Putinregimen lyrisk – efter uttalande från Trump

2025 02 11

Ett uttalande från Donald Trump har fått Putinregimen att jubla.

President Donald Trumps syn på kriget i Ukraina har vid flera tillfällen väckt oro på olika håll.

Trump har vid flera tillfällen ifrågasatt USA:s stora stöd till Ukraina. Samtidigt har han utlovat en snabb fred.

Nu har ett uttalande från den amerikanska presidenten fått Kreml att jubla.

”Kanske blir ryssar”

Det var i en intervju med Fox News på måndagen som Donald Trump gjorde ett märkbart uttalande om att Ukraina ”kan bli ryskt en dag”.

– De kanske gör en deal, de kanske inte gör en deal. De kanske blir ryssar någon gång, eller så kanske de inte blir ryssar någon gång, sade Trump i intervjun.

Nu svarar den ryska regimen på Trumps kommentar, rapporterar TV2.

Kreml är lyriskt över Trumps uttalande, och likställer det vid sin egen uppfattning om Ukraina.

Uttalandet får Kreml att jubla

Kremls talesperson Dmitrij Peskov gläder sig över Trumps uttalande och säger att en stor del av Ukraina redan vill vara en del av Ryssland, enligt kanalen, som hänvisar till den ryska nyhetsbyrån Tass.

– Det här är ett faktum som redan har förverkligats på plats i Ukraina: Ryssland har nu fyra nya regioner, säger Dmitrij Peskov med anledning av Trumps kommentar.

Ryssland hävdar sedan 2022 att de har annekterat fyra ukrainska regioner.

– Människor som trots faran stod i kö för att rösta i en folkomröstning om anslutning till Ryssland, svarar på många sätt på president Trumps ord, menar Peskov.

De fyra regioner som avses är Luhansk, Donetsk, Cherson och Zaporizhia, även om Ryssland inte har full kontroll över någon av dessa, rapporterar kanalen.

Olika besked från Trump

Klart är i alla fall att Kreml uppfattar Trumps ord om att Ukraina kan bli ryskt som en bekräftelse på Rysslands eget sätt att se på landet.

Donald Trump har gjort en lång rad märkbara uttalanden om kriget i Ukraina, både under presidentvalskampanjen och efter att han blev vald och tillträdde som president.

Trump har en gång utlovat att avsluta kriget inom 24 timmar.

Han har även höjt rösten mot Ryssland och varnat Putin för allvarliga konsekvenser för den ryska ekonomin om kriget inte stoppas.

Trump har alltså haft ett skiftande tonläge om kriget.

Donald Trump har också hävdat att han har pratat med Vladimir Putin i telefon sedan han blev president och försökt förhandla om Ukraina.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen