JUST NU: Putins krig försenar Lisebergs biljettsläpp

2022 03 16

Mitt bland bomberna i Ukraina sitter Lisebergs samarbetspartner och biljettutvecklare.

Biljettsläppet till årets säsong på Liseberg skulle ha skett under tisdagen, men kriget sätter stopp för besökare som vill boka sin plats på det populära nöjesfältet i Göteborg, uppger GP.

Bakomliggande orsak är att det team som utvecklar de digitala årskorten befinner sig mitt i den katastrof som har drabbat Ukraina sedan Ryssland invaderade landet för drygt tre veckor sedan.

I säkerhet

Nu skjuter Liseberg fram biljettförsäljningen till april. Arbetsteamet ska dock för tillfället befinna sig i säkerhet från Rysslands bomber.

– De har så klart påverkats av kriget i landet. De är kvar i Ukraina men har kunnat sätta sig i säkerhet, säger Ebba Källeskog, pressansvarig på Liseberg till GP.

Etablerad partner

Lisebergs utvecklarteam består av en personalgrupp på 4-5 personer och är underleverantör hos Know it, en konsultbyrå som samarbetar med nöjesparken. Teamet har arbetat för Liseberg i flera år och har bland annat utvecklat Lisebergsappen.

Vill fortsätta jobba

Eftersom kriget härjar i Ukraina där personalen arbetar är framtiden för biljettförsäljningen i fara. Utvecklarteamet har dock uttryckt önskemål om att fortsätta arbeta med appen efter att de bedöms befinna sig i säkerhet.

Stöttar utvecklarteamet

På Liseberg beundrar man arbetsviljan hos sin samarbetspartner.

– Det är något som både vi på Liseberg och Knowit har stöttat, att inte ta uppdraget ifrån dem så länge det är säkert för dem, säger Ebba Källeskog.

Färre besökare

Förbokningssystemet kommer dock att finnas kvar, trots omständigheterna. Däremot rapporterar Expressen att Liseberg kommer att ha ett lägre maxtak för antal besökare 2022. Anledningen är att förbättra besöksupplevelsen och är inte kopplat till exempelvis restriktioner.

– Vi har upplevt det senaste året att vi ganska enkelt kan skapa en bättre gästupplevelse om vi har lite färre gäster i parken, säger vd Andreas Andersen till GP enligt Expressen.

Två nysatsningar

I februari blossade frågan upp om att sälja ut Liseberg med anledning av satsningen på miljardbygget av det nya hotellet Grand Curiosa Hotel och vattenparken Oceana som just nu är på gång vid Liseberg.

Liseberg beskriver de två storslagna nysatsningarna på sin hemsida.

Liseberg Grand Curiosa Hotel

– Det nya hotellet kommer att bli Sveriges mest fantasifulla familjehotell, helt olikt allt annat du tidigare upplevt, med barnens upptäckarlust i centrum. Med rutschkana från andra våningen rakt ner till lobbyn och en fullt fungerande ponnykarusell från 1923 i restaurangen, kommer Lisebergskänslan att följa gästerna från incheckning, fram till de lägger huvudet på kudden. Hotellet slår upp portarna lagom till Lisebergs 100-års jubileum 2023, berättar Liseberg på sin webbsida.

Oceana Vattenvärld

– Vattenvärlden, som får namnet Oceana, kommer likt hotellet få en helt unik tematisering, inspirerad av Göteborgs historia och det Ostindiska Kompaniet i kombination med Lisebergs eget unika DNA. Det blir en storslagen vattenupplevelse, olik allt annat som finns på marknaden i Skandinavien idag. Med en badyta på nästan 6 000 kvadratmeter inomhus och 4 000 kvadratmeter utomhus kommer gästerna att kunna njuta av allt ifrån lugna inomhussandstränder till fartfyllda åk i norra Europas häftigaste vattenattraktioner.

Foto: Liseberg Stefan Karlberg
Text: Redaktionen

UPPMANINGEN: Ta ut pengar nu – så mycket ska du ha hemma

2026 03 03

SBAB slår larm om svenskarnas kontantvanor.

Myndigheterna har flera gånger gått ut med uppmaningar till svenska folket om att förvara kontanter hemma.

Men svenskarna lyssnar inte.

Rekommendationen är att hushåll ska ha kontanter hemma så att de klarar sig i minst en vecka – ett mål som enligt SBAB “långt ifrån uppnås”.

Bara en av tio

Bara en av tio svenskar har ökat innehavet av kontanter i hemmet trots myndigheternas rekommendationer.

Nu är det dags att agera, säger SBAB:s privatekonom Linda Hasselvik.

– Att ha kontanter hemma för att kunna köpa det nödvändigaste om möjligheten att genomföra digitala betalningar tillfälligt ligger nere borde vara en självklarhet, säger hon i ett pressmeddelande.

– Vi behöver inte stå inför en invasion för att det ska ske. Givet dagens teknik skulle det också kunna hända i samband med till exempel ett längre elavbrott eller cyberangrepp, en risk som kanske underskattas.

Så mycket ska du ha

Myndigheten för civilt försvar (tidigare MSB) och Finansinspektionens rekommendation är att ha kontanter hemma så att det räcker för minst en vecka.

– Konsumentverket beräknar att bara matkostnaden för en familj med två vuxna och två barn uppgår till cirka 2 500 kronor per vecka, fortsätter Hasselvik.

– Lägg därtill potentiella kostnader för drivmedel och andra oväntade småutgifter. Rekommendationen är också att ha mindre valörer hemma då det kan vara svårt att få tillbaka växel om betalningssystemen ligger nere.

Läs mer: 375 procent dyrare i fysisk butik än online

Minst en vecka

Myndigheten för civilt försvar framhåller inte någon konkret summa – men understryker att alla bör ha tillräckligt mycket kontanter i hemmet för att klara sig i en vecka.

– Fundera på hur beredskapen ser ut för ditt hushåll och hur mycket kontanter ni behöver för att klara er en vecka utan samhällets hjälp, gärna längre.

Ta ut pengar

En majoritet av svenskarna har inte ens tusen kronor i kontanter hemma.

Den som saknar tillräckligt med kontanter i hemmet för att klara sig en vecka uppmanas därmed att ta ut pengar nu.

Läs mer: ”Du kan misstänkas för penningtvätt” – polisen varnar för nytt bedrägeri

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 03

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen