Putin vänder sig direkt till Zelenskyj – första gången sedan invasionen

2025 04 22

Rysslands diktator Vladimir Putin vänder sig direkt till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

I ett nytt uttalande signalerar den ryska ledaren att han är öppen för bilaterala samtal, det vill säga tvåpartssamtal, med Zelenskyj.

Det är första gången som Putin uttalar sig i sådana termer sedan krigets första dagar, rapporterar CNN.

– Ryssland har alltid sett positivt på alla fredsinitiativ. Vi hoppas att företrädare för Kyivregimen kommer att känna likadant, säger Putin i rysk statlig tv.

"Diskussioner i åtanke"

Inga direkta samtal mellan Ryssland och Ukraina har förekommit sedan februari 2022.

Enligt Dmitrij Peskov, talesperson för Kreml, tyder Putins kommentarer på en vilja att inleda samtal om att inte attackera civila mål.

– När presidenten säger att det är möjligt att diskutera frågan om att inte slå mot civila mål, inklusive bilateralt, hade presidenten i åtanke förhandlingar och diskussioner med den ukrainska sidan, säger Peskov.

Attackerade civila mål i natt

Zelenskyj har inte omedelbart svarat på Putins senaste utspel. Han säger dock att Ukraina är “redo för alla samtal” som ämnar att garantera säkerheten för civila, uppger BBC.

Den ryska diktatorns förslag kommer kort efter att han förra veckan tillkännagav en tillfällig vapenvila över påsken.

Anfallen har dock fortsatt att hagla över Ukraina.

Sedan Putins förslag om vapenvila har Ryssland utfört 3 000 attacker mot ukrainska positioner, enligt Zelenskyj.

Senast natten till tisdagen har diktaturen genomfört ett massivt drönaranfall mot bostadsområden i Odesa.

– Fienden riktade in sig på ett bostadsområde i ett tätbefolkat distrikt, uppger Odesas borgmästare Hennadiy Trukhanov på Telegram.

Attacken har skadat bostäder, civil infrastruktur, en utbildningsinstitution och fordon, rapporterar Reuters.

USA kan lämna

I fredags varnade USA:s utrikesminister Marco Rubio för att USA skulle kunna överge sin roll i fredsförhandlingarna om inga framsteg görs de närmaste dagarna.

Trump bekräftade beskedet, men gav ingen deadline, enligt CNN.

LÄS MER: Trump öppnar för "stora affärer" med Ryssland

Foto: President of Russia Office reps President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen