JUST NU: Rasar efter flygstoppet

2022 06 06

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov planerade att flyga till Serbien där han bland annat skulle träffa landets president Aleksandar Vučić.

Men Serbiens grannländer satte käppar i hjulet.

Bulgarien, Nordmakedonien och Montenegro stängde sina luftrum för Sergej Lavrovs flygplan.

Nu svarar Rysslands utrikesminister.

”Fientliga handlingar”

– Om ett besök av en rysk utrikesminister till Serbien ses som något som kan liknas vid ett storskaligt hot i väst, då måste något i väst vara väldigt illa, säger Sergej Lavrov, enligt Reuters.

I ett uttalande beskriver Kreml ländernas beslut som ”fientliga handlingar” mot Ryssland, rapporterar nyhetsbyrån.

– Vi har ännu inte fått någon förklaring, säger Sergej Lavrov.

Lavrov tillägger att hans serbiske motsvarighet Nikola Selaković istället kommer att resa till Moskva för att delta i samtal. Om allt går enligt planerna.

– Jag hoppas att hans resa inte kommer att hindras, säger Lavrov enligt Reuters.

Kommer inte stoppa Ryssland

Kremls talesperson Dmitrij Peskov betonar att incidenten inte kommer att hindra Ryssland från att upprätthålla diplomatiska kontakter med ”vänliga länder”.

Han konstaterar dock att liknande incidenter kan orsaka problem och påverka tidtabellen inför diplomatiska möten på hög nivå, rapporterar Reuters.

Ryssvänliga

Serbien har inte anslutit sig till de omfattande sanktionerna som upprättats av EU gentemot Ryssland, inklusive flygförbud för ryska flyg.

De två länderna samarbetar på flera fronter. Bland annat är Serbien kraftigt beroende av den ryska gasen.

Samtidigt stödjer Kreml Serbiens vägran att erkänna Kosovos självständighet.

Pro-ryska demonstranter

Flera ryssvänliga demonstrationen har genomförts i landet under Rysslands pågående anfallskrig mot Ukraina.

I mitten av mars samlades uppskattningsvis drygt 10 000 ryssvänliga demonstranter i Serbiens huvudstad Belgrad.

– Klungor av pro-ryska demonstranter kampanjade i Serbiens huvudstad Belgrad på söndagskvällen för att vråla ut sitt stöd för Rysslands invasion av Ukraina, rapporterade BBC News.

Slaviska band

Under århundraden har Serbien och Ryssland förenats av djupa band; från deras slaviska och ortodoxa arv till deras stadiga allianser under 1900-talens världskrig, rapporterar Euronews.

Samtidigt som de ryssvänliga krafterna är starka i Serbien så vill landet även gå med i EU. Det är två svårförenliga rörelser.

83 procent

Ukrainavänliga demonstrationer har också hållits i Belgrad de senaste dagarna vilket understryker att landet är delat.

Men en undersökning för the Institute for European Affairs år 2021 visade att 83 procent av serberna ser Moskva som en vän och Putin har utsetts till hedersmedborgare i en rad serbiska städer.

Landet är med andra ord en mycket udda fågel i Europa när det gäller synen på diktaturen i öst.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Dystert besked för hundratusentals pensionärer

2025 11 18

I höstbudgeten presenterade regeringen en skattesänkning för landets pensionärer.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst. För en genomsnittspensionär innebär förslaget en skattesänkning på omkring 150 kronor per månad, framhöll regeringen i ett uttalande.

Blir lottlösa

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Men alla kommer inte kunna ta del av den, uppger intresseorganisationerna SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna i en färsk granskning.

– Om våra uträkningar stämmer så är det var femte till var fjärde pensionär som inte får någon skattesänkning alls, säger SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson till branschtidningen Seniorerna.

Eriksson hänvisar till att inkomstgränsen för att ta del av skattesänkningen går vid 192 000 kronor per år. En inkomstgräns som var fjärde pensionär inte uppnår, enligt SPF Seniorernas och SKPF Pensionärernas beräkningar.

Dessutom omfattar skattesänkningen inte pensionärer under 67 år. De får inte del av det förhöjda grundavdraget och därmed inte heller av den föreslagna skattesänkningen. Enligt granskningen handlar det om cirka 100 000 personer.

Kostnaderna har minskat

Hundratusentals pensionärer missar skattesänkningen.

De har dock kunnat ta del av flera andra åtgärder som minskat kostnaderna, betonar Shoka Åhrman, sparekonom på SPP Pension & Försäkring.

– De med de allra lägsta pensionerna har redan fått flera riktade förstärkningar de senaste åren genom höjd garantipension och förbättrat bostadstillägg. Indexeringen har följt prisutvecklingen bättre än många löntagares löner, säger hon till Senioren.

Stora vinnarna i budgeten

De stora vinnarna i regeringens budgetproposition för 2026 blir barnfamiljer.

Deras kostnader väntas minska rejält av lägre skatt på arbete, lägre matmoms, lägre elskatt och lägre avgifter för förskola och fritidshem.

Enligt beräkningar från Länsförsäkringar väntas barnfamiljer med två arbetande vuxna och två småbarn få 1 876 kronor mer i plånboken per månad under nästa år.

– Regeringen satsar mycket på att stärka hushållens privatekonomi och pengarna är välbehövda i många hushållskassor. Det gäller särskilt barnfamiljer som har många stora och fasta kostnader för till exempel mat, kläder och fritidsaktiviteter vilket är utgifter som ökat mycket de senaste åren. De extra pengarna skapar både möjlighet att konsumera mer och lägga undan pengar, säger Länsförsäkringars privatekonom Stefan Westerberg.

Foto: C. Langballe

Text: Redaktionen

JUST NU: “Skicka ukrainska trupper till Baltikum“

2025 11 18

En EU-chef vill placera ukrainska soldater i Litauen.

EU-kommissionären Andrius Kubilius, tidigare Litauens premiärminister och i dag ansvarig för försvars- och rymdfrågor inom EU, föreslår att en ukrainsk bataljon placeras i Litauen när fred väl uppnås i Ukraina.

Enligt honom skulle det ge en ”extra och tidsenlig säkerhetsgaranti” för hela regionen, rapporterar LRT.

Del av Baltikums försvar

Vid säkerhetskonferensen Defending Baltics 2025 förklarar Kubilius att Ukrainas erfarna militärstyrkor kan spela en central roll för att stärka försvaret på Natos nordöstra flank.

– Det vore bra om den stridserfarna ukrainska armén, när freden är etablerad, kan vara närvarande i alla länder i vår frontlinjeregion – med början i Baltikum – och i Litauen, bredvid den tyska brigaden och de roterande amerikanska styrkorna, säger han.

Varnar för rysk militär

Kubilius lyfter samtidigt ett allvarligt varningstecken – Rysslands militära kapacitet är i dag starkare än före invasionen av Ukraina 2022.

– Ukrainarna själva säger att Rysslands drönarförmåga är lika stark som Ukrainas, och ibland till och med starkare, säger han.

Han noterar också att Europa kan stå inför en rysk armé som kan hantera ”fyra till fem miljoner drönare per år”, något inga EU-länder har erfarenhet av.

Förslaget bygger på tanken att EU-länderna bör dra nytta av Ukrainas krigserfarenhet, inte minst deras omfattande drönarkrigföring.

– Ukraina har en stridstestad armé – 800 000 soldater och förmågan att kontrollera miljoner drönare. Och dessutom en industri som är mycket väl förberedd för krig, betonar Kubilius och uppmanar europeiska ledare att agera snabbare.

LÄS MER: ”Vår sista sommar i fred” – Tyskland varnar hela Europa

Stöd av Tyskland och USA

Litauen har redan omfattande militärt stöd från både Tyskland och USA.

Den tyska brigaden på 4 000–5 000 soldater ska vara permanent stationerad i landet senast 2027, och amerikanska trupper roterar genom landet med cirka nio månaders intervall.

En ukrainsk bataljon ska enligt Kubilius inte ses som en ersättning, utan som ett tillskott.
Han slår fast att det skulle ”stärka avskräckningen på Natos östra flank” och komplettera de nuvarande styrkorna.

LÄS MER: Macron överraskar – stort lyft för Ukraina väntar

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen