Raketökning för kritiserat livsmedel

2024 09 27

Energidryckproducenten Celsius gör succé.

I början av september prisades företaget som årets leverantör på åtråvärda Conveniencegalan – en gala där de främsta aktörerna inom handeln uppmärksammas.

Enligt prismotiveringen har Celsius ” visat en svårslagen kombination av innovation, kvalitet och engagemang”.

– Genom att ständigt utmana branschstandarder har de skapat produkter som inte bara lockar med sin smak, utan också möter konsumenternas krav på funktionalitet och förväntan. Deras strategiska marknadsföring och starka kundfokus har resulterat i en imponerande tillväxt och en alltmer lojal kundbas, vilket gör dem till en förebild för andra i branschen, står det i motiveringen.

Ökar med 100 miljoner

Nu kommer nästa glädjebesked för Celsius. Omsättningen har ökat med nästan 100 miljoner kronor från 2022 till 2023, rapporterar sajten Dagligvarunytt.

För 2023 beräknas omsättningen till 317 miljoner kronor.

Alex Darvishnejad, säljdirektör för Celsius Sverige, uppger att företaget haft en ”otrolig tillväxt”.

Under 2023 stod Celsius för 37 procent av branschens totala tillväxt, uppger Darvishnejad.

Celsisus framgång speglar utvecklingen för hela energidryckbranshcen i Sverige.

– Energidryckskategorin har vuxit med 529 miljoner kronor under rullande 52 veckor. Samma period har Celsius vuxit med 195 miljoner, säger Alex Darvishnejadtill Dagligvarunytt.

Kritiserad dryck

Celcius energidrycker finns att köpa i nästan varje matbutik i Sverige.

Energidryck är i synnerhet populärt hos unga personer, vilket anses vara problematiskt.

Barn och tonåringar väger oftast mindre än vuxna och kan därför få obehagliga symptom av mindre mängder koffein.

En studie från Jyväskylä universitet i Finland visar på stora skillnader mellan ungdomar som använder energidryck, och ungdomar som inte gör det.

De tonåringar som dricker energidryck har överlag mer skadliga levnadsvanor och sämre upplevd hälsa än andra. De lider bland annat av sömnstörningar.

Exakt hur sambandet ser ut är dock oklart.

– Utifrån vår forskning går det inte att säga om energidrycker orsakar sömnstörningar eller om unga som redan lider av sömnstörningar dricker energidrycker. Det är nog både och, säger doktoranden Maija Puupponen i ett pressmeddelande.

Inget förbud

I Sverige är det inte förbjudet för unga personer att köpa dryckerna.

Däremot finns det en branschöverenskommelse mellan livsmedelsföretagen som innebär att energidrycker inte bör säljas till personer som är under 15 år.

Överenskommelsen är ingen lag, men de flesta säljare följer rekommendationen.

Foto: Jessica Gow ICA

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen