JUST NU: Rasar efter flygstoppet

2022 06 06

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov planerade att flyga till Serbien där han bland annat skulle träffa landets president Aleksandar Vučić.

Men Serbiens grannländer satte käppar i hjulet.

Bulgarien, Nordmakedonien och Montenegro stängde sina luftrum för Sergej Lavrovs flygplan.

Nu svarar Rysslands utrikesminister.

”Fientliga handlingar”

– Om ett besök av en rysk utrikesminister till Serbien ses som något som kan liknas vid ett storskaligt hot i väst, då måste något i väst vara väldigt illa, säger Sergej Lavrov, enligt Reuters.

I ett uttalande beskriver Kreml ländernas beslut som ”fientliga handlingar” mot Ryssland, rapporterar nyhetsbyrån.

– Vi har ännu inte fått någon förklaring, säger Sergej Lavrov.

Lavrov tillägger att hans serbiske motsvarighet Nikola Selaković istället kommer att resa till Moskva för att delta i samtal. Om allt går enligt planerna.

– Jag hoppas att hans resa inte kommer att hindras, säger Lavrov enligt Reuters.

Kommer inte stoppa Ryssland

Kremls talesperson Dmitrij Peskov betonar att incidenten inte kommer att hindra Ryssland från att upprätthålla diplomatiska kontakter med ”vänliga länder”.

Han konstaterar dock att liknande incidenter kan orsaka problem och påverka tidtabellen inför diplomatiska möten på hög nivå, rapporterar Reuters.  

Ryssvänliga

Serbien har inte anslutit sig till de omfattande sanktionerna som upprättats av EU gentemot Ryssland, inklusive flygförbud för ryska flyg. 

De två länderna samarbetar på flera fronter. Bland annat är Serbien kraftigt beroende av den ryska gasen.

Samtidigt stödjer Kreml Serbiens vägran att erkänna Kosovos självständighet. 

Pro-ryska demonstranter

Flera ryssvänliga demonstrationen har genomförts i landet under Rysslands pågående anfallskrig mot Ukraina.

I mitten av mars samlades uppskattningsvis drygt 10 000 ryssvänliga demonstranter i Serbiens huvudstad Belgrad. 

– Klungor av pro-ryska demonstranter kampanjade i Serbiens huvudstad Belgrad på söndagskvällen för att vråla ut sitt stöd för Rysslands invasion av Ukraina, rapporterade BBC News. 

Slaviska band

Under århundraden har Serbien och Ryssland förenats av djupa band; från deras slaviska och ortodoxa arv till deras stadiga allianser under 1900-talens världskrig, rapporterar Euronews.

Samtidigt som de ryssvänliga krafterna är starka i Serbien så vill landet även gå med i EU. Det är två svårförenliga rörelser.

83 procent

Ukrainavänliga demonstrationer har också hållits i Belgrad de senaste dagarna vilket understryker att landet är delat.

Men en undersökning för the Institute for European Affairs år 2021 visade att 83 procent av serberna ser Moskva som en vän och Putin har utsetts till hedersmedborgare i en rad serbiska städer.

Landet är med andra ord en mycket udda fågel i Europa när det gäller synen på diktaturen i öst. 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Föremål ska hämtas från allas bostäder – ny lag i Sverige

2025 05 22

Systemet för insamling av vissa avfall håller just nu på att läggas om.

Senast år 2027 ska en ny lag praktiseras fullt ut.

Det innebär att alla kommuner i Sverige ska hämta källsorterade förpackningar, till exempel av plast eller metall, från folks bostäder.

Syftet är att öka återvinningen och notan för insamlingen läggs på producenterna som fört ut produkterna på marknaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen. Kommunerna ska ersättas för sina kostnader av producenterna, framhöll den tidigare S-regeringen som gick fram med lagen redan 2022.

Kan bli bakslag för hushållen

Men även om förändringen ska vara gratis för hushållen riskerar den nya soporteringslagen att slå tillbaka.

Detta eftersom priset istället kan öka i matbutikerna till följd av ökade kostnader hos producenterna, rapporterar SR.

– Det är mycket dyrare att åka och hämta det här materialet hemma hos människor i Sverige jämfört med när vi alla gick till återvinningsstationen med vårt förpackningsmaterial, säger Helena Nylén, vd på Näringslivets Producentansvar, till radion.

Kritiken: får inte plats

I höstas hade 75 kommuner infört förändringen, enligt TV4. Omkring 200 återstod då att hitta en lösning för att möjliggöra insamlingen innan 2027.

Kritik mot den nya lagen har dock vädrats, både från villaägare och kommuner, främst med anledning av att det blir svårt att hitta fysiskt utrymme för att hantera föremålen.

– Vi har ju ställen idag där man inte kan hämta mat- och restavfall, till exempel. För att det är för trångt att komma dit med sopbil, det saknas vändplats och sådär, sade Frida Gustafsson, projektledare på Göteborgs stad, till kanalen i höstas.

LÄS MER: Flera kommuner går ut med samma varning

"Konsumenterna får betala"

Hämtningen av föremålen väntas innebära kostnadsökningar på flera miljarder. Innan reformen drevs igenom låg kostnaden på 15 öre per mjölkpaket. Idag har den stigit till 30 öre per paket och när systemet är fullt i bruk bedöms notan landa på 50-60 öre per paket, enligt SR.

– Räkningen för detta betalar producenterna, men i andra hand får konsumenterna betala genom ett ökat pris i butikerna, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på livsmedelsföretagen, till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Ny skatt för alla i Sverige

2025 05 22

Regeringens föreslagna finansieringsmodell för ny kärnkraft i Sverige får grönt ljus.

Det står klart efter onsdagens omröstning i riksdagen.

Riksdagen röstade i enlighet med regeringens lagförslag. Resultatet blev 154 ja mot 151 nej.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) välkomnar vad han kallar för ett ”historiskt besked”.

– En utbyggnad av kärnkraften bedöms leda till stabilare priser och lägre systemkostnader, vilket gynnar såväl hushåll som företag. Med nya kärnkraftsreaktorer banar vi väg för högre tillväxt, fler jobb och bättre förutsättningar för att klara klimatomställningen, säger han.

Ny skatt

Regeringens och SD:s målsättning är att bygga minst två storskaliga reaktorer senast 2035. Det är oklart hur mycket projektet kommer kosta. Den statliga utredning som utgör grunden för regeringens finansieringsmodell har antytt att kostnaden för fyra reaktorer kan landa på omkring 400 miljarder kronor.

Enligt den föreslagna finansieringsmodellen skulle staten täcka 300 miljarder kronor av kostnaden genom ett statligt lån som ska betalas tillbaka successivt till staten efter att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

Kraftbolag som investerar i kärnkraft kommer ska också erjbudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan den nya skatten innebära en ökad kostnad på 2 160 kronor om året för villaägare.

Läs mer här: Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

Uppmanar: Lämna ansökan

Den nya lagen om statligt stöd för investering i ny kärnkraft träder i kraft den 1 augusti 2025. Företag som är intresserade av att få statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft kan lämna in en ansökan till regeringen.

Regeringen: Två steg för finansieringen

På sin hemsida beskriver regeringen finansieringsmodellen i två steg:

- Statliga lån ges för uppförande och provdrift av nya kärnkraftsreaktorer, och för projektering och andra förberedande åtgärder. Det går inte att låna till hela investeringskostnaden, utan det krävs också tillskott av eget kapital. De statliga lånen ska betalas tillbaka successivt till staten efter det att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

- Dubbelriktade differenskontrakt är en form av prissäkringsavtal och gäller när den nya reaktorn har tagits i drift och har tillstånd att producera el på full effekt. Prissäkringsavtalet kan innebära en kostnad eller en intäkt för staten beroende på elpriset. Om genomsnittspriset på el, i det elområde där den nya reaktorn producerar, på årsbasis understiger det fastställda lösenpriset får företaget ersättning för mellanskillnaden från staten. Vid det omvända förhållandet, när genomsnittligt elpris överstiger lösenpriset, ska företaget betala mellanskillnaden till staten.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen