Putins skräcksiffror avslöjas – Ukraina står emot

2025 05 04

Nya skräcksiffror visar på en svår situation för Putins trupper.

Vladimir Putin fortsätter sitt invasionskrig i Ukraina trots ansträngningar från bland annat amerikanskt håll att förhandla fram en vapenvila och ett fredsavtal.

Nu avslöjas nya skräcksiffror på Putins trupper – som visar att den ryske diktatorn är beredd att betala ett högt pris även för små vinster.

Enorma förluster

Nya siffror från Institute for the Study of War, ISW, visar att Ryssland under 2025 i genomsnitt har förlorat 99 soldater för varje kvadratkilometer som erövrats av Ukraina. Det handlar alltså om soldater som antingen har dödats eller skadats.

Det är en markant ökning jämfört med hösten 2024, då motsvarande siffra låg på 59 förlorade soldater per erövrad kvadratkilometer.

Skräcksiffrorna visar att Putin blir allt mer hänsynslös och desperat i sina försök att erövra Ukraina.

– Det understryker Putins fortsatta ansträngningar för att utnyttja ytterligare framsteg på slagfältet för att skapa press på Ukraina i vapenvile- och fredsförhandlingar, eller på annat sätt tvinga fram Ukrainas kollaps, kommenterar ISW.

Putin är alltså redo att offra väldigt mycket för att få en fördel i förhandlingar, alternativt tvinga fram ett stort ukrainskt nederlag.

Men Ukraina står emot, enligt tankesmedjan.

Ukraina inte nära kollaps

Siffrorna visar att de ukrainska trupperna fortfarande har förmåga att stå emot de ryska attackerna.

Och Ukraina är inte nära en kollaps, säger en militärexpert till Newsweek.

– Den ukrainska fronten är inte på väg att kollapsa. Ukrainas inhemska drönarproduktion och dess drönarstyrka har gång på gång visat analytiker att situationen är mindre desperat på kort sikt än den kan verka, säger Zev Faintuch, senior underrättelseanalytiker på säkerhetsföretaget Global Guardian, till tidningen.

Enligt tankesmedjan använder sig Ryssland allt mer av soldater ”av låg kvalitet” på fronten, vilket är en förklaring till de stora förlusterna. Detta gör det också svårare för Ryssland att genomföra mer komplexa operationer, enligt ISW.

 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


JUST NU: Historisk upptäckt om extremvärmen

2025 07 14

De senaste 15 åren har jorden värmts upp snabbare än väntat.

Sedan länge har det varit välkänt att mer koldioxid i atmosfären påskyndar den globala uppvärmningen.

Därför har utvecklingen i exempelvis Östasien förbryllat många forskare. Flera länder – inklusive Kina – har infört kraftfulla åtgärder mot luftföroreningar, vilket har lett till renare luft.

Trots det har världen blivit 0,28 grader varmare det sedan 2010. En betydligt kraftigare ökning jämfört med föregående decennier. I genomsnitt har jorden blivit cirka 0,18 grader varmare varje decennium sedan 1970.

– En av de stora frågorna inom klimatforskningen under de senaste 10–15 åren är varför den globala uppvärmningen verkar accelerera, säger klimatforskaren Bjørn Samset till NRK.

Här är svaret

Nu har forskarna löst mysteriet.

En studie, som publicerats i tidskriften Nature, visar att den renare luften har en oväntad baksida.

Enligt ledande klimatforskare bidrar minskade luftföroreningar till att påskynda den globala uppvärmningen. Detta eftersom partiklar som tidigare dämpade solens strålar har försvunnit från luften.

– Partiklarna blockerar en del av solstrålningen. Man kan föreställa sig en dag med mycket luftföroreningar – då är hela himlen grå. Solstrålarna hindras från att nå marken. Det gör marken lite svalare. Det blir som ett stort solskydd, säger Bjørn Samset som är en av forskarna bakom studien.

”Pusslet börjar falla på plats”

I studien kan forskarna visa att temperaturökningen sammanföll med den kraftiga minskningen av luftföroreningar i Östasien, främst i Kina.

I slutet av 2000-talet började kinesiska myndigheter införa kraftfulla åtgärder för att minska luftföroreningarna i landet.

Efter 15 års ansträngningar är luftföroreningarna nere på en relativt normal nivå – något som borde bidra till att bromsa in den globala uppvärmningen framöver.

– Pusslet börjar falla på plats, så vi hoppas att det här betyder att jorden inte permanent har börjat värmas upp snabbare. Det är faktiskt lite positiva klimatnyheter, säger Bjørn Samset till NRK,

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen


FORSKARE FÖRBRYLLADE: Mystiska uppgifter om jorden

2025 07 14

Något oväntat har hänt med jordens rotation.

De senaste åren har jorden roterat snabbare än vanligt, vilket resulterat i ovanligt korta dygn.

Det rör sig om ett tydligt trendbrott.

För omkring 1,4 miljarder år sedan var dygnen betydligt kortare, ett år bestod av ungefär 490 dygn. Sedan dess har planeten succesivt börjat snurra långsammare och dygnen har blivit längre.

Fram tills nu.

De senaste fem åren har rotationen accelererat, rapporterar tidningen Time and Date.

Sedan 1950-talet har forskare mätt dygnens längd med så kallade atomklockor. I fjol uppmättes det kortaste dygnet sedan mätningarna startade – 1,66 millisekunder kortare än det vanliga 86 400-sekunders dygnet.

– Ingen förväntade sig detta, säger Leonid Zotov, expert på jordrotation vid Moskvas statsuniversitet, till tidningen.

– Orsaken till accelerationen kan inte förklaras. 

Teorin: Något inuti jorden

Forskarna har inte kunnat fastställa vad som orsakar den plötsliga accelerationen.

Men det saknas inte hypoteser.

– De flesta forskare tror att det är något inuti jorden som påverkar. Havs- och atmosfärmodeller förklarar inte denna acceleration, säger Leonid Zotov.

Experten konstaterar att tidigare tecken tvärtemot har antytt att jordens rotation skulle bromsa in ytterligare.

– Framtiden får utvisa om det stämmer, säger han.

FAKTA: Jordens dygn

- Hur långt ett dygn varar på jorden styrs ju, som de flesta vet, av tiden det tar för jorden att rotera runt sin egen axel. Dygnets längd beror på i vilken hastighet som jorden snurrar.   

- Det har visat sig att jordens rotation normalt sett tar cirka 86 400 sekunder, vilket alltså motsvarar ett jorddygn. Tiden för ett dygn har varit anmärkningsvärt konsekvent, trots att den då och då varierat något.

- Efter att atomuret uppfanns och togs i bruk för drygt 70 år sedan, har man kunnat mäta tiden mycket mer exakt. Ett dygn kan sedan dess mätas ner till millisekunden.  

Källa: Rymdstyrelsen

Foto: PIRO4D

Text: Redaktionen