RYSSLAND: Putinregimen pekar ut ryssar som skyldiga till “terrorattack”

2022 10 12

Den ryska säkerhetstjänsten har gripit åtta personer efter explosionen på Krimbron i lördags.

Uppgifterna rapporteras hos den ryska statliga nyhetsbyrån Interfax, som på sin hemsida citerar en talesperson vid FSB, Rysslands federala säkerhetstjänst.

Enligt FSB är fem av de åtta personerna ryska medborgare.

Resterande tre kommer från Ukraina respektive Armenien.

– Den federala säkerhetstjänsten, tillsammans med utredningskommittén, fastställde att arrangören av terrorattacken på Krimbron var det ukrainska försvarsministeriets underrättelsedirektorat, dess chef Kyrylo Budanov, anställda och agenter, uppger talespersonen hos den ryska säkerhetstjänsten.

Olaglig annektering

FSB tillägger:

– För närvarande har fem medborgare i Ryssland, tre medborgare i Ukraina och Armenien, som deltagit i förberedelsen av brottet, häktats inom ramen för brottmålet. 

Enligt den ryska myndigheten har sprängämnena som användes för att förstöra bron skickats från Odesa, Ukraina, genom Bulgarien, Georgien och Armenien.

En annan rysk statlig nyhetsbyrå, TASS, skriver att sprängämnena skickades till ett påhittat företag på Krimhalvön, som Ryssland olagligt annekterade 2014 och som har fördömts av större delen av omvärlden.

Putin: "Ett terrodåd"

Bron som förstördes under helgen binder ihop Ryssland med Krim – som tillhör Ukraina men som Ryssland olagligen har invaderat som en del av sitt anfallskrig mot grannlandet.

Efter händelsen anklagade Putin direkt Ukrainas underrättelsestyrkor för att ha riktat in sig på att förstöra kritisk infrastruktur i Ryssland, rapporterade BBC.

Det råder inga tvivel om att detta är ett terrordåd, säger Rysslands diktator vid samtal med chefen för Rysslands Undersökningskommitté Alexander Bastrykin.

"Gynnas av explosionen"

Ryska myndigheter framför att tre personer dödades vid explosionen på bron.

– Offren befann sig i en bil som var nära den lastbil som exploderade, rapporterar BBC News.

Trots att Putin är ansvarig för det krig som lett till tiotusentals människors död i Ukraina, omfattande tortyr, massvåldtäkter och brott mot mänskligheten anser han ändå att det är Ukraina som är ansvarigt för terror.

– De som ligger bakom och de som gynnas [av broexplosionen] är Ukrainas säkerhetstjänst, säger Putin.

Bilden av Putin

Ukraina har inte medgivit att de låg bakom dådet som emellertid skapar både glädje och oro i Ukraina.

– Bron är inte förstörd utan skadad. Däremot är bilden av Putin förstörd och det är det allra viktigaste, säger Oleksiy Goncharenko som är parlamentsledamot i Ukraina.

Många ukrainare ser broexplosionen som ett mycket positivt tecken som går i linje med den senaste tidens framgångar.

LÄS MER: UTRIKES: Bron till halvön i lågor

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Kalldusch för många hushåll – avdrag halveras

2026 03 05

Våren är på ingång och deklarationstiden står för dörren.

I år kommer beskedet från Skatteverket innebära en överraskning för många hushåll.

Skatteåterbäringen kommer bli lägre än normalt för många svenskar.

– Det kan bli en kalldusch för dem som tagit lite större lån och beräknat att de ska betala mindre. Har man redan en ansträngd ekonomi blir det här ytterligare en last som kan leda till att fler får betalningsproblem, uppger Finansinspektionens konsumentskyddekonom Moa Langemark, till DN.

Ränteavdrag minskar

Bakom den minskade återbäringen för många hushåll ligger den nya regeln kring ränteavdrag för blancolån.

Förslaget presenterades redan 2024 och i år träder de nya reglerna i kraft.

– Det har blivit allt vanligare med lån utan säkerheter. De är särskilt riskfyllda och utvecklingen behöver brytas, sade finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) i ett uttalande i samband med att förslaget presenterades.

– Därför fasar vi ut ränteavdragen för dessa lån. Det är inte rimligt att skattebetalarna ska subventionera alltför riskfyllda krediter.

Fasas ut under två år

Inför årets deklaration halverade regeringen avdraget, där 30 procent av räntan tidigare har kunnat dras av på lån upp till 100 000 kronor.

Nästa år tas avdraget bort helt.

Men för den som har bostadslån finns en lösning för att fortsatt kunna göra avdrag framöver, om blancolånet bakas in i bostadslånet.

– Om man kan öka på ett lån med säkerhet och lägre ränta kan det vara positivt eftersom banken har en pant i bostaden om man inte kan betala tillbaka lånet, säger Moa Langemark, till DN.

LÄS OCKSÅ: Har inte hänt sedan 2005 – Trump under enorm press

Deklaration

Deklarationen finns att se på Skatteverkets hemsida genom att logga in på Mina sidor från den 6 mars.

Sista dagen för att deklarera är 4 maj.

Men för att få sin eventuella skatteåterbäring redan i april måste deklarationen in senast 31 mars.

– Sista dagen för att godkänna din deklaration, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att kunna få ditt besked om slutlig skatt och eventuell skatteåterbäring i april, är 31 mars, uppger Skatteverket.

LÄS MER: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen