RYSSLAND: Putin stärker sitt skräckvälde

2022 12 20

Diktatorn instruerar landets säkerhetsstyrkor, inklusive FSB, att ta ”större kontroll över landet” och ”utrota förrädare, spioner och sabotörer", rapporterar Al Jazeera med hänvisning till ryska medier.

– Dagens snabbt förändrade globala situation och uppkomsten av nya hot och utmaningar ställer höga krav på hela det ryska säkerhetssystemet. Det betyder att vi måste förbättra vårt arbete avsevärt inom nyckelområden och använda vår operativa, tekniska och beslutsfattande potential till fullo, säger Vladimir Putin enligt ryska nyhetsbyrån TASS.

– Maximalt lugn och koncentration krävs nu från kontraspionagebyråer, inklusive militär underrättelsetjänst. Det är nödvändigt att hejda utländska specialtjänsters agerande, och snabbt identifiera förrädare, spioner och sabotörer, tillägger diktatorn.

Vidare beordrar Putin förstärkning av Rysslands gränser.

Diktatorn understryker att den Ryska Federationens gränser måste stärkas med omedelbar verkan.

– Alla försök att bryta mot gränsförordningarna måste omintetgöras snabbt och effektivt med de styrkor och medel vi har till vårt förfogande, inklusive mobila aktionsenheter och specialstyrkor, säger Putin.

Fokus på annekterade regionerna

Rysslands diktator meddelar även att landets säkerhetsstyrkor får i uppgift att ”säkerhetsställa säkerheten” i de fyra ukrainska regioner som Ryssland illegalt har annekterat.

Putin vänder sig direkt till säkerhetsstyrkorna i regionerna. 

Han ger dem i uppgift att skydda "det ryska folket" mot ukrainska angrepp. 

– Det är din plikt att göra allt som krävs för att säkerställa deras säkerhet, rättigheter och frihet, säger diktatorn och lovar att trupperna kommer att förses med "modern utrustning och vapen".

Undertecknat lag

Den 30 september undertecknade Vladimir Putin och de fyra ryskutnämnda ledarna för Luhansk, Donetsk, Zaporizjzja och Cherson ett dekret om regionernas anslutning till Ryssland.

Dekretet undertecknades efter att Ryssland genomfört en illegitim “folkomröstning” i regionerna.

Kremls planer

Moskvas planer för de annekterade regionerna är följande, enligt TASS:

• De nya regionerna kommer att integreras under en övergångsperiod som ska pågå till 2026.
• Före 2023 kommer den ukrainska hryvnian att tillåtas för kontanta och icke-kontanta betalningar.
• Vid årsskiftet kommer den ryska rubeln vara den enda tillåtna valutan. 
• De väpnade styrkorna i regionerna är tänkta att bli en del av Rysslands väpnade styrkor.

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen