RYSSLAND: Putin stärker sitt skräckvälde

2022 12 20

Rysslands diktator Vladimir Putin inför nya brutala metoder för att slå ner all form av oliktänkande.

Diktatorn instruerar landets säkerhetsstyrkor, inklusive FSB, att ta ”större kontroll över landet” och ”utrota förrädare, spioner och sabotörer", rapporterar Al Jazeera med hänvisning till ryska medier.

– Dagens snabbt förändrade globala situation och uppkomsten av nya hot och utmaningar ställer höga krav på hela det ryska säkerhetssystemet. Det betyder att vi måste förbättra vårt arbete avsevärt inom nyckelområden och använda vår operativa, tekniska och beslutsfattande potential till fullo, säger Vladimir Putin enligt ryska nyhetsbyrån TASS.

– Maximalt lugn och koncentration krävs nu från kontraspionagebyråer, inklusive militär underrättelsetjänst. Det är nödvändigt att hejda utländska specialtjänsters agerande, och snabbt identifiera förrädare, spioner och sabotörer, tillägger diktatorn.

Vidare beordrar Putin förstärkning av Rysslands gränser.

Diktatorn understryker att den Ryska Federationens gränser måste stärkas med omedelbar verkan.

– Alla försök att bryta mot gränsförordningarna måste omintetgöras snabbt och effektivt med de styrkor och medel vi har till vårt förfogande, inklusive mobila aktionsenheter och specialstyrkor, säger Putin.

Fokus på annekterade regionerna

Rysslands diktator meddelar även att landets säkerhetsstyrkor får i uppgift att ”säkerhetsställa säkerheten” i de fyra ukrainska regioner som Ryssland illegalt har annekterat.

Putin vänder sig direkt till säkerhetsstyrkorna i regionerna.

Han ger dem i uppgift att skydda "det ryska folket" mot ukrainska angrepp.

– Det är din plikt att göra allt som krävs för att säkerställa deras säkerhet, rättigheter och frihet, säger diktatorn och lovar att trupperna kommer att förses med "modern utrustning och vapen".

Undertecknat lag

Den 30 september undertecknade Vladimir Putin och de fyra ryskutnämnda ledarna för Luhansk, Donetsk, Zaporizjzja och Cherson ett dekret om regionernas anslutning till Ryssland.

Dekretet undertecknades efter att Ryssland genomfört en illegitim “folkomröstning” i regionerna.

Kremls planer

Moskvas planer för de annekterade regionerna är följande, enligt TASS:

De nya regionerna kommer att integreras under en övergångsperiod som ska pågå till 2026.
Före 2023 kommer den ukrainska hryvnian att tillåtas för kontanta och icke-kontanta betalningar.
Vid årsskiftet kommer den ryska rubeln vara den enda tillåtna valutan.
De väpnade styrkorna i regionerna är tänkta att bli en del av Rysslands väpnade styrkor.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen