Putins toppgeneral har gripits – Av egna säkerhetstjänsten

2022 03 19

Den ryska säkerhetstjänsten FSB har gripit den ryska toppgeneralen Roman Gavrilov.

Det uppger tre källor till nätverket Bellingcat, en holländsk journalistgrupp, som specialiserar sig på grävande journalistik.

Gavrilov har tidigare arbetat för Vladimir Putins säkerhetsstyrka, Federala skyddstjänsten (FSO).

Anledningen oklar

Christo Grozev från Bellingcat skriver om uppgifterna på Twitter. Anledningen till gripandet är fortfarande inte bekräftat framhäver han.

– Enligt en källa greps han av FSB:s militära kontraspionageavdelning för att ha ”läckt militär information som lett till förluster av människoliv”, skriver han i ett inlägg på Twitter.

Tyder på att kriget går dåligt

Vidare skriver Gozev att arresteringen av generalen tyder på att kriget går dåligt för Ryssland.

– Att byta ut nyckelspelare i toppskiktet mitt under pågående krig kan bara betyda att Putin inser att operationen går dåligt.

I Ryssland har flera medier skrivit att Gavrilov endast har avskedats från sitt jobb och att uppgifterna om att han har gripits är falska.

Sker efter Putins tal

Uppgifterna om Gavrilovs arrestering kommer efter ett omtalat tal av ryska diktatorn Vladimir Putin på onsdagskvällen. Flera tyckare har konstaterat att Putins retorik var aggressivare än någonsin.

– Alla folk, särskilt det ryska, kan skilja äkta patrioter från avskum och förrädare och helt enkelt spotta ut dem som en fluga som av misstag flugit in i munnen. Spotta ut dem på trottoaren, sade Putin i det direktsända talet och tillade:

– Jag är övertygad om att en sådan naturlig och nödvändig rening av samhället bara kommer att stärka vårt land, vår solidaritet, vår sammanhållning och vår beredskap att svara på varje utmaning.

Jämförs med Stalin

Före detta utrikesministern Carl Bildt (M) jämför Putins retorik med Sovjetunionens dåvarande diktator Josef Stalin.

– Putins språk i hans svamliga tv-tal om avskum och förrädare och hur de ska behandlas börjar närma sig språket från tiden för Stalins utrensningar. Detta kommer inte sluta väl, skriver han på Twitter.

Foto: C. Grozev Twitter resp President of Russia

Text: Redaktionen

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen

Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad.

Kopplas till smuggling

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart.

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till.

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser.

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen