2 februari 2026

Putin pressas från flera håll – ”Vill se bevis”

2025 04 20

Vladimir Putin har utlyst en 30 timmar lång vapenvila, men nu pressas den ryske diktatorn av en skeptisk omvärld.

Ryssland har meddelat att man inleder en 30 timmar lång vapenvila under påsken, från klockan 18 idag lördag, till klockan 00 natten mot måndag.

Enligt ukrainska uppgifter har ryska styrkor dock fortsatt att beskjuta ukrainska mål under den påstådda vapenvilan.

Nu utkrävs Putin på bevis – och Zelenskyj lovar att ”spegla” Rysslands handlingar.

EU kräver bevis

Putins påskvapenvila möts av skepsis bland annat från EU.

– EU säger att det vill se bevis för att Ryssland stoppar aggressionen i Ryssland, rapporterar Reuters.

EU:s talesperson för utrikes- och säkerhetsfrågor, Anitta Hipper, understryker att man nu vill se om Putin håller sitt löfte eller om det bara är tomma ord.

– Ryssland har en historia av att vara angripare, så först behöver vi se upphörda aggressioner och tydliga steg mot en varaktig vapenvila, säger hon, enligt nyhetsbyrån.

Hipper tillägger att Ryssland kan stoppa kriget när de vill.

– Ryssland skulle kunna stoppa detta krig när som helst om de verkligen ville… Vi fortsätter att stödja Ukraina för en lång, rättvis och omfattande fred, säger Anitta Hipper.

Samtidigt ger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ett löfte – landet kommer att ”spegla” Rysslands agerande under den påstådda vapenvilan.

Zelenskyj sätter press

Zelenskyj och flera andra ukrainska källor uppger att Ryssland redan har brutit sitt löfte. Den ukrainska presidenten sätter press på Putin – genom att lova att agera likadant som Ryssland.

– Om Ryssland nu plötsligt är redo att verkligen engagera sig i ett format av fullständig och villkorslös tystnad, kommer Ukraina att agera därefter – och spegla Rysslands agerande, meddelar Zelenskyj på X.

Samtidigt öppnar Zelenskyj för att förlänga vapenvilan – om den är på riktigt.

– Om en fullständig vapenvila verkligen slår igenom, föreslår Ukraina att den förlängs efter påskdagen den 20 april, skriver Zelenskyj.

Den ukrainska presidenten vill på så vis få Ryssland att bekänna färg.

– Det är vad som kommer att avslöja Rysslands verkliga avsikter – eftersom 30 timmar är tillräckligt för att skapa rubriker, men inte för genuina förtroendeskapande åtgärder. Trettio dagar skulle kunna ge freden en chans, menar Volodymyr Zelenskyj.

Hittills har de ryska attackerna dock fortsatt, understryker han.

– Vi vet alltför väl hur Moskva manipulerar, och vi är beredda på vad som helst.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen


04 maj 26

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen