RYSSLAND: Putinregimen pekar ut ryssar som skyldiga till “terrorattack”

2022 10 12

Den ryska säkerhetstjänsten har gripit åtta personer efter explosionen på Krimbron i lördags.

Uppgifterna rapporteras hos den ryska statliga nyhetsbyrån Interfax, som på sin hemsida citerar en talesperson vid FSB, Rysslands federala säkerhetstjänst.

Enligt FSB är fem av de åtta personerna ryska medborgare.

Resterande tre kommer från Ukraina respektive Armenien.

– Den federala säkerhetstjänsten, tillsammans med utredningskommittén, fastställde att arrangören av terrorattacken på Krimbron var det ukrainska försvarsministeriets underrättelsedirektorat, dess chef Kyrylo Budanov, anställda och agenter, uppger talespersonen hos den ryska säkerhetstjänsten.

Olaglig annektering

FSB tillägger:

– För närvarande har fem medborgare i Ryssland, tre medborgare i Ukraina och Armenien, som deltagit i förberedelsen av brottet, häktats inom ramen för brottmålet.

Enligt den ryska myndigheten har sprängämnena som användes för att förstöra bron skickats från Odesa, Ukraina, genom Bulgarien, Georgien och Armenien.

En annan rysk statlig nyhetsbyrå, TASS, skriver att sprängämnena skickades till ett påhittat företag på Krimhalvön, som Ryssland olagligt annekterade 2014 och som har fördömts av större delen av omvärlden.

Putin: "Ett terrodåd"

Bron som förstördes under helgen binder ihop Ryssland med Krim – som tillhör Ukraina men som Ryssland olagligen har invaderat som en del av sitt anfallskrig mot grannlandet.

Efter händelsen anklagade Putin direkt Ukrainas underrättelsestyrkor för att ha riktat in sig på att förstöra kritisk infrastruktur i Ryssland, rapporterade BBC.

– Det råder inga tvivel om att detta är ett terrordåd, säger Rysslands diktator vid samtal med chefen för Rysslands Undersökningskommitté Alexander Bastrykin.

"Gynnas av explosionen"

Ryska myndigheter framför att tre personer dödades vid explosionen på bron.

– Offren befann sig i en bil som var nära den lastbil som exploderade, rapporterar BBC News.

Trots att Putin är ansvarig för det krig som lett till tiotusentals människors död i Ukraina, omfattande tortyr, massvåldtäkter och brott mot mänskligheten anser han ändå att det är Ukraina som är ansvarigt för terror.

– De som ligger bakom och de som gynnas [av broexplosionen] är Ukrainas säkerhetstjänst, säger Putin.

Bilden av Putin

Ukraina har inte medgivit att de låg bakom dådet som emellertid skapar både glädje och oro i Ukraina.

– Bron är inte förstörd utan skadad. Däremot är bilden av Putin förstörd och det är det allra viktigaste, säger Oleksiy Goncharenko som är parlamentsledamot i Ukraina.

Många ukrainare ser broexplosionen som ett mycket positivt tecken som går i linje med den senaste tidens framgångar.

LÄS MER: UTRIKES: Bron till halvön i lågor

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen