Putinregimen lyrisk – efter uttalande från Trump

2025 02 11

Ett uttalande från Donald Trump har fått Putinregimen att jubla.

President Donald Trumps syn på kriget i Ukraina har vid flera tillfällen väckt oro på olika håll.

Trump har vid flera tillfällen ifrågasatt USA:s stora stöd till Ukraina. Samtidigt har han utlovat en snabb fred.

Nu har ett uttalande från den amerikanska presidenten fått Kreml att jubla.

”Kanske blir ryssar”

Det var i en intervju med Fox News på måndagen som Donald Trump gjorde ett märkbart uttalande om att Ukraina ”kan bli ryskt en dag”.

– De kanske gör en deal, de kanske inte gör en deal. De kanske blir ryssar någon gång, eller så kanske de inte blir ryssar någon gång, sade Trump i intervjun.

Nu svarar den ryska regimen på Trumps kommentar, rapporterar TV2.

Kreml är lyriskt över Trumps uttalande, och likställer det vid sin egen uppfattning om Ukraina.

Uttalandet får Kreml att jubla

Kremls talesperson Dmitrij Peskov gläder sig över Trumps uttalande och säger att en stor del av Ukraina redan vill vara en del av Ryssland, enligt kanalen, som hänvisar till den ryska nyhetsbyrån Tass.

– Det här är ett faktum som redan har förverkligats på plats i Ukraina: Ryssland har nu fyra nya regioner, säger Dmitrij Peskov med anledning av Trumps kommentar.

Ryssland hävdar sedan 2022 att de har annekterat fyra ukrainska regioner.

– Människor som trots faran stod i kö för att rösta i en folkomröstning om anslutning till Ryssland, svarar på många sätt på president Trumps ord, menar Peskov.

De fyra regioner som avses är Luhansk, Donetsk, Cherson och Zaporizhia, även om Ryssland inte har full kontroll över någon av dessa, rapporterar kanalen.

Olika besked från Trump

Klart är i alla fall att Kreml uppfattar Trumps ord om att Ukraina kan bli ryskt som en bekräftelse på Rysslands eget sätt att se på landet.

Donald Trump har gjort en lång rad märkbara uttalanden om kriget i Ukraina, både under presidentvalskampanjen och efter att han blev vald och tillträdde som president.

Trump har en gång utlovat att avsluta kriget inom 24 timmar.

Han har även höjt rösten mot Ryssland och varnat Putin för allvarliga konsekvenser för den ryska ekonomin om kriget inte stoppas.

Trump har alltså haft ett skiftande tonläge om kriget.

Donald Trump har också hävdat att han har pratat med Vladimir Putin i telefon sedan han blev president och försökt förhandla om Ukraina.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Tomater kopplas till otäck sjukdom

2025 11 24

I länder med omfattande tomatodling är förekomsten av den allvarliga nervsjukdomen Parkinson som högst.

Det fastslår en ny studie, rapporterar ScienceDirect som samlar vetenskapliga, tekniska och hälsorelaterade studier från välansedda forskare.

Enligt den nya studien kan det finnas ett samband mellan konsumtion av tomater och utveckling av Parkinson sjukdom.

Detta eftersom bekämpningsmedel som används i tomatodling kan påverka nervsystemet och potentiellt öka risken för den kroniska sjukdomen.

– Enligt studien har användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket ökat globalt under de senaste decennierna. Förekomsten av Parkinsons sjukdom verkar öka snabbast i länder där tomatproduktionen ökar mest, rapporterar finska Iltalehti som tagit del av studien.

Krävs mer studier

Forskarna betonar att det krävs fler studier för att kunna fastslå sambandet mellan tomaternas bekämpningsmedel och Parkinson sjukdom.

– Vi vill understryka behovet av vidare forskning om bekämpningsmedel som används i dag, framhåller forskarna.

LÄS MER: Kräver ”kompensation” – Kreml hotar USA

Giftiga ämnen kan förstöra celler

Ungefär 20 000 svenskar lider av Parkinsons sjukdom. Varje år drabbas omkring 2 000 nya personer av sjukdomen.

Parkinson sjukdom bryter ner nervceller som tillverkar dopamin – en signalsubstans i hjärnan som är viktig för rörelsekontroll.

Enligt organisationen Hjärnfonden ger sjukdomen besvär som:

- långsamhet

- skakningar

- stelhet

Det är vanligast att drabbas av sjukdomen mellan 55 och 65 års åldern.

– Orsaken till att man får Parkinsons sjukdom är inte helt kartlagd men flera faktorer tycks samverka. Det finns forskning som tyder på att vissa former av sjukdomen kan vara ärftliga. Vissa giftiga ämnen kan också göra att celler i hjärnan, som bildar viktiga signalsubstanser, förstörs, framhåller Hjärnfonden.

LÄS OCKSÅ: ”Tjänst för kunderna som försvinner” – Ica-butik slår larm

Foto: T. Hermans 

Text: Redaktionen

Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen 

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder 

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.  

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.  

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen