JUST NU: Putins internetarmé avslöjad

2022 08 02

Konspirationsteoretiker, som tidigare spred desinformation om coronapandemin, har övergått till att sprida lögner om Rysslands anfallskrig i Ukraina.

Det är en slutsats av en amerikansk studie som kartlagt flera Twitterkonton som tidigare har spridit desinformation om vacciner mot covid-19 och stöttat QAnon – en högerextrem rörelse som tror att världen styrs av ett ondskefullt internationellt nätverk bestående av satanister och pedofiler.

Enligt The Guardian, som tagit del av studien från Network Contagion Research Institute (NCRI), har flera stora sociala medie-konton skiftat fokus.

Kontona sprider numera allt mer desinformation om den globala livsmedelskrisen som orsakats av Rysslands invasion av Ukraina.

Anklagar väst

Konspirationsteoretikerna följer Kremls linje fullt ut.

De håller västvärlden skyldiga för de uteblivna spannmålsexporterna från Ukraina.

– I flera inlägg pekas västerländska sanktioner ut som den primära anledningen till matkrisen i världen, uppger NCRI:s forskare.

Studiens forskare har även genomfört en öppen källkodsanalys av kända ryska desinformationswebbplatser och talespersoner.

Slutsatsen är tydlig.

– Statliga ryska medier, Kremlstyrda sajter och troll som stöttar Putin förstärker berättelser som beskyller västvärlden och internationella hjälporganisationer för livsmedelskrisen, uppger NCRI i ett uttalande.

– Vi såg samma desinformationsaktörer engagera sig i den här aktiviteten vid pandemins tillkomst, vilket underblåste verkliga mobiliseringar och ibland extremistisk aktivitet, säger Alex Goldenberg, underrättelseanalytiker på NCRI, till The Guardian.

En förlängning av pandemin

Andreas Önnerfors, rådgivare på medieinstitutet Fojo vid Linnéuniversitetet, framhåller att konspirationsteoretikerna använder livsmedelskrisen som en pusselbit i sin konspiratoriska världsbild.

– Man menade att pandemin var den globala elitens sätt att ta makten. Det fortsatte med Ukrainakriget, som skiftade fokus från frihetsrörelserna som växte fram i Europa, USA och Kanada. Livsmedelskrisen är nästa scen i elitens spel för att öka sin egen makt och förslava oss, säger han till SVT Nyheter.

Rysslands blockad

Sedan invasionens första veckor har Ryssland blockerat Ukrainas utskeppningshamnar, vilket har hindrat exporten av tiotals miljoner ton spannmål.

FN har varnat för att 49 miljoner människor riskerar att drabbas av svält eller hungersnödliknande tillstånd.

Foto: President of Russia Office resp C. Wiediger

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren.

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen