JUST NU: Putins krig försenar Lisebergs biljettsläpp

2022 03 16

Mitt bland bomberna i Ukraina sitter Lisebergs samarbetspartner och biljettutvecklare.

Biljettsläppet till årets säsong på Liseberg skulle ha skett under tisdagen, men kriget sätter stopp för besökare som vill boka sin plats på det populära nöjesfältet i Göteborg, uppger GP.

Bakomliggande orsak är att det team som utvecklar de digitala årskorten befinner sig mitt i den katastrof som har drabbat Ukraina sedan Ryssland invaderade landet för drygt tre veckor sedan.

I säkerhet

Nu skjuter Liseberg fram biljettförsäljningen till april. Arbetsteamet ska dock för tillfället befinna sig i säkerhet från Rysslands bomber.

– De har så klart påverkats av kriget i landet. De är kvar i Ukraina men har kunnat sätta sig i säkerhet, säger Ebba Källeskog, pressansvarig på Liseberg till GP.

Etablerad partner

Lisebergs utvecklarteam består av en personalgrupp på 4-5 personer och är underleverantör hos Know it, en konsultbyrå som samarbetar med nöjesparken. Teamet har arbetat för Liseberg i flera år och har bland annat utvecklat Lisebergsappen.

Vill fortsätta jobba

Eftersom kriget härjar i Ukraina där personalen arbetar är framtiden för biljettförsäljningen i fara. Utvecklarteamet har dock uttryckt önskemål om att fortsätta arbeta med appen efter att de bedöms befinna sig i säkerhet.

Stöttar utvecklarteamet

På Liseberg beundrar man arbetsviljan hos sin samarbetspartner.

– Det är något som både vi på Liseberg och Knowit har stöttat, att inte ta uppdraget ifrån dem så länge det är säkert för dem, säger Ebba Källeskog.

Färre besökare

Förbokningssystemet kommer dock att finnas kvar, trots omständigheterna. Däremot rapporterar Expressen att Liseberg kommer att ha ett lägre maxtak för antal besökare 2022. Anledningen är att förbättra besöksupplevelsen och är inte kopplat till exempelvis restriktioner.

– Vi har upplevt det senaste året att vi ganska enkelt kan skapa en bättre gästupplevelse om vi har lite färre gäster i parken, säger vd Andreas Andersen till GP enligt Expressen.

Två nysatsningar

I februari blossade frågan upp om att sälja ut Liseberg med anledning av satsningen på miljardbygget av det nya hotellet Grand Curiosa Hotel och vattenparken Oceana som just nu är på gång vid Liseberg.

Liseberg beskriver de två storslagna nysatsningarna på sin hemsida.

Liseberg Grand Curiosa Hotel

– Det nya hotellet kommer att bli Sveriges mest fantasifulla familjehotell, helt olikt allt annat du tidigare upplevt, med barnens upptäckarlust i centrum. Med rutschkana från andra våningen rakt ner till lobbyn och en fullt fungerande ponnykarusell från 1923 i restaurangen, kommer Lisebergskänslan att följa gästerna från incheckning, fram till de lägger huvudet på kudden. Hotellet slår upp portarna lagom till Lisebergs 100-års jubileum 2023, berättar Liseberg på sin webbsida.

Oceana Vattenvärld

– Vattenvärlden, som får namnet Oceana, kommer likt hotellet få en helt unik tematisering, inspirerad av Göteborgs historia och det Ostindiska Kompaniet i kombination med Lisebergs eget unika DNA. Det blir en storslagen vattenupplevelse, olik allt annat som finns på marknaden i Skandinavien idag. Med en badyta på nästan 6 000 kvadratmeter inomhus och 4 000 kvadratmeter utomhus kommer gästerna att kunna njuta av allt ifrån lugna inomhussandstränder till fartfyllda åk i norra Europas häftigaste vattenattraktioner.

Foto: Liseberg Stefan Karlberg
Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Bostadsbidraget görs om

2026 03 15

En stor förändring är på gång för bostadsbidraget.

Regeringen vill göra om bostadsbidraget.

Detta för att minska återkrav och göra stödet mer förutsägbart för hushållen.

Ska beräknas månadsvis

I dag räknas bostadsbidraget först preliminärt utifrån en uppskattad årsinkomst och justeras senare när den faktiska inkomsten är känd.

Det har lett till att många hushåll blivit återbetalningsskyldiga.

Regeringen föreslår att bostadsbidraget i framtiden i stället ska baseras på månadsvisa inkomster för uppskattad årsinkomst.

– Det ska vara lätt att göra rätt, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

LÄS MER: Diktaturen böjer sig för USA

Färre återkrav

Enligt regeringen är ett av huvudproblemen i dagens system att många får krav på att betala tillbaka pengar.

År 2024 blev omkring 35 procent av dem som fick bostadsbidrag helt eller delvis återbetalningsskyldiga.

Med ett nytt system som bygger på aktuella inkomstuppgifter varje månad väntas återkraven minska kraftigt.

– Att över en tredjedel av de som tar emot bostadsbidrag blir återbetalningsskyldiga är ett systemfel som främst drabbar ensamstående kvinnor. Med en månadsvis beräkning av bostadsbidraget väntas återkraven av bostadsbidrag minska med cirka 90 procent, säger Anna Tenje (M).

Syftet är att göra stödet mer träffsäkert och minska risken för felaktiga utbetalningar och skulder.

Välkomnar förslaget

Flera svenska aktörer har redan välkomnat ändringen. Hyresgästföreningen är en av dem.

– Bostadsbidraget ska vara ett stöd, inte en skuldfälla. Dagens system har länge skapat oro och ekonomiska problem när bostadsbidraget krävs tillbaka i efterhand, och det har slagit särskilt hårt mot dem med lägre inkomster. Därför är det bra att bidraget nu blir mer träffsäkert och förutsägbart, säger Ola Palmgren, vice förbundsordförande i Hyresgästföreningen.

Han ser positivt på att regeringen har lyssnat på hyresgästernas långvariga problem.

Samtidigt menar Palmgren att bostadsbidraget behöver stärkas eftersom nivåerna länge inte har följt med i den ökande kostnadsutvecklingen. Om bidraget inte justeras riskerar det enligt honom att gradvis förlora sin betydelse.

– Om ingenting görs för att höja nivåerna kommer bostadsbidraget i praktiken snart att ha fasat ut sig självt, säger Palmgren.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

LÄS MER: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Kina skickar ut tusentals båtar

2026 03 15

Kina misstänks förbereda en insats.

Bakom misstankarna står flera observationer där tusentals fiskebåtar skickas ut i märkliga formationer i havet utanför Kina.

– Tusentals kinesiska fiskebåtar har samlats i geometriska formationer i Östkinesiska havet i samordnade insatser som experter tror är en del av Pekings förberedelser för en potentiell regional konflikt eller kris, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Omkring 1 200 båtar

Totalt ska det röra sig om cirka 1 200 båtar, som format två parallella linjer i havet.

Fiskebåtarna har behållit sina positioner i närmare 30 timmar, innan formationen upplöstes.

– Jag har aldrig sett en samling kinesiska fiskebåtar i sådana mängder utanför hamnen, säger Gregory Poling, chef för den amerikanska tankesmedjan Center for Strategic and International Studies, rapporterar NDTV World.

Liknande händelser har noterats tidigare, bland annat i januari i år men också i slutet av förra året.

LÄS OCKSÅ: Diktaturen böjer sig för USA

”Militär demonstration”

Manövern kallas för en ”militär demonstration” som syftar till att visa upp Kinas förmåga att samordna sina aktioner, uppger Jennifer Parker, en expert och tidigare officier i den australiensiska flottan.

– Jag har seglat runt hela världen och jag har inte sett fiskare verka så nära varandra, i den koncentrationsgraden, säger Jennifer Parker, rapporterar nyhetskanalen.

– De fiskar definitivt inte.

Kinas flotta

Kinas militära flotta är en av världens största.

Men i händelse av en konflikt eller kris i närområdet är stormakten redo att också använda sig av den gigantiska civila flottan, som utgörs av bland annat fiskebåtar, färjor och lastfartyg, uppger experter enligt nyhetskanalen.

På grunda av de ökade oroligheterna i området, främst relaterat till relationen mellan Kina och Taiwan, har Japan börjat rusta upp sin militära förmåga.

Något som Kina reagerar kraftigt på.

– Kina varnar Japan för en möjlig direktattack med anledning av att landet har påbörjat utplacering av inhemskt producerade långdistansmissiler, enligt Jiang Bin, talesperson för det kinesiska försvarsdepartementet, rapporterar Global Times.

LÄS MER: Kina hotar med direktattack

Foto: Alejandro Luengo

Text: Redaktionen