JUST NU: Putins besked efter allt bombande – Nej till eldupphör

2022 03 21

Det finns fortfarande inga förutsättningar för ett möte mellan Ukrainas president Volodymyr Zelensky och Rysslands diktator Vladimir Putin.

Det uppger Kreml, enligt Reuters.

Avfärdar eldupphör

Ryssland har även avfärdat ett förslag om eldupphör i samband med förhandlingarna. Putin uppges stå fast vid sina ursprungliga krav och i Väst råder det stor osäkerhet kring hur pass seriöst Moskvas engagemang är i frågan, rapporterar CNN.

Ingen vet vad som pågår

En källa som har stor förståelse i europeisk säkerhetspolitik sammanfattar läget.

– Ingen vet egentligen riktigt vad som pågår, säger han till CNN.

Har övervägt eftergifter

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har medgett att han är beredd på vissa eftergifter till Ryssland för att få slut på våldet – inklusive en neutralitetspolitik, rapporterar nyhetsbyrån.

– Jag är redo för förhandlingar [med Putin]. Jag har varit redo de senaste två åren. Utan förhandlingar kan vi inte avsluta detta krig, sade han till CNN i söndags.

Samtidigt varnade presidenten för att misslyckade förhandlingar kan leda till ett ”tredje världskrig”.

Träffats fyra gånger

Ukrainska och ryska förhandlare har träffats fyra gånger sedan Ryssland invaderade sitt grannland den 24 februari.

Insikterna om detaljerna i avtalet är fortfarande små. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov konstaterade att Ukraina kan överväga att gå med på neutral status under ett medieevenemang i Moskva på lördagen.

– Vår operationen i Ukraina hoppas jag slutar med ett undertecknande av ett omfattande avtal gällande de frågor jag nämnde; säkerhetsfrågor och Ukrainas neutrala status med garantier för säkerhet, sade Lavrov, enligt CNN.

Ser ingen nedtrappning

Trots de ”hoppfulla” orden från Moskva upplever inte USA några indikationer som tyder på att Putinregimen är villiga eller redo för att trappa ner på kriget. Därför är det svårt för Biden-administrationen att vara optimistiska gällande det aktuella förhandlingsläget, rapporterar CNN.

En amerikansk tjänsteman uppger samtidigt för nyhetsbyrån att USA inte kommer att utöva någon press på Ukraina för att få Zelenskys regering att acceptera eller förkasta specifika eftergifter.

Rökridåer och bluffmakeri

Storbritanniens regering har upprepade gånger slagit fast att Ryssland bara låtsas vara seriösa i förhandlingarna med Ukraina. Brittiska utrikesministern Liz Truss anser att Ryssland ägnar sig åt rökridåer och bluffmakeri.

Rena rama lögner

Putinregimen lovade en lång rad gånger att landet absolut inte skulle anfalla Ukraina. Senare lovade Putin även att man skulle dra tillbaka styrkorna. Ytterligare ett löfte var att Ryssland inte skulle skjuta mot civila invånare.

Allt har visat sig vara rena rama lögner från Moskva.

Foto: President of Russia Office resp. President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


24 januari 2026

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen


23 januari 2026

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen