JUST NU: Putins internetarmé avslöjad

2022 08 02

Konspirationsteoretiker, som tidigare spred desinformation om coronapandemin, har övergått till att sprida lögner om Rysslands anfallskrig i Ukraina.

Det är en slutsats av en amerikansk studie som kartlagt flera Twitterkonton som tidigare har spridit desinformation om vacciner mot covid-19 och stöttat QAnon – en högerextrem rörelse som tror att världen styrs av ett ondskefullt internationellt nätverk bestående av satanister och pedofiler.

Enligt The Guardian, som tagit del av studien från Network Contagion Research Institute (NCRI), har flera stora sociala medie-konton skiftat fokus.

Kontona sprider numera allt mer desinformation om den globala livsmedelskrisen som orsakats av Rysslands invasion av Ukraina.

Anklagar väst

Konspirationsteoretikerna följer Kremls linje fullt ut.

De håller västvärlden skyldiga för de uteblivna spannmålsexporterna från Ukraina.

– I flera inlägg pekas västerländska sanktioner ut som den primära anledningen till matkrisen i världen, uppger NCRI:s forskare.

Studiens forskare har även genomfört en öppen källkodsanalys av kända ryska desinformationswebbplatser och talespersoner.

Slutsatsen är tydlig.

– Statliga ryska medier, Kremlstyrda sajter och troll som stöttar Putin förstärker berättelser som beskyller västvärlden och internationella hjälporganisationer för livsmedelskrisen, uppger NCRI i ett uttalande.

– Vi såg samma desinformationsaktörer engagera sig i den här aktiviteten vid pandemins tillkomst, vilket underblåste verkliga mobiliseringar och ibland extremistisk aktivitet, säger Alex Goldenberg, underrättelseanalytiker på NCRI, till The Guardian.

En förlängning av pandemin

Andreas Önnerfors, rådgivare på medieinstitutet Fojo vid Linnéuniversitetet, framhåller att konspirationsteoretikerna använder livsmedelskrisen som en pusselbit i sin konspiratoriska världsbild.

– Man menade att pandemin var den globala elitens sätt att ta makten. Det fortsatte med Ukrainakriget, som skiftade fokus från frihetsrörelserna som växte fram i Europa, USA och Kanada. Livsmedelskrisen är nästa scen i elitens spel för att öka sin egen makt och förslava oss, säger han till SVT Nyheter.

Rysslands blockad

Sedan invasionens första veckor har Ryssland blockerat Ukrainas utskeppningshamnar, vilket har hindrat exporten av tiotals miljoner ton spannmål.

FN har varnat för att 49 miljoner människor riskerar att drabbas av svält eller hungersnödliknande tillstånd.

Foto: President of Russia Office resp C. Wiediger

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Höjer lönerna

2026 06 05

Regeringen har fattat beslut om att höja lönerna för en rad stadsanställda.

Lönerna höjs bland annat för myndighetschefer, generaldirektörer, landshövdingar, rektorer för universitet och högskolor, samt länsråden vid länsstyrelserna och överdirektörer.

Totalt omfattar lönehöjningarna 220 personer.

– Löneökningen för gruppen i sin helhet uppgår till strax under 3,4 procent, framhåller regeringen i ett uttalande.

Personerna som omfattas av löneökningen ingår i regeringens så kallade frikrets – det vill säga personer nära statsmakten som inte formellt ingår i regeringen. Regeringen fattar beslut om nya löner för gruppen en gång per år.

– De enskilda lönebesluten hanteras vid respektive departement, uppger regeringen.

137 200 kronor

Lönerna höjs även för statssekreterare. Löneökningen för gruppen uppgår till 3,4 procent.

Höjningen innebär att statsminister Ulf Kristerssons statssekreterare får en ny lön på 137 200 kronor per månad.

– För övriga statssekreterare och kabinettssekreteraren är den nya lönen 123 400 kronor per månad, meddelar regeringen.

Under den genomsnittliga ökningen

Löneökningarna på 3,4 procent ligger något under den genomsnittliga löneökningen i landet.

Enligt en färsk rapport från Medlingsinstitutet förväntas lönerna i hela ekonomin öka med 3,5 procent i mars 2026 jämfört med samma månad året innan.

I den offentliga sektorn ökade lönerna med 3,6 procent jämfört med 3,1 procent i den privata sektorn.

– Vi ser en fortsatt utveckling där löneökningstakten är högre i offentlig sektor än i privat sektor, säger Medlingsinstitutets nationalekonom Simon Torstenson.

När räntekostnader räknas bort ökade reallönerna med 1,9 procent.

– En låg inflation och en relativt hög nominell löneökningstakt gör att reallönerna fortsatte att vara relativt höga i mars 2026, säger Simon Torstensson.

ANDRA LÄSER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Sämst utveckling

De avtalade lönerna i kollektivavtal släpar efter något. De ökade med 3,2 procent, vilket är lägre än riktmärket på 3,4 procent.

– Skillnaden mellan det totala avtalsvärdet och de avtalade löneökningarna beror främst på att delar av avtalsvärdet används till sådant som arbetstidsförkortning och deltidspension. Det gör att de avtalade löneökningarna kan bli lägre än kostnadsmärket, säger Simon Torstensson.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Foto: Olle Fridman Regeringskansliet

Text: Redaktionen