JUST NU: Putins krig försenar Lisebergs biljettsläpp

2022 03 16

Mitt bland bomberna i Ukraina sitter Lisebergs samarbetspartner och biljettutvecklare.

Biljettsläppet till årets säsong på Liseberg skulle ha skett under tisdagen, men kriget sätter stopp för besökare som vill boka sin plats på det populära nöjesfältet i Göteborg, uppger GP.

Bakomliggande orsak är att det team som utvecklar de digitala årskorten befinner sig mitt i den katastrof som har drabbat Ukraina sedan Ryssland invaderade landet för drygt tre veckor sedan.

I säkerhet

Nu skjuter Liseberg fram biljettförsäljningen till april. Arbetsteamet ska dock för tillfället befinna sig i säkerhet från Rysslands bomber. 

– De har så klart påverkats av kriget i landet. De är kvar i Ukraina men har kunnat sätta sig i säkerhet, säger Ebba Källeskog, pressansvarig på Liseberg till GP.

Etablerad partner

Lisebergs utvecklarteam består av en personalgrupp på 4-5 personer och är underleverantör hos Know it, en konsultbyrå som samarbetar med nöjesparken. Teamet har arbetat för Liseberg i flera år och har bland annat utvecklat Lisebergsappen. 

Vill fortsätta jobba

Eftersom kriget härjar i Ukraina där personalen arbetar är framtiden för biljettförsäljningen i fara. Utvecklarteamet har dock uttryckt önskemål om att fortsätta arbeta med appen efter att de bedöms befinna sig i säkerhet.

Stöttar utvecklarteamet

På Liseberg beundrar man arbetsviljan hos sin samarbetspartner.

– Det är något som både vi på Liseberg och Knowit har stöttat, att inte ta uppdraget ifrån dem så länge det är säkert för dem, säger Ebba Källeskog.

Färre besökare

Förbokningssystemet kommer dock att finnas kvar, trots omständigheterna. Däremot rapporterar Expressen att Liseberg kommer att ha ett lägre maxtak för antal besökare 2022. Anledningen är att förbättra besöksupplevelsen och är inte kopplat till exempelvis restriktioner.

– Vi har upplevt det senaste året att vi ganska enkelt kan skapa en bättre gästupplevelse om vi har lite färre gäster i parken, säger vd Andreas Andersen till GP enligt Expressen.

Två nysatsningar

I februari blossade frågan upp om att sälja ut Liseberg med anledning av satsningen på miljardbygget av det nya hotellet Grand Curiosa Hotel och vattenparken Oceana som just nu är på gång vid Liseberg.

Liseberg beskriver de två storslagna nysatsningarna på sin hemsida.

Liseberg Grand Curiosa Hotel

– Det nya hotellet kommer att bli Sveriges mest fantasifulla familjehotell, helt olikt allt annat du tidigare upplevt, med barnens upptäckarlust i centrum. Med rutschkana från andra våningen rakt ner till lobbyn och en fullt fungerande ponnykarusell från 1923 i restaurangen, kommer Lisebergskänslan att följa gästerna från incheckning, fram till de lägger huvudet på kudden. Hotellet slår upp portarna lagom till Lisebergs 100-års jubileum 2023, berättar Liseberg på sin webbsida.

Oceana Vattenvärld

– Vattenvärlden, som får namnet Oceana, kommer likt hotellet få en helt unik tematisering, inspirerad av Göteborgs historia och det Ostindiska Kompaniet i kombination med Lisebergs eget unika DNA. Det blir en storslagen vattenupplevelse, olik allt annat som finns på marknaden i Skandinavien idag. Med en badyta på nästan 6 000 kvadratmeter inomhus och 4 000 kvadratmeter utomhus kommer gästerna att kunna njuta av allt ifrån lugna inomhussandstränder till fartfyllda åk i norra Europas häftigaste vattenattraktioner.

Foto: Liseberg Stefan Karlberg
Text: Redaktionen


29 okt 26

SMHI pekar ut datum – då kommer första snön

2026 10 29

Årets första snö är på ingång.

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas 

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

  • Östersund: 19 oktober
  • Umeå: 27 oktober
  • Luleå: 29 oktober
  • Sundsvall: 5 november
  • Borås: 15 november
  • Göteborg: 30 november
  • Lund: 10 december
  • Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen


29 okt 26

Svenskt rekordfynd hittat – kan räcka i åratal

2026 10 29

En rekordhög guldhalt har upptäckts.

Ett svenskt gruvbolag har gjort ett rekordfynd.

Bolaget har hittat berg med extremt höga guldhalter.

Rekordhög guldhalt

Gruvbolaget Lundin Gold har hittat ett ovanligt guldrikt berg vid Bonza Sur i Ecuador. Företaget, som driver guldgruvan Fruta del Norte, har efter nya borresultat i området, sett att marken innehåller betydligt högre guldhalter än vad man hade hoppats på.

I ett borrprov på drygt 140 meters djup uppmättes i genomsnitt 242,64 gram guld per ton berg, över en sträcka på 3,3 meter.

I en del av samma prov, som var 70 centimeter lång, var halten ännu högre: 1 090 gram guld per ton berg. Det motsvarar mer än ett kilo.

– Borrhålet BLP-2026-559 visade den högsta guldhalten som hittills uppmätts vid fyndigheten. Det tyder på att det kan finnas mer guld att hitta i området, uppger bolaget.

Andra läser: Skattehöjning på gång för bilister 

Fler guldfynd i området

Även vid den närliggande fyndigheten Fruta del Norte South har bolaget hittat berg med höga guldhalter.

Där uppmättes i ett borrprov i genomsnitt 124,27 gram guld per ton berg över en sträcka på 11 meter. Inom samma borrhål fanns också en meter där halten uppgick till 1 290 gram per ton.

– Den snabba utvecklingen i Fruta del Norte-området, där flera guldfyndigheter av samma geologiska typ har upptäckts, visar på områdets mycket stora geologiska potential, säger Jamie Beck, vd på Lundin Golds i ett uttalande.

Lundin Gold grundades av den svensk-kanadensiske affärsmannen Lukas Lundin och är noterat på Stockholmsbörsen. Bolaget ingår i Lundin-gruppen och är baserat i Kanada och driver sin guldgruva i Ecuador.

Kan ge guld i många år

Jamie Beck beskriver resultaten som exceptionella. Enligt honom stärker fynden bolagets möjligheter att fortsätta producera guld under lång tid.

– Våra prospekteringsprogram nära gruvan fortsätter att leverera exceptionella resultat vid FDNS, FDN East och Bonza Sur, säger han.

Tre borriggar arbetar nu vid Bonza Sur för att undersöka fyndigheten närmare. Hur mycket guld som i slutändan kan utvinnas är ännu inte fastställt, men resultaten kan bidra till att stärka gruvans framtida produktion.

Läs också: Uppgifter om missiler – kraftiga nedslag i Ryssland 

Foto: MiningWatch-Portugal

Text: Redaktionen