RYSSLAND: Putinregimen pekar ut ryssar som skyldiga till “terrorattack”

2022 10 12

Den ryska säkerhetstjänsten har gripit åtta personer efter explosionen på Krimbron i lördags.

Uppgifterna rapporteras hos den ryska statliga nyhetsbyrån Interfax, som på sin hemsida citerar en talesperson vid FSB, Rysslands federala säkerhetstjänst.

Enligt FSB är fem av de åtta personerna ryska medborgare.

Resterande tre kommer från Ukraina respektive Armenien.

– Den federala säkerhetstjänsten, tillsammans med utredningskommittén, fastställde att arrangören av terrorattacken på Krimbron var det ukrainska försvarsministeriets underrättelsedirektorat, dess chef Kyrylo Budanov, anställda och agenter, uppger talespersonen hos den ryska säkerhetstjänsten.

Olaglig annektering

FSB tillägger:

– För närvarande har fem medborgare i Ryssland, tre medborgare i Ukraina och Armenien, som deltagit i förberedelsen av brottet, häktats inom ramen för brottmålet. 

Enligt den ryska myndigheten har sprängämnena som användes för att förstöra bron skickats från Odesa, Ukraina, genom Bulgarien, Georgien och Armenien.

En annan rysk statlig nyhetsbyrå, TASS, skriver att sprängämnena skickades till ett påhittat företag på Krimhalvön, som Ryssland olagligt annekterade 2014 och som har fördömts av större delen av omvärlden.

Putin: "Ett terrodåd"

Bron som förstördes under helgen binder ihop Ryssland med Krim – som tillhör Ukraina men som Ryssland olagligen har invaderat som en del av sitt anfallskrig mot grannlandet.

Efter händelsen anklagade Putin direkt Ukrainas underrättelsestyrkor för att ha riktat in sig på att förstöra kritisk infrastruktur i Ryssland, rapporterade BBC.

Det råder inga tvivel om att detta är ett terrordåd, säger Rysslands diktator vid samtal med chefen för Rysslands Undersökningskommitté Alexander Bastrykin.

"Gynnas av explosionen"

Ryska myndigheter framför att tre personer dödades vid explosionen på bron.

– Offren befann sig i en bil som var nära den lastbil som exploderade, rapporterar BBC News.

Trots att Putin är ansvarig för det krig som lett till tiotusentals människors död i Ukraina, omfattande tortyr, massvåldtäkter och brott mot mänskligheten anser han ändå att det är Ukraina som är ansvarigt för terror.

– De som ligger bakom och de som gynnas [av broexplosionen] är Ukrainas säkerhetstjänst, säger Putin.

Bilden av Putin

Ukraina har inte medgivit att de låg bakom dådet som emellertid skapar både glädje och oro i Ukraina.

– Bron är inte förstörd utan skadad. Däremot är bilden av Putin förstörd och det är det allra viktigaste, säger Oleksiy Goncharenko som är parlamentsledamot i Ukraina.

Många ukrainare ser broexplosionen som ett mycket positivt tecken som går i linje med den senaste tidens framgångar.

LÄS MER: UTRIKES: Bron till halvön i lågor

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen