RYSSLAND: Putin stärker sitt skräckvälde

2022 12 20

Rysslands diktator Vladimir Putin inför nya brutala metoder för att slå ner all form av oliktänkande.

Diktatorn instruerar landets säkerhetsstyrkor, inklusive FSB, att ta ”större kontroll över landet” och ”utrota förrädare, spioner och sabotörer", rapporterar Al Jazeera med hänvisning till ryska medier.

– Dagens snabbt förändrade globala situation och uppkomsten av nya hot och utmaningar ställer höga krav på hela det ryska säkerhetssystemet. Det betyder att vi måste förbättra vårt arbete avsevärt inom nyckelområden och använda vår operativa, tekniska och beslutsfattande potential till fullo, säger Vladimir Putin enligt ryska nyhetsbyrån TASS.

– Maximalt lugn och koncentration krävs nu från kontraspionagebyråer, inklusive militär underrättelsetjänst. Det är nödvändigt att hejda utländska specialtjänsters agerande, och snabbt identifiera förrädare, spioner och sabotörer, tillägger diktatorn.

Vidare beordrar Putin förstärkning av Rysslands gränser.

Diktatorn understryker att den Ryska Federationens gränser måste stärkas med omedelbar verkan.

– Alla försök att bryta mot gränsförordningarna måste omintetgöras snabbt och effektivt med de styrkor och medel vi har till vårt förfogande, inklusive mobila aktionsenheter och specialstyrkor, säger Putin.

Fokus på annekterade regionerna

Rysslands diktator meddelar även att landets säkerhetsstyrkor får i uppgift att ”säkerhetsställa säkerheten” i de fyra ukrainska regioner som Ryssland illegalt har annekterat.

Putin vänder sig direkt till säkerhetsstyrkorna i regionerna.

Han ger dem i uppgift att skydda "det ryska folket" mot ukrainska angrepp.

– Det är din plikt att göra allt som krävs för att säkerställa deras säkerhet, rättigheter och frihet, säger diktatorn och lovar att trupperna kommer att förses med "modern utrustning och vapen".

Undertecknat lag

Den 30 september undertecknade Vladimir Putin och de fyra ryskutnämnda ledarna för Luhansk, Donetsk, Zaporizjzja och Cherson ett dekret om regionernas anslutning till Ryssland.

Dekretet undertecknades efter att Ryssland genomfört en illegitim “folkomröstning” i regionerna.

Kremls planer

Moskvas planer för de annekterade regionerna är följande, enligt TASS:

De nya regionerna kommer att integreras under en övergångsperiod som ska pågå till 2026.
Före 2023 kommer den ukrainska hryvnian att tillåtas för kontanta och icke-kontanta betalningar.
Vid årsskiftet kommer den ryska rubeln vara den enda tillåtna valutan.
De väpnade styrkorna i regionerna är tänkta att bli en del av Rysslands väpnade styrkor.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 14

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen