JUST NU: Rasar efter flygstoppet

2022 06 06

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov planerade att flyga till Serbien där han bland annat skulle träffa landets president Aleksandar Vučić.

Men Serbiens grannländer satte käppar i hjulet.

Bulgarien, Nordmakedonien och Montenegro stängde sina luftrum för Sergej Lavrovs flygplan.

Nu svarar Rysslands utrikesminister.

”Fientliga handlingar”

– Om ett besök av en rysk utrikesminister till Serbien ses som något som kan liknas vid ett storskaligt hot i väst, då måste något i väst vara väldigt illa, säger Sergej Lavrov, enligt Reuters.

I ett uttalande beskriver Kreml ländernas beslut som ”fientliga handlingar” mot Ryssland, rapporterar nyhetsbyrån.

– Vi har ännu inte fått någon förklaring, säger Sergej Lavrov.

Lavrov tillägger att hans serbiske motsvarighet Nikola Selaković istället kommer att resa till Moskva för att delta i samtal. Om allt går enligt planerna.

– Jag hoppas att hans resa inte kommer att hindras, säger Lavrov enligt Reuters.

Kommer inte stoppa Ryssland

Kremls talesperson Dmitrij Peskov betonar att incidenten inte kommer att hindra Ryssland från att upprätthålla diplomatiska kontakter med ”vänliga länder”.

Han konstaterar dock att liknande incidenter kan orsaka problem och påverka tidtabellen inför diplomatiska möten på hög nivå, rapporterar Reuters.  

Ryssvänliga

Serbien har inte anslutit sig till de omfattande sanktionerna som upprättats av EU gentemot Ryssland, inklusive flygförbud för ryska flyg. 

De två länderna samarbetar på flera fronter. Bland annat är Serbien kraftigt beroende av den ryska gasen.

Samtidigt stödjer Kreml Serbiens vägran att erkänna Kosovos självständighet. 

Pro-ryska demonstranter

Flera ryssvänliga demonstrationen har genomförts i landet under Rysslands pågående anfallskrig mot Ukraina.

I mitten av mars samlades uppskattningsvis drygt 10 000 ryssvänliga demonstranter i Serbiens huvudstad Belgrad. 

– Klungor av pro-ryska demonstranter kampanjade i Serbiens huvudstad Belgrad på söndagskvällen för att vråla ut sitt stöd för Rysslands invasion av Ukraina, rapporterade BBC News

Slaviska band

Under århundraden har Serbien och Ryssland förenats av djupa band; från deras slaviska och ortodoxa arv till deras stadiga allianser under 1900-talens världskrig, rapporterar Euronews.

Samtidigt som de ryssvänliga krafterna är starka i Serbien så vill landet även gå med i EU. Det är två svårförenliga rörelser.

83 procent

Ukrainavänliga demonstrationer har också hållits i Belgrad de senaste dagarna vilket understryker att landet är delat.

Men en undersökning för the Institute for European Affairs år 2021 visade att 83 procent av serberna ser Moskva som en vän och Putin har utsetts till hedersmedborgare i en rad serbiska städer.

Landet är med andra ord en mycket udda fågel i Europa när det gäller synen på diktaturen i öst. 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


17 sep 2026

Pensionsmyndigheten: Många kan få 8 000 kronor mindre i pension

2026 09 17

Många blivande pensionärer riskerar att gå miste om cirka 8 200 kronor i månaden när de väl slutar jobba.

Det flaggar Pensionsmyndigheten för i ett uttalande på torsdagen.

Myndigheten syftar på att många fortfarande saknar tjänstepension. Idag är det en av tio anställda som inte har tjänstepension, till exempel för att de jobbar på mindre företag eller saknar kollektivavtal. Dessutom finns det egenföretagare som inte själva sätter undan utebliven tjänstepension.

– Många känner till att tjänstepensionen är viktig, men få inser att den kan vara värd över 8 000 kronor i månaden. De här beräkningarna visar vilken betydelse tjänstepensionen kan ha för ekonomin som pensionär, säger Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten, i en kommentar.

Värre smäll nu än förr

Summan på 8 200 kronor är baserad på en person med medianlön, det vill säga 38 500 kronor i månaden. Enligt Pensionsmyndigheten handlar det  om 26 procent av hela den totala pensionen som denna grupp går miste om.

Det finns dessutom ytterligare en alarmerande faktor. De senaste åren har tjänstepensionens andel av den framtida pensionen vuxit för svenska folket. Saknar man tjänstepension blir därför den ekonomiska smällen värre idag än för tidigare generationer.

– Tjänstepensionen är en av de viktigaste ekonomiska förmånerna som en arbetsgivare kan erbjuda. Det har undersökningar från Tjänstepensionens dag visat i många år. Därför finns det mycket att vinna på att vara tydliga med att man erbjuder tjänstepension, inte minst för att skapa trygghet för medarbetarna, säger Pia Carlsson Thörnqvist, enhetschef Kommunikation och marknad på Avtalat och projektledare för Tjänstepensionens dag, som inträffar 27 september.

Läs mer: Norsk varning för värsta finanskrisen någonsin

Fakta: så mycket pengar handlar det om

Nedan ser du Pensionsmyndighetens uträkning för hur stor del av pensionen som skulle kunna komma från tjänstepensionen, beroende på hur mycket du tjänar. Räkneexemplet är baserat på personer födda 1982 som börjar arbeta vid 23 års ålder och går i pension vid 69 års ålder, det vill säga nuvarande riktålder.

Medialön per månad

Tjänstepension per månad

Andel av total pension

31 700 kr

6 700 kr

25,6 %

38 500 kr

8 200 kr

26,4 %

60 000 kr

24 000 kr

43,6 %

Källa: Pensionsmyndigheten

Foto: Geralt

Text: Redaktionen


17 sep 2026

UPPGIFTER: Jimmie Åkesson hänger löst

2026 09 17

Sverigedemokraterna backar 3 procentenheter i riksdagsvalet, enligt nuvarande valresultat.

Det blir första gången som SD tappar sedan partiet kom in i riksdagen för 16 år sedan.

Nu ifrågasätts partiledaren Jimmie Åkesson och om han är rätt person att leda Sverigedemokraterna vidare, uppger Aftonbladet.

En källa inom SD säger att “kejsaren är naken”.

– För första gången pratar folk om att Jimmie Åkessons tid är över. Han är trött och det är på tiden att någon vågar påpeka det, säger uppgiftslämnaren till tidningen.

Uppgifter: tar "paus" vid förlust

På torsdagen uppger dessutom TV4 Nyheterna att SD-ledaren väntas ta en "paus" om Tidöpartierna förlorar valet när alla röster är räknade. 

– Det troliga är att han tar lite tid för sig själv. Det har han gjort förut vid olika tillfällen, säger en källa inom SD till kanalen.

En annan av Aftonbladets uppgiftslämnare menar att “alla snackar” om Åkessons framtid som partiledare efter valet, men att ingen vågar lyfta frågan offentligt.

Det tycks dock vara splittrade meningar om partiledarens vara eller icke vara. Andra källor i partiet menar att Jimmie Åkesson sitter säkert åtminstone en mandatperiod till.

Det finns ett par fönster att byta partiledare på, vi har landsdagar nästa år, till exempel. Men jag har svårt att tänka mig det, säger en av Aftonbladets SD-källor till tidningen.

Åkesson: "Ta med nypa salt"

Jimmie Åkesson själv har inte velat kommentera valresultatet förrän rösträkningen är helt färdig. Häromdagen kallade SD till ett möte för att diskutera hur partiet ska förhålla sig till olika scenarier som kan uppstå vid en valförlust för Tidöpartierna.

Många vill ha kommentarer om både det ena och det andra. Jag ser ingen anledning att slänga ur mig en massa citat innan vi har förutsättningarna helt klara för oss. När vi har något att säga, så säger vi det. Alla artiklar med "centralt placerad SD-källa" ska förstås tas med en ordentlig nypa salt. Vi har för närvarande inga nya besked om någonting, skriver Jimmie Åkesson på Facebook.

Läs mer: Norsk varning för värsta finanskrisen någonsin

Kan helvända

Efter valet har flera medier rapporterat om splittrade åsikter inom SD i om partiet bör överge kravet på att ingå i en regering för att möjliggöra att Ulf Kristersson (M) sitter kvar som statsminister. Genom att avstå en regeringsplats skulle eventuellt Centerpartiet kunna lockas över, lyder argumentet.

Det är långt mycket bättre än att vi får en rödgrön regering som backar tillbaka mycket av det vi åstadkommit. Det skulle vara mer intressant från mitt perspektiv än att gå i ren opposition, säger en SD-källa till SvD.

Flera andra sverigedemokrater har dock förnekat att en sådan vändning skulle vara aktuellt.

Läs mer: Diktator vill överflöda Europa med migranter

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen