RYSSLAND: Putin stärker sitt skräckvälde

2022 12 20

Rysslands diktator Vladimir Putin inför nya brutala metoder för att slå ner all form av oliktänkande. 

Diktatorn instruerar landets säkerhetsstyrkor, inklusive FSB, att ta ”större kontroll över landet” och ”utrota förrädare, spioner och sabotörer", rapporterar Al Jazeera med hänvisning till ryska medier.

– Dagens snabbt förändrade globala situation och uppkomsten av nya hot och utmaningar ställer höga krav på hela det ryska säkerhetssystemet. Det betyder att vi måste förbättra vårt arbete avsevärt inom nyckelområden och använda vår operativa, tekniska och beslutsfattande potential till fullo, säger Vladimir Putin enligt ryska nyhetsbyrån TASS.

– Maximalt lugn och koncentration krävs nu från kontraspionagebyråer, inklusive militär underrättelsetjänst. Det är nödvändigt att hejda utländska specialtjänsters agerande, och snabbt identifiera förrädare, spioner och sabotörer, tillägger diktatorn.

Vidare beordrar Putin förstärkning av Rysslands gränser.

Diktatorn understryker att den Ryska Federationens gränser måste stärkas med omedelbar verkan.

– Alla försök att bryta mot gränsförordningarna måste omintetgöras snabbt och effektivt med de styrkor och medel vi har till vårt förfogande, inklusive mobila aktionsenheter och specialstyrkor, säger Putin.

Fokus på annekterade regionerna

Rysslands diktator meddelar även att landets säkerhetsstyrkor får i uppgift att ”säkerhetsställa säkerheten” i de fyra ukrainska regioner som Ryssland illegalt har annekterat.

Putin vänder sig direkt till säkerhetsstyrkorna i regionerna. 

Han ger dem i uppgift att skydda "det ryska folket" mot ukrainska angrepp. 

– Det är din plikt att göra allt som krävs för att säkerställa deras säkerhet, rättigheter och frihet, säger diktatorn och lovar att trupperna kommer att förses med "modern utrustning och vapen".

Undertecknat lag

Den 30 september undertecknade Vladimir Putin och de fyra ryskutnämnda ledarna för Luhansk, Donetsk, Zaporizjzja och Cherson ett dekret om regionernas anslutning till Ryssland.

Dekretet undertecknades efter att Ryssland genomfört en illegitim “folkomröstning” i regionerna.

Kremls planer

Moskvas planer för de annekterade regionerna är följande, enligt TASS:

  • De nya regionerna kommer att integreras under en övergångsperiod som ska pågå till 2026.
  • Före 2023 kommer den ukrainska hryvnian att tillåtas för kontanta och icke-kontanta betalningar.
  • Vid årsskiftet kommer den ryska rubeln vara den enda tillåtna valutan. 
  • De väpnade styrkorna i regionerna är tänkta att bli en del av Rysslands väpnade styrkor.

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen


04 maj 26

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen