JUST NU: Rasar efter flygstoppet

2022 06 06

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov planerade att flyga till Serbien där han bland annat skulle träffa landets president Aleksandar Vučić.

Men Serbiens grannländer satte käppar i hjulet.

Bulgarien, Nordmakedonien och Montenegro stängde sina luftrum för Sergej Lavrovs flygplan.

Nu svarar Rysslands utrikesminister.

”Fientliga handlingar”

– Om ett besök av en rysk utrikesminister till Serbien ses som något som kan liknas vid ett storskaligt hot i väst, då måste något i väst vara väldigt illa, säger Sergej Lavrov, enligt Reuters.

I ett uttalande beskriver Kreml ländernas beslut som ”fientliga handlingar” mot Ryssland, rapporterar nyhetsbyrån.

– Vi har ännu inte fått någon förklaring, säger Sergej Lavrov.

Lavrov tillägger att hans serbiske motsvarighet Nikola Selaković istället kommer att resa till Moskva för att delta i samtal. Om allt går enligt planerna.

– Jag hoppas att hans resa inte kommer att hindras, säger Lavrov enligt Reuters.

Kommer inte stoppa Ryssland

Kremls talesperson Dmitrij Peskov betonar att incidenten inte kommer att hindra Ryssland från att upprätthålla diplomatiska kontakter med ”vänliga länder”.

Han konstaterar dock att liknande incidenter kan orsaka problem och påverka tidtabellen inför diplomatiska möten på hög nivå, rapporterar Reuters.

Ryssvänliga

Serbien har inte anslutit sig till de omfattande sanktionerna som upprättats av EU gentemot Ryssland, inklusive flygförbud för ryska flyg.

De två länderna samarbetar på flera fronter. Bland annat är Serbien kraftigt beroende av den ryska gasen.

Samtidigt stödjer Kreml Serbiens vägran att erkänna Kosovos självständighet.

Pro-ryska demonstranter

Flera ryssvänliga demonstrationen har genomförts i landet under Rysslands pågående anfallskrig mot Ukraina.

I mitten av mars samlades uppskattningsvis drygt 10 000 ryssvänliga demonstranter i Serbiens huvudstad Belgrad.

– Klungor av pro-ryska demonstranter kampanjade i Serbiens huvudstad Belgrad på söndagskvällen för att vråla ut sitt stöd för Rysslands invasion av Ukraina, rapporterade BBC News.

Slaviska band

Under århundraden har Serbien och Ryssland förenats av djupa band; från deras slaviska och ortodoxa arv till deras stadiga allianser under 1900-talens världskrig, rapporterar Euronews.

Samtidigt som de ryssvänliga krafterna är starka i Serbien så vill landet även gå med i EU. Det är två svårförenliga rörelser.

83 procent

Ukrainavänliga demonstrationer har också hållits i Belgrad de senaste dagarna vilket understryker att landet är delat.

Men en undersökning för the Institute for European Affairs år 2021 visade att 83 procent av serberna ser Moskva som en vän och Putin har utsetts till hedersmedborgare i en rad serbiska städer.

Landet är med andra ord en mycket udda fågel i Europa när det gäller synen på diktaturen i öst.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

1999: Tjeckien, Ungern och Polen
2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
2009: Albanien och Kroatien
2017: Montenegro
2020: Nordmakedonien
2023: Finland
2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Nytt regeringsalternativ – stöttas av både S- och M-väljare

2026 10 26

Det har blivit dags för Centerpartiet och Elisabeth Thand Ringqvist att redovisa sitt sonderingsuppdrag för talmannen.

Syftet har varit att undersöka förutsättningarna för en regering i mitten. Klockan 10 på måndagsförmiddagen tar riksdagens talman Andreas Norlén emot rapporten från C-ledaren.

– Jag är ödmjuk inför att ha fått talmannens uppdrag att sondera möjligheterna till en regering i mitten. Min ambition är att bidra till en lösning på regeringsfrågan, inte att själv bli statsminister, sade Elisabeth Thand Ringqvist när hon tilldelades uppdraget.

Nytt alternativ

Det mittenalternativ som C lagt på bordet har handlat om en blocköverskridande regering bestående av MP, S, C, L och KD. De två sistnämnda partierna har dock sagt blankt nej till Magdalena Andersson (S) som statsminister, även om KD kan tänka sig en sådan regering i en nationell kris.

Nu aktualiseras ytterligare ett mittenalternativ bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna.

En sådan lösning har stöd bland väljarna i båda de två stora partierna. 49 procent av M-väljarna och 46 procent av S-väljarna ställer sig bakom det regeringsalternativet, rapporterar TV4 Nyheterna med hänvisning till en ny mätning från Novus.

– Det är klart att de väljare som stödjer ett av de här partierna också vill se en regering där det partiet ingår. Det är ju inte konstigt egentligen, säger statsvetaren Magnus Blomgren från Umeå universitet till tv-kanalen.

"Något måste hända"

Bland svenskarna som helhet är det 38 procent som är positiva till en regering bestående av S, C och M. 39 procent tycker inte om idén.

Magnus Blomgren pekar på att det osäkra parlamentariska läget påverkar siffrorna. En segdragen regeringsbildning kan få fler väljare att överväga nya partisamarbeten, menar experten. Han vill dock inte säga hur sannolikt det kan vara med ett blocköverskridande alternativ.

– Helt klart är att någonting måste hända. Men riktigt vart det tar vägen, det vet ju ingen idag riktigt.

Läs mer: UPPGIFTER: USA vill ha Viktor Orbán

Uteslöt Kristersson som statsminister

Så sent som förra veckan bekräftade Thand Ringqvist att Andersson fortfarande är hennes statsministerkandidat. Hon uteslöt samtidigt en M-ledd regering.

– Det ser jag inte som en möjlig lösning, sade C-ledaren till Aftonbladet då.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Text: Redaktionen