JUST NU: Rasar efter flygstoppet

2022 06 06

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov planerade att flyga till Serbien där han bland annat skulle träffa landets president Aleksandar Vučić.

Men Serbiens grannländer satte käppar i hjulet.

Bulgarien, Nordmakedonien och Montenegro stängde sina luftrum för Sergej Lavrovs flygplan.

Nu svarar Rysslands utrikesminister.

”Fientliga handlingar”

– Om ett besök av en rysk utrikesminister till Serbien ses som något som kan liknas vid ett storskaligt hot i väst, då måste något i väst vara väldigt illa, säger Sergej Lavrov, enligt Reuters.

I ett uttalande beskriver Kreml ländernas beslut som ”fientliga handlingar” mot Ryssland, rapporterar nyhetsbyrån.

– Vi har ännu inte fått någon förklaring, säger Sergej Lavrov.

Lavrov tillägger att hans serbiske motsvarighet Nikola Selaković istället kommer att resa till Moskva för att delta i samtal. Om allt går enligt planerna.

– Jag hoppas att hans resa inte kommer att hindras, säger Lavrov enligt Reuters.

Kommer inte stoppa Ryssland

Kremls talesperson Dmitrij Peskov betonar att incidenten inte kommer att hindra Ryssland från att upprätthålla diplomatiska kontakter med ”vänliga länder”.

Han konstaterar dock att liknande incidenter kan orsaka problem och påverka tidtabellen inför diplomatiska möten på hög nivå, rapporterar Reuters.

Ryssvänliga

Serbien har inte anslutit sig till de omfattande sanktionerna som upprättats av EU gentemot Ryssland, inklusive flygförbud för ryska flyg.

De två länderna samarbetar på flera fronter. Bland annat är Serbien kraftigt beroende av den ryska gasen.

Samtidigt stödjer Kreml Serbiens vägran att erkänna Kosovos självständighet.

Pro-ryska demonstranter

Flera ryssvänliga demonstrationen har genomförts i landet under Rysslands pågående anfallskrig mot Ukraina.

I mitten av mars samlades uppskattningsvis drygt 10 000 ryssvänliga demonstranter i Serbiens huvudstad Belgrad.

– Klungor av pro-ryska demonstranter kampanjade i Serbiens huvudstad Belgrad på söndagskvällen för att vråla ut sitt stöd för Rysslands invasion av Ukraina, rapporterade BBC News.

Slaviska band

Under århundraden har Serbien och Ryssland förenats av djupa band; från deras slaviska och ortodoxa arv till deras stadiga allianser under 1900-talens världskrig, rapporterar Euronews.

Samtidigt som de ryssvänliga krafterna är starka i Serbien så vill landet även gå med i EU. Det är två svårförenliga rörelser.

83 procent

Ukrainavänliga demonstrationer har också hållits i Belgrad de senaste dagarna vilket understryker att landet är delat.

Men en undersökning för the Institute for European Affairs år 2021 visade att 83 procent av serberna ser Moskva som en vän och Putin har utsetts till hedersmedborgare i en rad serbiska städer.

Landet är med andra ord en mycket udda fågel i Europa när det gäller synen på diktaturen i öst.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen