vi se upphörda aggressioner och tydliga steg mot en varaktig vapenvila, säger hon, enligt nyhetsbyrån.

Hipper tillägger att Ryssland kan stoppa kriget när de vill.

– Ryssland skulle kunna stoppa detta krig när som helst om de verkligen ville… Vi fortsätter att stödja Ukraina för en lång, rättvis och omfattande fred, säger Anitta Hipper.

Samtidigt ger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ett löfte – landet kommer att ”spegla” Rysslands agerande under den påstådda vapenvilan.

Zelenskyj sätter press

Zelenskyj och flera andra ukrainska källor uppger att Ryssland redan har brutit sitt löfte. Den ukrainska presidenten sätter press på Putin – genom att lova att agera likadant som Ryssland.

– Om Ryssland nu plötsligt är redo att verkligen engagera sig i ett format av fullständig och villkorslös tystnad, kommer Ukraina att agera därefter – och spegla Rysslands agerande, meddelar Zelenskyj på X.

Samtidigt öppnar Zelenskyj för att förlänga vapenvilan – om den är på riktigt.

– Om en fullständig vapenvila verkligen slår igenom, föreslår Ukraina att den förlängs efter påskdagen den 20 april, skriver Zelenskyj.

Den ukrainska presidenten vill på så vis få Ryssland att bekänna färg.

– Det är vad som kommer att avslöja Rysslands verkliga avsikter – eftersom 30 timmar är tillräckligt för att skapa rubriker, men inte för genuina förtroendeskapande åtgärder. Trettio dagar skulle kunna ge freden en chans, menar Volodymyr Zelenskyj.

Hittills har de ryska attackerna dock fortsatt, understryker han.

– Vi vet alltför väl hur Moskva manipulerar, och vi är beredda på vad som helst.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen