Putin varnar omvärlden – Hotar med konsekvenser

2022 02 24

Rysslands diktator, Vladimir Putin, har bekräftat att en rysk militär insats har inletts i östra Ukraina.

Nu hotar han med ödesdigra konsekvenser om omvärlden väljer att blanda sig i konflikten.

– Till alla utifrån som överväger att blanda sig i: Den som försöker störa oss och ännu allvarligare – skapa ett hot mot vårt folk – ska veta att Rysslands svar kommer att ske omedelbart och leda till konsekvenser ni historiskt sett aldrig upplevt, sade Putin i sitt direktsända tal i rysk tv, rapporterar CNN.

Utrikesministern: Har inlett fullskalig invasion

Ukrainas utrikesminister, Dmytro Kuleba, skriver på sin Twitter att Ryssland har inlett ett fullskaligt krig.

– Putin har inlett ett fullskaligt krig mot Ukraina. Fredliga ukrainska städer är under attack. Detta är ett anfallskrig. Ukraina kommer att försvara och vinna. Världen kan och måste stoppa Putin. Det är dags att agera – nu, skriver Kuleba.

Hävdar självförsvar och folkmord

I sin direktsända krigsförklaring hävdade Putin att Rysslands militära invasion sker i självförsvar.

– Målet är att skydda människor som har utsatts för övergrepp och Kievregimens folkmord i åtta år. I detta syfte kommer vi att demilitarisera och denazifiera Ukraina, samt ställa de som begått ett flertal blodiga brott mot civila inför rätta, kommenterade den ryska diktatorn.

Uppmanar Ukraina att kapitulera

I sitt tal uppmanar Putin ukrainska soldater i den östra delen av landet att lägga ner sina vapen och återvända hem.

Han varnade även för att Ukraina kommer att beskyllas för all blodsutgjutelse, rapporterar BBC.

Natos replik

Natos generalsekreterare, Jens Stoltenberg, fördömer Rysslands ”vårdslösa” attack mot Ukraina.

– Det här är ett allvarligt brott mot internationell rätt och ett allvarligt hot mot den Euro-atlantiska säkerheten, skriver han.

Foto: V. Vorobyev

Text: Redaktionen

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)