JUST NU: Putins krig försenar Lisebergs biljettsläpp

2022 03 16

Mitt bland bomberna i Ukraina sitter Lisebergs samarbetspartner och biljettutvecklare.

Biljettsläppet till årets säsong på Liseberg skulle ha skett under tisdagen, men kriget sätter stopp för besökare som vill boka sin plats på det populära nöjesfältet i Göteborg, uppger GP.

Bakomliggande orsak är att det team som utvecklar de digitala årskorten befinner sig mitt i den katastrof som har drabbat Ukraina sedan Ryssland invaderade landet för drygt tre veckor sedan.

I säkerhet

Nu skjuter Liseberg fram biljettförsäljningen till april. Arbetsteamet ska dock för tillfället befinna sig i säkerhet från Rysslands bomber.

– De har så klart påverkats av kriget i landet. De är kvar i Ukraina men har kunnat sätta sig i säkerhet, säger Ebba Källeskog, pressansvarig på Liseberg till GP.

Etablerad partner

Lisebergs utvecklarteam består av en personalgrupp på 4-5 personer och är underleverantör hos Know it, en konsultbyrå som samarbetar med nöjesparken. Teamet har arbetat för Liseberg i flera år och har bland annat utvecklat Lisebergsappen.

Vill fortsätta jobba

Eftersom kriget härjar i Ukraina där personalen arbetar är framtiden för biljettförsäljningen i fara. Utvecklarteamet har dock uttryckt önskemål om att fortsätta arbeta med appen efter att de bedöms befinna sig i säkerhet.

Stöttar utvecklarteamet

På Liseberg beundrar man arbetsviljan hos sin samarbetspartner.

– Det är något som både vi på Liseberg och Knowit har stöttat, att inte ta uppdraget ifrån dem så länge det är säkert för dem, säger Ebba Källeskog.

Färre besökare

Förbokningssystemet kommer dock att finnas kvar, trots omständigheterna. Däremot rapporterar Expressen att Liseberg kommer att ha ett lägre maxtak för antal besökare 2022. Anledningen är att förbättra besöksupplevelsen och är inte kopplat till exempelvis restriktioner.

– Vi har upplevt det senaste året att vi ganska enkelt kan skapa en bättre gästupplevelse om vi har lite färre gäster i parken, säger vd Andreas Andersen till GP enligt Expressen.

Två nysatsningar

I februari blossade frågan upp om att sälja ut Liseberg med anledning av satsningen på miljardbygget av det nya hotellet Grand Curiosa Hotel och vattenparken Oceana som just nu är på gång vid Liseberg.

Liseberg beskriver de två storslagna nysatsningarna på sin hemsida.

Liseberg Grand Curiosa Hotel

– Det nya hotellet kommer att bli Sveriges mest fantasifulla familjehotell, helt olikt allt annat du tidigare upplevt, med barnens upptäckarlust i centrum. Med rutschkana från andra våningen rakt ner till lobbyn och en fullt fungerande ponnykarusell från 1923 i restaurangen, kommer Lisebergskänslan att följa gästerna från incheckning, fram till de lägger huvudet på kudden. Hotellet slår upp portarna lagom till Lisebergs 100-års jubileum 2023, berättar Liseberg på sin webbsida.

Oceana Vattenvärld

– Vattenvärlden, som får namnet Oceana, kommer likt hotellet få en helt unik tematisering, inspirerad av Göteborgs historia och det Ostindiska Kompaniet i kombination med Lisebergs eget unika DNA. Det blir en storslagen vattenupplevelse, olik allt annat som finns på marknaden i Skandinavien idag. Med en badyta på nästan 6 000 kvadratmeter inomhus och 4 000 kvadratmeter utomhus kommer gästerna att kunna njuta av allt ifrån lugna inomhussandstränder till fartfyllda åk i norra Europas häftigaste vattenattraktioner.

Foto: Liseberg Stefan Karlberg
Text: Redaktionen

Många svenskar ska få pengar på kontot – minst 1 200 kronor

2026 01 09

Kompensation ska betalas ut till tiotusentals svenska hushåll.

Under de senaste veckorna har stormarna hållit stora delar av Sverige i ett järngrepp.

Enligt Svenska Kraftnät har minst 60 000 hushåll drabbats av strömavbrott till följd av stormen Johannes och det efterföljande snöovädret Anna.

Över 23 000 av dem har varit utan el i minst 24 timmar och elbolaget Ellevio beskriver det som “det värsta sedan stormen Gudrun", enligt SVT.

Men hushållen ska kompenseras.

Eljättarna lovar så kallad avbrottsersättning till dem som varit utan el under en längre tid. Enligt den information som finns på bolagens hemsidor kan det handla om tusentals kronor.

Ersättningen baseras på hushållens årliga elnätskostnad.

– Om du har haft ett sammanhängande strömavbrott i mer än 12 timmar betalar vi automatiskt ut en avbrottsersättning till dig. Det är en lagstadgad kompensation som alla elnätsföretag betalar ut till sina elanvändare, framhåller Ellevio som varit värst drabbat med cirka 11 500 strömlösa kunder.

LÄS OCKSÅ: Historisk nyhet från Clas Ohlson – kunder väller in

Minst 1 200 kronor

Det hushåll som varit utan ström i minst tolv timmar kan räkna med att få minst 1 200 kronor utbetalt. Som mest kan man få 300 procent av den beräknade årliga nätkostnaden för abonnemanget, vilket innebär ett minibelopp på 15 600 kronor för den som varit utan el i tolv dagar.

– Syftet är att täcka eventuella skador och kostnader som uppstår till följd av strömavbrottet, förklarar Ellevio.

Men även Eon och Vattenfall, som också har haft tusentals drabbade kunder, måste betala ut avbrottsersättning.

– Du behöver inte anmäla detta till oss, utan vi återkommer till dig med besked, försäkrar Eon.

Har du drabbats av ytterligare problem till följd av elavbrotten kan mer ersättning bli aktuellt.

– Om avbrottsersättningen inte täcker dina kostnader kan du ha rätt till skadestånd för den resterande delen, understryker Vattenfall.

Avbrottsperiod	Ersättning av beräknad årlig nätkostnad	Minimibelopp i kr
12 – 24 tim	12,5 %	1 200
24 – 48 tim	37,5 %	2 400
48 – 72 tim	62,5 %	3 600
72 – 96 tim	87,5 %	4 800
96 – 120 tim	112,5 %	6 000
120 – 144 tim	137,5 %	7 200
144 – 168 tim	162,5 %	8 400
168 – 192 tim	187,5 %	9 600
192 – 216 tim	212,5 %	10 800
216 – 240 tim	237,5 %	12 000
240 – 264 tim	262,5 %	13 200
264 – 288 tim	287,5 %	14 400
Över 288 tim	300,0 %	15 600

Källa: Ellevio

LÄS MER: Nordea: Så mycket pengar ska du spara varje månad

Foto:

Text: Redaktionen

Skatteverket genomför rekordutbetalning till många svenskar

2026 01 09

Miljonbelopp i svenska skattepengar har betalats ut utanför landets gränser.

Skatteverket har genomfört en rekordstor utbetalning av rotavdrag till utländska företag kopplade till svenskars semesterbostäder.

Totalt rör det sig om över 70 miljoner kronor – den högsta summan hittills, rapporterar TV4.

Ger rekordutbetalning

Under 2025 betalade Skatteverket ut 72,2 miljoner kronor i rotavdrag till företag utanför Sverige — pengar som gått till renoveringar av svenskarnas semesterbostäder runt om i Europa.

– Det blir en följd av att allt fler valt att köpa fastigheter utomlands och att allt fler utländska utförare har blivit bekanta med det här systemet och känner tilltro till att de får sina pengar från Skatteverket, säger Pia Blank Thörnroos, skattejurist på Skatteverket, till TV4.

Beloppet som betalats ut till utländska företag strax före jul är det största någonsin under ett år, enligt myndighetens statistik.

LÄS MER: Oväntat besked – nu tar Sverige fart på riktigt

En oväntad effekt

Rotavdraget infördes för att motverka svartarbete och skapa fler jobb i Sverige, genom att göra det billigare för privatpersoner att anlita seriösa hantverkare för renoveringar.

Men trots det är det just semesterparadis som Spanien, Frankrike och delar av Finland som haft mest aktivitet där svenskar utnyttjat avdraget, med miljonbelopp som hamnat utomlands.

– Det blir allt vanligare att utländska företagare får pengar från svenska Skatteverket för reparationer och hushållshjälp som utförts hos svenskar boende utomlands, uppger riksdagen.

Kritik och krav på förändring

Detta rekordbelopp har väckt kritik från politiskt håll.

Vissa politiker menar att svenska skattepengar inte ska användas för renoveringar utomlands, framför allt när syftet med avdraget är att stimulera svensk arbetsmarknad.

I dagsläget gör EU-rätten det omöjligt att begränsa rotavdraget.

– Det känns lite omoraliskt att våra skattepengar går till att man ska bygga om eller renovera ett hus man har utanför Sverige, säger riksdagsledamoten Eva Lindh (S), till TV4.

LÄS MER: “Sade danskarna verkligen så?” – JD Vance tror knappt sina öron

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen