20 februari 2026

Putin vänder sig direkt till Zelenskyj – första gången sedan invasionen

2025 04 22

Rysslands diktator Vladimir Putin vänder sig direkt till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

I ett nytt uttalande signalerar den ryska ledaren att han är öppen för bilaterala samtal, det vill säga tvåpartssamtal, med Zelenskyj.

Det är första gången som Putin uttalar sig i sådana termer sedan krigets första dagar, rapporterar CNN.

– Ryssland har alltid sett positivt på alla fredsinitiativ. Vi hoppas att företrädare för Kyivregimen kommer att känna likadant, säger Putin i rysk statlig tv.

"Diskussioner i åtanke"

Inga direkta samtal mellan Ryssland och Ukraina har förekommit sedan februari 2022.

Enligt Dmitrij Peskov, talesperson för Kreml, tyder Putins kommentarer på en vilja att inleda samtal om att inte attackera civila mål.

– När presidenten säger att det är möjligt att diskutera frågan om att inte slå mot civila mål, inklusive bilateralt, hade presidenten i åtanke förhandlingar och diskussioner med den ukrainska sidan, säger Peskov.

Attackerade civila mål i natt

Zelenskyj har inte omedelbart svarat på Putins senaste utspel. Han säger dock att Ukraina är “redo för alla samtal” som ämnar att garantera säkerheten för civila, uppger BBC.

Den ryska diktatorns förslag kommer kort efter att han förra veckan tillkännagav en tillfällig vapenvila över påsken.

Anfallen har dock fortsatt att hagla över Ukraina. 

Sedan Putins förslag om vapenvila har Ryssland utfört 3 000 attacker mot ukrainska positioner, enligt  Zelenskyj.

Senast natten till tisdagen har diktaturen genomfört ett massivt drönaranfall mot bostadsområden i Odesa. 

– Fienden riktade in sig på ett bostadsområde i ett tätbefolkat distrikt, uppger Odesas borgmästare Hennadiy Trukhanov på Telegram.

Attacken har skadat bostäder, civil infrastruktur, en utbildningsinstitution och fordon, rapporterar Reuters.

USA kan lämna

I fredags varnade USA:s utrikesminister Marco Rubio för att USA skulle kunna överge sin roll i fredsförhandlingarna om inga framsteg görs de närmaste dagarna.

Trump bekräftade beskedet, men gav ingen deadline, enligt CNN.

LÄS MER: Trump öppnar för "stora affärer" med Ryssland

Foto: President of Russia Office reps President of Ukraine Office 

Text: Redaktionen


19 mars 2026

Massflykt hotar – ryssarna har fått nog

2026 03 20

Allt fler ryssar sätter ner foten.

Intresset för att lämna Ryssland ökar.

Detta då Moskva bland annat har inlett omfattande nedstängningar av mobilnät som tvingat invånare att återgå till analoga lösningar – en utveckling som väcker oro för att staten ska införa censur, rapporterar Kyiv post.

Internet tystnar

Mobilnät och internet i Moskva har slagits ut, vilket förändrat livet för många invånare över en natt.

Invånare i den ryska huvudstaden har i över två veckor tvingats klara sig utan stabil uppkoppling, något som påverkat allt från kommunikation till handel.

I stället för smartphones har människor återvänt till walkie-talkies, personsökare och papperskartor.

– Sedan avbrotten började har försäljningen av personsökare ökat med 73 procent, enligt Wildberries, Rysslands största återförsäljare.

Företag drabbas hårt när betalningssystem och digitala tjänster slås ut, och förlusterna uppskattas till enorma summor varje dag.

LÄS MER: Ryska specialstyrkor nära finska gränsen

Ryssar överväger flykt

Samtidigt visar data att allt fler ryssar aktivt överväger att lämna landet, visar Google Trends-data.

Detta i takt med att omfattande nedstängningar av mobilt internet och ekonomiska påfrestningar slår mot vardagslivet.

Intresset för sökningar som “lämna Ryssland” ökade kraftigt i början av 2026 och närmar sig nu nivåerna från mobiliseringen hösten 2022.

Den växande oron märks särskilt i storstäderna, där beroendet av digital infrastruktur är som störst.

Lagändringar gör det nu även möjligt för säkerhetstjänster att beordra operatörer att stänga ner mobilnät när som helst.

Myndigheterna svarar

Från officiellt håll försvaras nedstängningarna som nödvändiga åtgärder.

Enligt Kreml syftar de till att skydda landet från ukrainska drönarattacker som utnyttjar mobil- och GPS-nätverk.

– Åtgärderna kommer att fortsätta så länge det är nödvändigt för att säkerställa våra medborgares säkerhet, uppger Dmitrij Peskov, Kremls talesperson.

Men kritiker och branschexperter menar att det finns en annan agenda – att stärka statens kontroll över informationsflödet och isolera Ryssland från det globala internet.

LÄS MER: Ryssland trotsar USA – skickar jättefartyg

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen


Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 20

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. 

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen