JUST NU: Putins besked efter allt bombande – Nej till eldupphör

2022 03 21

Det finns fortfarande inga förutsättningar för ett möte mellan Ukrainas president Volodymyr Zelensky och Rysslands diktator Vladimir Putin.

Det uppger Kreml, enligt Reuters.

Avfärdar eldupphör

Ryssland har även avfärdat ett förslag om eldupphör i samband med förhandlingarna. Putin uppges stå fast vid sina ursprungliga krav och i Väst råder det stor osäkerhet kring hur pass seriöst Moskvas engagemang är i frågan, rapporterar CNN.

Ingen vet vad som pågår

En källa som har stor förståelse i europeisk säkerhetspolitik sammanfattar läget.

– Ingen vet egentligen riktigt vad som pågår, säger han till CNN.

Har övervägt eftergifter

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har medgett att han är beredd på vissa eftergifter till Ryssland för att få slut på våldet – inklusive en neutralitetspolitik, rapporterar nyhetsbyrån.

– Jag är redo för förhandlingar [med Putin]. Jag har varit redo de senaste två åren. Utan förhandlingar kan vi inte avsluta detta krig, sade han till CNN i söndags.

Samtidigt varnade presidenten för att misslyckade förhandlingar kan leda till ett ”tredje världskrig”.

Träffats fyra gånger

Ukrainska och ryska förhandlare har träffats fyra gånger sedan Ryssland invaderade sitt grannland den 24 februari.

Insikterna om detaljerna i avtalet är fortfarande små. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov konstaterade att Ukraina kan överväga att gå med på neutral status under ett medieevenemang i Moskva på lördagen.

– Vår operationen i Ukraina hoppas jag slutar med ett undertecknande av ett omfattande avtal gällande de frågor jag nämnde; säkerhetsfrågor och Ukrainas neutrala status med garantier för säkerhet, sade Lavrov, enligt CNN.

Ser ingen nedtrappning

Trots de ”hoppfulla” orden från Moskva upplever inte USA några indikationer som tyder på att Putinregimen är villiga eller redo för att trappa ner på kriget. Därför är det svårt för Biden-administrationen att vara optimistiska gällande det aktuella förhandlingsläget, rapporterar CNN.

En amerikansk tjänsteman uppger samtidigt för nyhetsbyrån att USA inte kommer att utöva någon press på Ukraina för att få Zelenskys regering att acceptera eller förkasta specifika eftergifter.

Rökridåer och bluffmakeri

Storbritanniens regering har upprepade gånger slagit fast att Ryssland bara låtsas vara seriösa i förhandlingarna med Ukraina. Brittiska utrikesministern Liz Truss anser att Ryssland ägnar sig åt rökridåer och bluffmakeri.

Rena rama lögner

Putinregimen lovade en lång rad gånger att landet absolut inte skulle anfalla Ukraina. Senare lovade Putin även att man skulle dra tillbaka styrkorna. Ytterligare ett löfte var att Ryssland inte skulle skjuta mot civila invånare.

Allt har visat sig vara rena rama lögner från Moskva.

Foto: President of Russia Office resp. President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen