JUST NU: Putins krig försenar Lisebergs biljettsläpp

2022 03 16

Mitt bland bomberna i Ukraina sitter Lisebergs samarbetspartner och biljettutvecklare.

Biljettsläppet till årets säsong på Liseberg skulle ha skett under tisdagen, men kriget sätter stopp för besökare som vill boka sin plats på det populära nöjesfältet i Göteborg, uppger GP.

Bakomliggande orsak är att det team som utvecklar de digitala årskorten befinner sig mitt i den katastrof som har drabbat Ukraina sedan Ryssland invaderade landet för drygt tre veckor sedan.

I säkerhet

Nu skjuter Liseberg fram biljettförsäljningen till april. Arbetsteamet ska dock för tillfället befinna sig i säkerhet från Rysslands bomber. 

– De har så klart påverkats av kriget i landet. De är kvar i Ukraina men har kunnat sätta sig i säkerhet, säger Ebba Källeskog, pressansvarig på Liseberg till GP.

Etablerad partner

Lisebergs utvecklarteam består av en personalgrupp på 4-5 personer och är underleverantör hos Know it, en konsultbyrå som samarbetar med nöjesparken. Teamet har arbetat för Liseberg i flera år och har bland annat utvecklat Lisebergsappen. 

Vill fortsätta jobba

Eftersom kriget härjar i Ukraina där personalen arbetar är framtiden för biljettförsäljningen i fara. Utvecklarteamet har dock uttryckt önskemål om att fortsätta arbeta med appen efter att de bedöms befinna sig i säkerhet.

Stöttar utvecklarteamet

På Liseberg beundrar man arbetsviljan hos sin samarbetspartner.

– Det är något som både vi på Liseberg och Knowit har stöttat, att inte ta uppdraget ifrån dem så länge det är säkert för dem, säger Ebba Källeskog.

Färre besökare

Förbokningssystemet kommer dock att finnas kvar, trots omständigheterna. Däremot rapporterar Expressen att Liseberg kommer att ha ett lägre maxtak för antal besökare 2022. Anledningen är att förbättra besöksupplevelsen och är inte kopplat till exempelvis restriktioner.

– Vi har upplevt det senaste året att vi ganska enkelt kan skapa en bättre gästupplevelse om vi har lite färre gäster i parken, säger vd Andreas Andersen till GP enligt Expressen.

Två nysatsningar

I februari blossade frågan upp om att sälja ut Liseberg med anledning av satsningen på miljardbygget av det nya hotellet Grand Curiosa Hotel och vattenparken Oceana som just nu är på gång vid Liseberg.

Liseberg beskriver de två storslagna nysatsningarna på sin hemsida.

Liseberg Grand Curiosa Hotel

– Det nya hotellet kommer att bli Sveriges mest fantasifulla familjehotell, helt olikt allt annat du tidigare upplevt, med barnens upptäckarlust i centrum. Med rutschkana från andra våningen rakt ner till lobbyn och en fullt fungerande ponnykarusell från 1923 i restaurangen, kommer Lisebergskänslan att följa gästerna från incheckning, fram till de lägger huvudet på kudden. Hotellet slår upp portarna lagom till Lisebergs 100-års jubileum 2023, berättar Liseberg på sin webbsida.

Oceana Vattenvärld

– Vattenvärlden, som får namnet Oceana, kommer likt hotellet få en helt unik tematisering, inspirerad av Göteborgs historia och det Ostindiska Kompaniet i kombination med Lisebergs eget unika DNA. Det blir en storslagen vattenupplevelse, olik allt annat som finns på marknaden i Skandinavien idag. Med en badyta på nästan 6 000 kvadratmeter inomhus och 4 000 kvadratmeter utomhus kommer gästerna att kunna njuta av allt ifrån lugna inomhussandstränder till fartfyllda åk i norra Europas häftigaste vattenattraktioner.

Foto: Liseberg Stefan Karlberg
Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen