20 februari 2026

Putin vänder sig direkt till Zelenskyj – första gången sedan invasionen

2025 04 22

Rysslands diktator Vladimir Putin vänder sig direkt till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

I ett nytt uttalande signalerar den ryska ledaren att han är öppen för bilaterala samtal, det vill säga tvåpartssamtal, med Zelenskyj.

Det är första gången som Putin uttalar sig i sådana termer sedan krigets första dagar, rapporterar CNN.

– Ryssland har alltid sett positivt på alla fredsinitiativ. Vi hoppas att företrädare för Kyivregimen kommer att känna likadant, säger Putin i rysk statlig tv.

"Diskussioner i åtanke"

Inga direkta samtal mellan Ryssland och Ukraina har förekommit sedan februari 2022.

Enligt Dmitrij Peskov, talesperson för Kreml, tyder Putins kommentarer på en vilja att inleda samtal om att inte attackera civila mål.

– När presidenten säger att det är möjligt att diskutera frågan om att inte slå mot civila mål, inklusive bilateralt, hade presidenten i åtanke förhandlingar och diskussioner med den ukrainska sidan, säger Peskov.

Attackerade civila mål i natt

Zelenskyj har inte omedelbart svarat på Putins senaste utspel. Han säger dock att Ukraina är “redo för alla samtal” som ämnar att garantera säkerheten för civila, uppger BBC.

Den ryska diktatorns förslag kommer kort efter att han förra veckan tillkännagav en tillfällig vapenvila över påsken.

Anfallen har dock fortsatt att hagla över Ukraina. 

Sedan Putins förslag om vapenvila har Ryssland utfört 3 000 attacker mot ukrainska positioner, enligt  Zelenskyj.

Senast natten till tisdagen har diktaturen genomfört ett massivt drönaranfall mot bostadsområden i Odesa. 

– Fienden riktade in sig på ett bostadsområde i ett tätbefolkat distrikt, uppger Odesas borgmästare Hennadiy Trukhanov på Telegram.

Attacken har skadat bostäder, civil infrastruktur, en utbildningsinstitution och fordon, rapporterar Reuters.

USA kan lämna

I fredags varnade USA:s utrikesminister Marco Rubio för att USA skulle kunna överge sin roll i fredsförhandlingarna om inga framsteg görs de närmaste dagarna.

Trump bekräftade beskedet, men gav ingen deadline, enligt CNN.

LÄS MER: Trump öppnar för "stora affärer" med Ryssland

Foto: President of Russia Office reps President of Ukraine Office 

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen