28 oktober 2025

Putins soldater tvingas till stor förändring

2023 09 17

Ukraina gör fortsatta framsteg på slagfältet.

Sedan Ukrainas motoffensiv påbörjades under sommaren har stor uppmärksamhet riktats mot utvecklingen på slagfältet.

Vissa bedömare har menat att motoffensiven går för långsamt, medan ukrainska tjänstemän har klargjort att man rör sig i rätt riktning.

Nu tvingar de ukrainska styrkorna Ryssland till stora förändringar längs med frontlinjerna.

Det framhåller den amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War.

Låser upp eliten

Under helgen har Ukrainas trupper fortsatt sin motoffensiv i riktning mot Bakhmut.

Styrkorna fortsätter vinna mark, och tvingar Putins soldater till flera stora förändringar.

Framgångarna i Zaporizjzja har lett till att den ryska armén nu behövt fokusera på försvar i området, och har tvingats låsa upp elitförband för att stå emot.

Söder om Bakhmut

Det ryska arméstyret uppges göra taktiska förändringar i samband med Ukrainas motoffensiv.

– Ukrainska framsteg i västra Zaporizjzja oblast har sannolikt tvingat det ryska kommandot att prioritera det ryska försvaret där och i sidled omplacera delar av en elitformation bort från det ryska försvaret söder om Bakhmut, framhåller ISW.

Bilder visar

Tankesmedjan förklarar att geolokaliserade bilder visar de ukrainska framstegen.

– Ukrainska styrkor har sannolikt gjort ett betydande taktiskt genombrott längs en del av det nuvarande ryska försvarsskiktet i Robotyne-området under de senaste veckorna som de fortsätter att bredda.

Krigsskepp har träffats

Tidigare i veckan har Ukraina riktat insatser mot ryska krigsskepp vid Krymhalvön.

Under fredagen förklarade det brittiska försvarsdepartementet att det enorma skeppet Minsk träffats.

Det är en del av de nya insatser som Ukraina lagt resurser till i samband med motoffensiven, rapporterar BBC.

Ukraina fortsätter att ta steg mot ett mål om att befria Krymhalvön.

– Det närmar sig, men det finns fortfarande mycket att göra, säger den pensionerade ukrainska kommendören Andriy Ryzhenko.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. 

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen


18mars26

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen